Vimmel och vardag Mingle and monday

Reflektioner, mest vardagliga, genom en glugg. Inlägg så där var 10-14:e dag!

Jubileum

Strävan uppåt?

Insåg vid en kontroll av medlemsterminerna att jag till dags dato (plus en månad och några dagar) varit medlem i detta illustra sällskap i tio år. Inte betalande medlem i början emellertid. Har det hänt något under dessa tio år? Jag menar nu fotografiskt för min personliga del. 
Jovars, om jag får säga det själv. För två år sedan gick jag över från att var vänsterögd till att vara högerögd, men bara då jag använde Fuji X-E3.  Att var vänsterögd med den innebar att näsan trycktes mot kamerans lilla skärm på baksidan och man kan bli rödnäst för mindre. Även om jag är född östgöte så har jag inte utrustats med uppnäsa vilket hade gett en jämnare kontaktyta. Dock hade skärmen blivit kladdigare och numera kan den typen av kladd kanske vara dödlig, för andra, kanske. Ingen vet säkert. Munskydd hade nog kanske hjälpt men kanske ändå inte, ändå. Förmodligen.

Ta nya tag?

Känner nu en tacksamhet över att både fädernet och mödernets ursprung inte var rent östgötsk. Med en uppnäsa i Halland hade det regnat in hela hösten.

Eller bygga om?

Bilderna då? Har de förändrats? Svårt med distansen till egna bilder och fotografisk distansering är inte detsamma som ett Corona-avstånd: Det vill säga ca 2 meter. (Ett bra betraktningsavstånd för lite större bilder). Entusiasmen över det lättillgängliga digitala konceptet jämfört med det analoga har nog övergått till mera intresse för bildens innehåll och stundens tillfälle. Det vackra och fina (ur subjektiv synpunkt) har fått ge vika för vardag som i och för sig kan vara vacker. Visst faller man ibland för vykortsmotiven: Solnedgångar, vackra blommor, fantastiska utsikter, arkitektur mm det måste erkännas. Men snapshot utgör en stor del inser jag. Stundens ingivelse är dominant i den miljön man befinner sig i vid varje tillfälle. Det är inte så ofta jag söker mig tillbaka till en miljö för att ta den där bilden jag tänkte ta förra gången, men som inte blev av. Även om det händer. 

Blivande fotostudio?

Kan nog betraktas som en allround figur i sådana här sammanhang. Kolla in Stephen Shore's bilder! Mycket Lars Tunbjörk över dem men från en annorlunda tid och ett annorlunda land. (Inte Instagramkontot, det är inte så mycket att hänga i julgranen utan boken ”Uncommen places” ).

/MA

Postat 2020-05-22 18:04 | Läst 146 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Mellan häggmispel och syrenknopp

Det minskade tempot, följden av tidens globala ofrivilliga paus, hjälper till att se. Man kan inte undgå att fängslas av kraften i årstidsförändringarna som pågår utan vår medverkan. Åtminstone delvis. 

Tid att se. Tid att sakna. Tid att göra. Tid att tänka. Tid att öva? Tid att vara. Livet blir intensivare när insikten om ändligheten har blivit en viral följetong i media. Journalister med relativ kort livserfarenhet ställer infantila frågor till den allvetande kunskapen. 

"Hur långt avstånd måste man EGENTLIGEN hålla? Armlängds? Men man har olika armlängder? Det märks när man köper en skjorta! Kan man vara 51 stycken? Varför är gränsen just 50? Hur länge måste vi hålla på med den här distanseringen? Får det här effekt på ekonomin?"

Inga koncisa svar! Svävande bedömningar grundade på intuition och modeller på verkligheten och en underliggande ambition att inte skrämmas. För mycket. Sitt lugnt i båten! Det är nog snart över vad vi kan se, men det kommer att ta tid. Vi får se tiden an! Det får inte bli panik även om det är det och är det det så skall vi inte låtsas om det. Det blir lugnast så.

Kommunala vårdansvariga som mörkar för att inte lägesbilden skall bli negativ medan den allvetande kunskapen hävdar att Sverige minsann rapporterar sanningsenligt jämfört med grannländerna .

Hugaligen sådan såpa.

Men en bild är sann? I alla fall delvis. Det vill säga från början vid tagningsögonblicket om man nu inte har arrangerat en scen. Tar man bort några kvistar som skymmer motivet på ett osnyggt sätt är den arrangerad. Eller?

Har sanningen någon betydelse eller är det bara vår uppfattning om sanningen som har betydelse.   

Det blir mycket användning för teleobjektiven nu för att hålla avstånden.

/MA  

Postat 2020-05-06 09:28 | Läst 205 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Fotografi Falkenberg 2020 är inställt

Det skulle ha blivit ett tioårsjubileum för Fotografi Falkenberg som var planerat till månadsskiftet juni-juli i år. Istället för att utmana ödet för både funktionärer och besökare så blir årets evenemang inställt. Med 400-500 besökare blir det problematiskt att undvika uppenbara risker. Alltför många osäkerheter finns än så länge. Trist men rimligt och tio år i rad får ersättas av den tionde gången istället. Sitt nu inte hemma och deppa för det. Det hjälper inte. Det kommer nya tider vad det lider.

Klubbverksamheten blir också den inskränkt, så till vida att möten inomhus och resor skrinläggs. Med tanke på att medlemmarnas medelålder inte är i de övre tonåren finns anledning till försiktighet. Så individuella aktiviteter som innebär att medlemmarna inte behöver exponera sig i det offentliga rummet med risk för folksamlingar har blivit modellen nu under våren. Den digitala mötestekniken finns där men har inte använts förut i någon högre grad, men nu blir det ett behov. Social distansering (det borde det nog heta fysisk distansering egentligen) men inte fotografisk distansering är att föredra. Online-seminarier, fototävlingar och videomöten får det bli ett tag framöver. 

/MA

Postat 2020-04-27 17:53 | Läst 357 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Landet med byxorna nere

Framlidne Lars Tunbjörk fotograferade miljöer som blev en berättelse om Sverige i tiden. "Landet utom sig". Nu uppmanas fotografer att dokumentera Corona-tiden. En viktig uppgift och utmaning. Kommer en sådan bok att heta "Landet med byxorna nere"?

I de flesta organisationer måste det göras en riskbedömning och åtgärder vidtas för att minska oönskade negativa konsekvenser i olika arbetsmoment. Gäller det inte statsapparaterna? Tycker mig höra att både de ena och det andra inte är uthålligt: Vattenreningskemikalier, chaufförer för transport och jag vet inte vad. 

Jo, vi fick ju broschyren "Om krisen eller kriget kommer" 2018. Där läggs mycket ansvar på individen och visst, individerna måste vara med. Så är det. Statsapparaten visste att förr eller senare kommer den, krisen alltså. 

Vårdcentralen hade brist på plastpåsar i labbet så provrören hamnade i en plasthandske.

Trots alla civila kriser: Spanska sjukan, världskrig runt knutarna, HIV, ekonomiska kriser, flyktingkrisen 2015 (vars konsekvenser ännu inte har lösts) mm så har det inte funnits en lagstiftning som fungerat för civila kriser. (Det finns tydligen en för krigssituationer). En smittlagstiftning som inte medger snabba beslut, inga beredskapslager, en låg självförsörjningsgrad, (morötter lär vi vara självförsörjande på) och ett EU som egentligen inte hörs av när krisen knackar på dörren. Vem hjälpte Italien när de frågade efter hjälp? Konceptet "Just in time" för materialförsörjning är allrådande men i krislägen omformas det konceptet till "Coming soon". Att just respiratorer skulle bli brist på kunde naturligtvis inte förutses, men det verkar vara så mycket annat av generell natur.

Pandemier har ju inte varit okända fenomen. Hans Rosling (framliden även han) tog upp det som det största faran för världen. Varje år, nästintill, går en våg av någon form av influensa över världen. Oftast kommer den från ett speciellt håll. De svaga avlider i sviterna av den. Och alla införstådda har insett att förr eller senare kommer den som inte är enkel att hejda.

Nu är Coronan här för att stanna och det finns ingen annan utväg än att bli kompis med den. Spela schack med den? Inte f-n hjälper det. Men det är lätt att vara efterklok. Hoppas nu bara att statsapparaterna tar den möjligheten. Det är ju lätt.

Läste en ledare ur GP skriven av Alice Teodorescu och citerar några rader som hon själv har citerat:

"För några år sedan beskrev Mats Alvesson, professor i organisationsforskning, fenomenet ”Funktionell dumhet” (SvD 7/7-2018). Enligt Alvesson är en svag förmåga till reflektion och kritiskt tänkande den kanske viktigaste formeln för karriär i arbetslivet. ”Man är anpasslig och lydig. Man håller sig inom etablerade tankeboxar och agerar med väl utvecklat tunnelseende kompetent inom ramen för dessa. Man krånglar inte till det för sig själv eller omgivningen genom att ifrågasätta konventioner, önsketänkande eller tomma floskler. /…/ Man är pålitlig och kompetent - och uppskattas av omgivningen.”

Det här verkar vara en global företeelse och gäller politiker också.

/MA med gällivarehäng.

PS Jag lade in några bilder också. Det är ju en fotoblogg. DS

Postat 2020-04-18 00:07 | Läst 429 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

En lång fredag

Långfredagsmorgon. Vaknar till lätet av en gråhäger som skränar i skyn förutom allt måsskrik och ”gråsparvs-ruuit-chruuit”. Frugan har fått sparvarnas gunst. Visar hon sig i terrassdörrens fönster radar sparvarna upp sig på räcket utanför. Bamba.

Utposten mot väster, vitmenad av guano från förra årets skarvhäckning, ligger skarv-öde. Bobyggandet avbröts abrupt i år. Kvar är bara gråtrutarna och något par havstrut. I tisdags låg alla bobyggare i havet utanför och avvaktade. Nu är det bara den vanliga fågeltrafiken utanför. Fel störning i rätt tid ödelade häckningsentusiasmen.

Rabatten på terrassens kortsida är uppgrävd, förstärkt med planteringsjord och gödslad. Fyra rosbuskar är planterade. Nu skall bara resten i jorden. Alltså nyinköpta frön och räddade plantor från uppgrävningen. Den gångna nattens markfrost har nog tagit en del plantor. 



På nätet kan man läsa att utrikesministern uttalats sig om folkets goda vilja att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.  Många är det som besvärar sig över trängseln som uppstått så här års i bohuskustens livsmedelsbutiker.

Sprang förbi några vitsippor. Kunde inte motstå frestelsen.

/MA

Postat 2020-04-11 00:44 | Läst 455 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera
1 2 3 ... 56 Nästa