Svartvit vinter

Jo som sagt.....färger och vinter har blivit ett tema. Svart och vit är ju färger. Vit innehåller alla färger och svart saknar färg, eller? En ljusblandning av additiva färger ger vitt och en blandning av subtraktiva färgpigment blir svart...det är så vi uppfattar det i alla fall...

Känslan av brist på motiv som lätt infinner sig när vintermörkret lättar en dimmig söndag är bara en mental uppfattning och inte fysisk men likväl lika verklig som upplevda fysikaliska fenomen.

De varelser som satt de här spåren struntar nog i vilket. Spårsnön ger oanad information om vad som varit alldeles nyss och den försvinner snabbt. 

Den gamla smedjan är betydligt mer konkret och är information om vad som varit för längesedan. Den överlever ett snöfall och ett töväder.

Det här är mittemellan. Information om vad som varit för inte så länge sedan.

/MA

Grön vinter!

Julhelgen lider mot sitt slut, men det finns de som laddar för en kommande säsong.

Strandkämparna är grönare än vanligt.

Enstaka gudingar flyter lojt omkring i havet liksom en och annan kniphane. Knölsvansfamiljer övervintrar i strandkanten. Väntan.  

Har det kustnära fisket har sett sina bästa dagar? Det är svårt att hålla näsan ovanför vattenytan men det är i alla fall isfritt. 

Höstvetet är grönt.

/MA

Badsäsongen är här......

Fantastiskt väder mellan lågtrycken! Det gäller att passa på att krypa ner i det våta när solen tittar fram men också att ta fram kameran.

Så här års är det bra målarväder mellan lågtrycken. Efter midsommar blir det för hög luftfuktighet för att måla trä

 men omålat trä har också sin skönhet. 

/MA

Dokumenterad symfoni!

/MA

Egon och Svea som ersättning för Gudrun?

I massmedia florerar flera händelser som firar 10-års-hågkomst. Inga direkt positiva händelser och det som hänt i frankernas rike lär säkert bli något som tas upp om tio år. Inte bra med en sådan obalans mellan det negativa och det positiva. Sannolikt är det något som kommer att bestå. Obalansen alltså... eller...? Stormar kan dock vara positivt om man är fågelskådare. När stormen Gudrun slog till för 10 år sedan var jag ute i Göteborgs skärgård med min yngste son för att se vinddrivna havsfåglar.Vi hade med oss varm choklad och smörgås. Vinden ökade successivt men det dök inte upp så mycket fågel. Det blåste helt enkelt för mycket. Sjöröken kom som en rullande vals av dimma över havet. Plötsligt var det halvdunkelt och rått. Vi fick ta till flykten. Vi hukade oss i stormen och jag var tvungen att hålla honom i jacktyget så att han inte skulle blåsa omkull. Havsytan höjdes med ca en meter och det var knappt att vi kunde komma upp på bilfärjan mellan Öckerö och fastlandet. Väl i bilen åkte vi ifrån stormen. Så det blev 45 minuters respit hemma innan stormen kom ifatt oss. Det var en häftig upplevelse att se ett sådant väderraseri. Faktiskt en positiv upplevelse. Vi blev inte drabbade på något sätt. Vi kunde ta oss hem till stugvärmen som förstärkte den positiva känslan. Det blåste mycket men ändå var det inte riktigt 50-årsstormen, alltså den vindhastigheten som med stor sannolikhet uppträder under en 50-årsperiod.

Svea och Egon var/är betydligt mildare. Det är bara påminnelser om det kraftspel som ständigt pågår.

I skrivandes stund drar Egon på i byarna men jag sitter tryggt i stugvärmen mätt med snapssmaken kvar i munnen.

Önskar att alla kunde få göra det.

/MA