Egon och Svea som ersättning för Gudrun?

I massmedia florerar flera händelser som firar 10-års-hågkomst. Inga direkt positiva händelser och det som hänt i frankernas rike lär säkert bli något som tas upp om tio år. Inte bra med en sådan obalans mellan det negativa och det positiva. Sannolikt är det något som kommer att bestå. Obalansen alltså... eller...? Stormar kan dock vara positivt om man är fågelskådare. När stormen Gudrun slog till för 10 år sedan var jag ute i Göteborgs skärgård med min yngste son för att se vinddrivna havsfåglar.Vi hade med oss varm choklad och smörgås. Vinden ökade successivt men det dök inte upp så mycket fågel. Det blåste helt enkelt för mycket. Sjöröken kom som en rullande vals av dimma över havet. Plötsligt var det halvdunkelt och rått. Vi fick ta till flykten. Vi hukade oss i stormen och jag var tvungen att hålla honom i jacktyget så att han inte skulle blåsa omkull. Havsytan höjdes med ca en meter och det var knappt att vi kunde komma upp på bilfärjan mellan Öckerö och fastlandet. Väl i bilen åkte vi ifrån stormen. Så det blev 45 minuters respit hemma innan stormen kom ifatt oss. Det var en häftig upplevelse att se ett sådant väderraseri. Faktiskt en positiv upplevelse. Vi blev inte drabbade på något sätt. Vi kunde ta oss hem till stugvärmen som förstärkte den positiva känslan. Det blåste mycket men ändå var det inte riktigt 50-årsstormen, alltså den vindhastigheten som med stor sannolikhet uppträder under en 50-årsperiod.

Svea och Egon var/är betydligt mildare. Det är bara påminnelser om det kraftspel som ständigt pågår.

I skrivandes stund drar Egon på i byarna men jag sitter tryggt i stugvärmen mätt med snapssmaken kvar i munnen.

Önskar att alla kunde få göra det.

/MA

I väntan på Orientexpressen...

eller har den redan gått?

/MA

Förort i småort

Gjorde ett besök i en mindre tätorts utkanter och blev något häpen över att storstadens förortskänsla infann sig. 

Inte så mycket sönderslaget och inte så skräpigt.

Stramt och utan krusiduller, kanske lite hårt och lite okänsligt med funktionen i högsta prioritet.

Bakom de höga kulisserna bryter en sprudlande familjeglädje fram. Det lackar mot jul.

En ljuspunkt och tillika en samlingspunkt där förevändningen är lite sugenhet på något att äta.....En fullt beboelig förort!

/MA

Något som lyser upp i natten!

Lika fascinerande som alltid. Vad är det som gör pojkar så intresserade av knallar och blixtar och män barnsligt förtjusta i att överföra den fascinationen till pojkarna?

Det kanske inte är skillnad på män och pojkar? Min fascination har inte släppt! Tillverkningen av svartkrut i pojkåren var något som gav en känsla av upptäckt och insteg i ett kunskapsrum. Kemi blev ett favoritämne hela skoltiden.

Intresset svängde dock av lite när processindustrins trista anläggningar uppenbarade sig men jag missar inte ett fyrverkeri när tillfälle bjuds.

/MA

Lunchpaus

Det lågfrekventa bullret i bilkupén tar till slut ut sin rätt. Klockmagen säger också ifrån att nu borde något vara på gång. En mindre avtagsväg blir signalen att göra ett avbrott längs vägen. Ringlande genom furuskogen letar sig avtagsvägen ner till vattnet.

Det är stilla. 

Lugnt!

Lunchmackan är kall och det blir rått! In i bilkupén och på´t igen!

/MA