4,2 jordklot

Läste pressmeddelandet från från WWF - Living Planet 2016 (se pressmeddelande på www.wwf.se/press/pressmeddelanden/) om konsumtion. Svensken har en konsumtion som motsvarar en resursförbrukning på 4,2 jordklot men vi är inte ensamma på den nivån, om det nu är en tröst. Globalt ligger den på 1,6!

Bland annat tas köttkonsumtion upp som en stor del av CO2 avtrycket. Slut på grillkvällarna alltså med 3 kilos köttbitar och fjärrstyrda grillar manövrerade av machos med förkläden. Nu blir det morötter, kålrabbi, palsternacka och rödbetor på elgrill i olivolja.

Såg ingen kommentar om fotoprylar.....håller hårt i dem.

Svårt det här med att dra ner och ställa in sig på en enklare tillvaro. Färre kvadratmeter att bo på, färre luncher och middagar med kött och fordon som knappt drar någon energi alls. Och när skall man börja dra ner......?

Har hittat en bra kombination på resor. Ett hus med APS-C sensor och 70-300, (ger bra möjligheter vid naturfoto, det blir en bra teleeffekt med faktorn 1,5) och en fullformatare med ett normalzoom eller ett fast normalobjektiv för själva resan eller reseberättelsen. Mycket att bära dock. Ibland lika tungt som 4,2 klot.    

Den lilla på bilden har gjort 6-månader på sin resa. 

/MA

Att backa en timma

Ja nu är den här men som tur är är den inte här för att stanna! Synd till vissa delar, mörkret ger arbetsro. Allt rullar vidare eller kanske blåser vidare.

Blåsten har gjort den nyttiga syresättningen av vattenlagren och den långa väntan har börjat.

Sandormens outröttliga arbete med att tugga i sig sand och rena botttnarna resulterar i en strand med miniraukar som snabbt eroderas bort.

Ingen trädgård men väl en gård av sandkoner med en kringla på toppen, kongård (?) 

Upptäcker att jag glömde skörda de här som gömde sig under lövverket.

Spänsten har sprätt iväg årets frö. Det blir ny rallarros nästa år. En timma hit eller dit saknar betydelse.

/MA

Fotoexcursion (del 6)

Även detta år uteblev vårexcursionen till Öland (se del 1, del 2, del 3 del 4) och blev till en höstexcursion (se del 5). Skall nog också medge att det mest blev ett socialt evenemang eller social excursion med betoning på min yngsta dotters födelsedag och det faktum att familjemedlemmarna inte sett norra Öland. Denna gång infann sig också en liten fototrötthet. Har varit på Öland nästintill en gång per år de senaste 45-åren med naturskådning som mål och kameran har varit intensivt med de senaste 10-åren. Så vilka nya motiv finns det.....? Det lustiga med Ölandsbesöken är att varje gång hittar man ett nytt ställe som man inte varit på tidigare, så ock i år. Måhända har en del platsbesök också glömts bort! Av Ölands fornborgar har jag genom åren undvikit Gråborg. Nu blev den besökt i utbildningssyfte. Det vill säga: Visa den för den yngste sonen. Gråborg är lättillgänglig och skulle kanske också kunna kallas Fårborg. Utan fåren skulle nog borgen växa igen.

Gångvägsskyltar visar att det är 15 km till Ismantorp som är minst lika imponerande som Gråborg där den ligger i lövskogen, Midlandsskogen. Midlandsskogen lär vara den största sammanhängande lövskogen i Europa. Inte säker på att det är rätt dock!. Hur som helst en vårmarsch genom skogen från Gråborg upp till Ismanstorp kunde vara en bra utflykt. Om inte annat en bra motion och många tillfällen till macrofotografering.

Vägen norrut på östra sidan av Öland går igenom flera mindre radbyar och några modernare samhällsstrukturer. Väderkvarnar på rad men också en och annan byggnad av mer prosaiskt slag.

Solceller passar bra på en byggnad på "Solens och vindarnas ö".

Hård ostlig vind uppemot stormstyrka i byarna gjorde det besvärligt att hålla kameran still. Inte ens med stöd genom vindrutan gick det att hålla tillräckligt still.

Mängder med vitkindad gås passerar söderut och rastar här och var. I skrivandets stund så har den ostliga vinden gjort att flera av sibiriska fågelarter drivits in över Öland och inte minst: Upptäckts!

/MA

...egen härd är guld värd......

På vägen till avfallsstationen kom jag häromdagen förbi ett område där man skalat av matjordslagret, det vill säga de översta 200-300 mm. Därunder blottade sig mineraljorden i form av lite matjordsblandad fin sand. Flera mörka fläckar med ca 200-300 mm i diameter bland några enstaka större 600-1100 mm i diameter var markerade.

De större mörka fläckarna är rester av eldar som brunnit för ca 3200-2700 år sedan, (bestämt med kol -14 metoden på några härdar i området under en tidigare förundersökning) under bronsåldern någon gång. De mindre mörka fläckarna är stolphål från väggarna till enkla byggnader. Nu skall marken beredas för nya byggnader. Ett bra läge med utsikt över slättlandskapet och en gammal fornsjö vars rester knappast längre kan urskiljas annat än som marker som måste dräneras. Vad eldade man med i de gamla härdarna? Ek och lönn visar analyssvaren. Ved med högt energiinnehåll har man använt. Det fanns kanske ingen björk eller gran i södra Götaland under den tiden.... 

Jag tog sedan vägen över avfallsstationen som planerat.

Det här är rester från egna härdar för sådär 0-5 år sedan. Dessa har använts under plaståldern, atomåldern, teknikåldern eller vad tiden nu kommer att kallas. Jag tror nog att ur ett vidare perspektiv befinner vi oss fortfarande i järnåldern om man nu skall relatera en tidsålder till en metall och dess användning.

/MA

Nytt boende på kända sätt?

Mönster som kommer igen! Tycker mig ha sett detta från 40- 50-, och 60-talets bostadsbyggande bortsett från den mer sofistikerade balkongbarriären med en vassare färg! Det stora är nog balkongytan som säkert är 3 gånger större än för 50 år sedan tack vare prefabricering och avancerade fästdon.

Bra att de boende blandas upp i alla fall. Kategoriboende lär inte vara bra sägs det! 

/MA