Reflektioner, mest vardagliga, genom en glugg. Inlägg när andan faller på

Egon och Svea som ersättning för Gudrun?

I massmedia florerar flera händelser som firar 10-års-hågkomst. Inga direkt positiva händelser och det som hänt i frankernas rike lär säkert bli något som tas upp om tio år. Inte bra med en sådan obalans mellan det negativa och det positiva. Sannolikt är det något som kommer att bestå. Obalansen alltså... eller...? Stormar kan dock vara positivt om man är fågelskådare. När stormen Gudrun slog till för 10 år sedan var jag ute i Göteborgs skärgård med min yngste son för att se vinddrivna havsfåglar.Vi hade med oss varm choklad och smörgås. Vinden ökade successivt men det dök inte upp så mycket fågel. Det blåste helt enkelt för mycket. Sjöröken kom som en rullande vals av dimma över havet. Plötsligt var det halvdunkelt och rått. Vi fick ta till flykten. Vi hukade oss i stormen och jag var tvungen att hålla honom i jacktyget så att han inte skulle blåsa omkull. Havsytan höjdes med ca en meter och det var knappt att vi kunde komma upp på bilfärjan mellan Öckerö och fastlandet. Väl i bilen åkte vi ifrån stormen. Så det blev 45 minuters respit hemma innan stormen kom ifatt oss. Det var en häftig upplevelse att se ett sådant väderraseri. Faktiskt en positiv upplevelse. Vi blev inte drabbade på något sätt. Vi kunde ta oss hem till stugvärmen som förstärkte den positiva känslan. Det blåste mycket men ändå var det inte riktigt 50-årsstormen, alltså den vindhastigheten som med stor sannolikhet uppträder under en 50-årsperiod.