Reflektioner, mest vardagliga, genom en glugg. Inlägg när andan faller på

Är fotografi eskapism?

Vackra vyer, vackra scener, vackra blommor, vackra djur, vackra modeller, vackra färger, vacker arkitektur, glada miner, retuscherade porträtt, renodlade bakgrunder med grafiska skuggor, etcetera. Den typen av innehåll är något som säljer/intresserar vid sidan om pressbilder med sensationer och skvaller. Skönhetsbehovet tycks vara omättligt. För vem vill se utsikter över ett rörigt nedsmutsat industrilandskap, dystra scener på gatan eller i grannskapet, sjuka djur, fula människor som modeller, grådaskiga miljöer, halvtaskiga kåkar, bedrövade människor, osminkade porträtt: Konstfotografen?


Hade bespetsat mig på att se bilder från den tjeckiska frigörelsen under sent 80-tal men sprang till ”fel” ställe. V&A museum (Victoria&Albert museum) har stora samlingar av fotografier och de håller på att ställa ut mer av sina samlingar. Det blev en utställning av Tim Walker "Wonderful things" istället. En för mig helt anonym fotograf med en genre som inte intresserar mig, kanske, men nu var jag ju där! Jag kunde ha läste informationen innan men... Inträde på 15£ och ingen pensionärsrabatt, men trots allt någon form av upplevelse. Onödigt dyrt kan tyckas och det tyckte jag nog. Försökte pruta i biljettluckan men det gick inte hem. Äldre ser ju sämre så ett nedsatt pris kunde vara rimligt hävdade jag. Kanske ett rabattsystem som följer styrkan på glasen. (Absolutbeloppet på styrkan så att inte minus dioptrier slår ut rabatten). På konserter och operor och audiella föreställningar skulle man kunna få rabatt i proportion till hörselnedsättningen och också synnedsättningen. Även språkkunskaper skulle kunna vägas in. Ett komplicerat rabattsystem som EU kunde arbeta fram kommande decennier.

Insåg att jag var ensam man bland besökarna. Inget att undra över; Nästan bara bilder med kvinnor utklädda i fantasidräkter i fantasiomgivningar. Hattar av lampskärmar, kvinnor i vitblekta påfågelfjädrar, etc. Allegorier, inte alltid så lätt att tolka. Besökarna blev det intressanta för mig.  Jomenvisst, jag spanade in bilderna också. 

Man känner sig inte dum eller respektlös när inte allegorierna går hem i min värld. Bara blank!

Bildskärmar fungerar som apfällor oavsett ålder och det är väl det som är tänkt. Dramer pågår överallt och ses bäst på skärm.

 

Det fanns en annan del av V&A som hade bilder från fotografins barndom. De har samlat bilder från 1852 så samlingen är stor och arbete pågår för att ställa ut mera av samlingen.

Valérie Belin (ett för mig nytt namn) hade också bilder ur sin serie Reflections. Att hon inte har använt polarisationsfilter i någon nämnvärd omfattning inses lätt. Stora bilder i svartvitt med mycket att upptäcka i.

Fikasalen(!) var också ett exempel på sökandet efter det vackra. Frugan satt där medan jag gick runt!

Egentligen får väl fotografi vara eskapism eller vad som passar. Utbudet är brett och stort och det finns mycket att upptäcka.

/MA

  

Inlagt 2020-01-25 18:01 | Läst 768 ggr. | Permalink

Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.





(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?