Vråltrippen del III av III

Med de östra Pyrenéerna som nästa höjdpunkt beslöt vi oss för att ta den smala vägen över bergskedjan. Den gamla östra vägen D914. Sedan förra gången visste jag att det fanns en stor järnvägstunnel genom delar av bergen från Spanien till Frankrike (den går åt båda hållen) och som mynnade i närheten av Le Boulou på franska sidan. Jättelika rangerbangårdar finns på båda sidorna om gränsen eller bergen snarare.

Imponerande särskilt när man tänker på tunneln genom Hallandsåsen. Med en viss förvåning insåg jag att det fanns en järnvägslinje även längs den gamla vägen, utefter medelhavskusten. Den ringlade sig nästan som vägen men bara i horisontalplanet. Tunnlar neutraliserar de största höjdskillnaderna i vertikalplanet. Ett utmärkt område för tågluffning. Att stanna till i Collioure, Banyuls-sur Mer eller Cerbère iklädd endast badbyxor, ett par solglasögon och en tågbiljett måste vara en dröm för en tågentusiast. (En handduk att sitta på kan vara bra om det är galonklädsel i kupén).  Spanska sidan är inte sämre och inte så långt in på spansk mark och utefter järnvägslinjen ligger Figueres med Salvadore Dali-muséet. 

Här och var förekommer varningar för husvagnssläp och det är nog på sin plats. Det verkar ha hänt en del i kurvorna.

Den här gången blev inget stopp annat än för lite lunchmat utefter motorvägen. En tröst är att det numera är avgiftsfritt den största delen av AP7, Auto pista 7.  

I ivern att hitta kortaste vägen de sista tre milen hamnade vi i kvällshetsen i Elche men runt klockan 20 var vi framme vid målet. 

På lördag kväll några dagar efter framkomsten var det karneval. Hade vi kört ända till Rio? 

I sådana här sammanhang inses lätt fördelen med färgfotografering

Insåg att karneval har en ursprunglig religiös betydelse. (Romersk-katolsk som genom reformationen i Sverige blev ersatt av fastlagen). Det är tiden före fastan som karnevalerna genomförs (enligt NE). Alltså tiden mellan trettondagjul och askonsdagen. Askonsdagen är dagen efter fettisdagen. Kan karneval komma av ordet ”carne”? Alltså något som har med kött att göra? Gällde det att passa på att äta kött före fastan? Har protestanterna inriktat sig på semlor!? Numera är nog karnevalyra inte så mycket av religiös karaktär och för oss blev det en bra ”yra” att vara framme vid målet.

Trippen II

Kom med det nedsablade inrikesflyget i ottan och kunde enkelt se vad den senaste tidens dunkla ljus berott på.

Valkmoln!

Det är inte Japan som syns där borta i öster och inte heller glödande stål från den gamla järnridån, för den är nedmonterad. Gyllene gryning, inte den grekiska utan den astronomiska. 

Väl framme i norr frågar oroliga norrlänningar om snöläget söderut.
— Plus 2 grader vid bytet på Bromma och barmark i Gävle vad jag kunde se, svarade jag. 
— Sådan här vinter har vi inte haft förut...eller...

Men så kom då snön till helgen. Visserligen stundtals blöt men snö! E4:an hann knappt bli plogad och i det moddiga väglaget blev det tungt.

Tog in på ett gammalt gästgiveri med anor från 1637. De nuvarande byggnaderna var från 1835 ca. Huvudbyggnaden påminde mycket om Haga slott. Visserligen i mindre skala men likt. Byggmästaren blev också bötfälld för kopieringstilltaget men behövde inte riva. Det fanns nog ett inslag av smicker i efterapningen.

Uthuset hade också sin charm. Numera gårdsbutik på somrarna efter pietetsfull renovering förstås.

Krögaren med påfallande skånsk dialekt redogjorde för vedermödorna att driva krog men hade inte ångrat sitt val. Malmöiten hade ingen kännedom om Emporia, Mammons Mecka i Hyllie/Fosie, utan stod stadigt i den norrländska myllan.

"Business as usual" trots snömängderna.

Ögat är inte så vant vid ett vitt landskap. Renflockar utefter E4:an grävde i snön efter något att äta, men det var för moddigt att stanna för att fota. Körde faktiskt fast på några ställen men det gick att manövrera sig loss.

Hängde på ”flighten” mot söder efter några dagar och lyckades ta sista tåget på nattkvisten till slutdestinationen: Söder om Morup.

Det blir nog en kall och kylig vår!

/MA

Är fotografi eskapism?

Vackra vyer, vackra scener, vackra blommor, vackra djur, vackra modeller, vackra färger, vacker arkitektur, glada miner, retuscherade porträtt, renodlade bakgrunder med grafiska skuggor, etcetera. Den typen av innehåll är något som säljer/intresserar vid sidan om pressbilder med sensationer och skvaller. Skönhetsbehovet tycks vara omättligt. För vem vill se utsikter över ett rörigt nedsmutsat industrilandskap, dystra scener på gatan eller i grannskapet, sjuka djur, fula människor som modeller, grådaskiga miljöer, halvtaskiga kåkar, bedrövade människor, osminkade porträtt: Konstfotografen?

Hade bespetsat mig på att se bilder från den tjeckiska frigörelsen under sent 80-tal men sprang till ”fel” ställe. V&A museum (Victoria&Albert museum) har stora samlingar av fotografier och de håller på att ställa ut mer av sina samlingar. Det blev en utställning av Tim Walker "Wonderful things" istället. En för mig helt anonym fotograf med en genre som inte intresserar mig, kanske, men nu var jag ju där! Jag kunde ha läste informationen innan men... Inträde på 15£ och ingen pensionärsrabatt, men trots allt någon form av upplevelse. Onödigt dyrt kan tyckas och det tyckte jag nog. Försökte pruta i biljettluckan men det gick inte hem. Äldre ser ju sämre så ett nedsatt pris kunde vara rimligt hävdade jag. Kanske ett rabattsystem som följer styrkan på glasen. (Absolutbeloppet på styrkan så att inte minus dioptrier slår ut rabatten). På konserter och operor och audiella föreställningar skulle man kunna få rabatt i proportion till hörselnedsättningen och också synnedsättningen. Även språkkunskaper skulle kunna vägas in. Ett komplicerat rabattsystem som EU kunde arbeta fram kommande decennier.

Insåg att jag var ensam man bland besökarna. Inget att undra över; Nästan bara bilder med kvinnor utklädda i fantasidräkter i fantasiomgivningar. Hattar av lampskärmar, kvinnor i vitblekta påfågelfjädrar, etc. Allegorier, inte alltid så lätt att tolka. Besökarna blev det intressanta för mig.  Jomenvisst, jag spanade in bilderna också. 

Man känner sig inte dum eller respektlös när inte allegorierna går hem i min värld. Bara blank!

Bildskärmar fungerar som apfällor oavsett ålder och det är väl det som är tänkt. Dramer pågår överallt och ses bäst på skärm.

Det fanns en annan del av V&A som hade bilder från fotografins barndom. De har samlat bilder från 1852 så samlingen är stor och arbete pågår för att ställa ut mera av samlingen.

Valérie Belin (ett för mig nytt namn) hade också bilder ur sin serie Reflections. Att hon inte har använt polarisationsfilter i någon nämnvärd omfattning inses lätt. Stora bilder i svartvitt med mycket att upptäcka i.

Fikasalen(!) var också ett exempel på sökandet efter det vackra. Frugan satt där medan jag gick runt!

Egentligen får väl fotografi vara eskapism eller vad som passar. Utbudet är brett och stort och det finns mycket att upptäcka.

/MA

Och nu adapter med Nikon E-objektiv

Överraskning så här i jultider! Tomten som kommer före dopparedagen? Jag skrev ju i sista bloggen att ”undrar vad Nikon G- objektiv kan se”, men E kommer före G. (Njae det blir några fler -D-bilder). Efter en mer noggrann titt så är Nikon 35/2,5 med manuellt fokus som jag kom över för några år sedan ett E-objektiv. (Snart har väl hela alfabetet avverkats. De senaste är S-objektiv). E-serien är tydligen en budgetvariant av objektiv som Nikon tillverkade i slutet av 70-talet och i början av 80-talet, men det betyder inte att de är dåliga. Tvärtom. Kolla Objektiventusiasten "The Angry Photographer".

Detta är dock en 35/2,5 -E-bild

Och kanske syns det i bilden också? I nästa inlägg blir det fler. Nu blir det -D-bilder igen. Slängde iväg några "skott" när jag ändå skulle tanka bilen.

Bensinmackar på landet blir färre och färre. Det verkar som om bränslebehovet är mindre på landsbygden än i tätorten, men utsikten är i alla fall hyfsad. Sannolikt är det nog så att ekonomin är mindre på landsbygden än i tätorten om man bortser från ”utanförskapsområdena”. Åtminstone om man räknar konsumtion i kronor per m2.

Vedeldning förekommer i husen på landsbygden inte bara av mysskäl och gengasen har inte fått någon renässans. Ännu.  CO2 utsläppen lär inte minska av det. Det finns fler hästar än nötkreatur numera i Sverige. Så här finns ju en dold resurs för transportmöjligheter. Nu tror jag att metangasutsläppen är lika stora från en häst som från en ko och den gasen är värre än CO2. 

Måste bilmekanikerna skola om sig till hovslagare? Nja, kanske inte mekanikern men däckmontören. Mekanikern blir kanske stalldräng.

/MA

PS Nikkor-objektiv på Fuji X-E3 DS

Adapter?! Har du inget bättre ord?

Kom över några Nikkorobjektiv för en femhundring för något år sedan. Ett med autofokus 35-70 mm och ett 35 mm utan. Båda med bländarring. De fungerar bra men det blir inte så ofta de monteras på kamerahuset, men det finns ju adaptrar och till Fujin skulle det kunna passa med några fler objektivalternativ än det jag har nu. 

Drog förbi en känd fotofirma i lördags så jag svängde in och köpte en passande adapter. Expediten knorrade över ordet adapter och undrade om jag hade något bättre ord. Jag frågade lite ironiskt om han var bekant med fotoprylar eller om han egentligen var säljare i ”korta varor”. Nåväl jag fick min adapter och under betalningsceremonin, (ceremoni?) framkom att vi bodde på samma ort. Vilket föranledde min fråga om varför man åker 10 mil enkel resa för att jobba i butik en lördag när det nyss öppnats ett köpcentrum på hemorten. Det visade sig att han egentligen var filmare med en global marknad och behövde extraknäck två dagar i veckan. Långa resor för intervjuer om eventuellt engagemang ingick i arbetet, men sådant ger ju inga pensionspoäng. Men vem tänker på sådant före trettio och kanske är det det som är poängen: Att samla andra poäng. Att samla för att bli gammal är nog en positiv livshållning. 

Hur som helst. Vi hade bokat en gåsmiddag i Danmark (var annars?) och naturligtvis åkte adaptern på med ett 35-70 objektiv.

På färjan blev det förstås läge att fota lite. 

Hyfsat resultat genom skitiga fönster. Inte vrålskarpt och manuell fokus kräver lite vana vilket jag egentligen inte har eller snarare har tappat efter det att autofokus blev vanligt. 

Svårt att avgöra om fönstren eller objektivet var orsaken till den oskärpa som trots allt finns där. Måhända låg felet hos operatören? Måste säga att bilderna med det här gamla objektivet ger en känsla av lika gamla bilder. Inbillad eller ej. 

Tog det säkra före det osäkra bytte till orginalobjektivet. Experimenten får bli vid något annat tillfälle.

Vi hade bokat på Konventum i Helsingör. Mycket intressant arkitektur som också hyser en av de största, om inte den största, privata konstsamlingen av "contemperary art" i Danmark. Modern konst med andra ord.

Inspirerande omgivning.

Promenadstråk utefter den bokskogsklädda gamla strandvallen ovanför Strandvejen och järnvägen.

Bordsdamen i egen hög person!

/MA

PS Jag har satt på adaptern igen. Experimentens tid är här. DS