Reflektioner, mest vardagliga, genom en glugg. Inlägg när andan faller på

Falkenberg - Torrevieja i en bättre begagnad Opel. Del 8 av 8. Bilbao-Torrevieja.

Bilbao och Guggenheim-muséet i dagsljus, och med rejäla solregnsskurar en gång i timmen! Tropiskt regnklimat eller bara atlantiskt regnklimat i kustnära trakter? Troligen det senare. Det var söndag. Vi fick lov att ha bilen parkerad i källaren fram till 4 på eftermiddagen och utcheckning från rummet först runt 12. Vi tog en hotellfrukost och en morgonpromenad i den gamla stadsdelen. 

Blomstermarknaden utefter floden hade precis öppnat, och i de gamla stadskvarteren var det lugnt, som förväntat.

Några fotgängare dök upp.
 

Det som inte var förväntat var Bilbao-områdets tunnelbana, (spårvagn och bergbana fanns också förstås). Riktigt häftiga stationer väl insmugna i stadsbebyggelsen, i alla fall i den gamla stadskärnan.

Till höger om trapporna syns en liten ingång till Metron.

Muséet öppnade 10 så vi checkade ut från rummet då och äntrade Guggenheim-muséet. Trappan ner mot huvudentrén verkade vara dimensionerad för sjumilasteg. Långt avstånd mellan planstegen. Man kom i otakt hur man än klev, men den var ju inte brant.  

Självklart hade de pensionärsrabatt på inträdet, 60 % på ordinarie pris, och smarta paraplyupphängare i entrén. Man hängde upp sin krycka, och låste fast den med en numrerad nyckel.  

Videokonstnären Bill Viola var det stora dragplåstret för tillfället (5/11-17), och ja, den konsten var speciell med lite religiös anknytning eller symbolik, tyckte jag. Stora digitala skärmar i storleks-ordningen 3-4 x 10-12 m2. Ken Jacobs var en annan gästkonstnär som gjort en videoinstallation på en film av bröderna Lumière. (Ni minns väl att bröderna Lumèire var födda i Besançon? Se annars del 2!) En skapad variant av 3D-film med filmrutor från tidigt 1900-tal. Det krävdes färgade glasögon. Installationen var ”hailed by critics”, men blev ”not hailed by me”!  Ett avancerat fotomontage. Kanske fungerade inte 3D-glasögonen så bra på mig. Det blev två par glasögon ovanpå varandra. Det ena med progressiva glas och det andra med två olikfärgade glas. Ibland är det nog så att man skall läsa på om konstverket innan för att förstå hur knepigt och svårt det egentligen är att göra något unikt, kanske.

Det fanns förstås mycket mer. Lokalen, inte minst, inbjöd till att ta bilder ur olika vinklar.

Mest överväldigande var dock skulpturen eller skulpturerna ”The Matter of Time”. Nu skall man inte som fotonörd transponera det här till att ha något med slutartid att göra, i alla fall inte i första hand. Man skulle ju, som fotonörd, kunna tänka sig filmrullar som krullar sig och som man arrangerar på ett visst sätt, men det här var stålplåt säkert runt 25 mm tjock och tre – fyra meter hög i koncentriska, koniska delar.

Framåt eftermiddagen kände vi oss mätta. Så bilen trixades in i bilhissen med 200 mm:s marginaler här och där och överallt, och så vi kom upp ur underjorden.

Nu anträddes snabbaste vägen ner mot Torrevieja.  Vi såg vägskyltar som pekade mot Pamplona, Segovia, Zaragoza, Côrdoba och Toledo. I skymningen närmade vi oss Madrids förorter. Storstaden var inte lockande längre. Särskilt som beskrivningar angav att den förstördes mycket under inbördeskriget. En tankning i mörkret någonstans i inlandet med besök på ”servicios” blev en kort paus. Blåljus i natten på något ställe, och man passerade med varningsblinkers på för att uppmärksamma medtrafikanter att något oväntat fanns i vägkanten. Det började bli midnatt.  I sista rondellen till Torrevieja centrum stod några blåljusbilar och poliser vid en rondellavfart.  Med låg fart passerade vi genom och höll in mot vänsterfilen. På vänstersidan dök en mindre vit bil snabbt upp och körde om i rondellen! Marginalen var mindre än den i bilhissen, men det räckte. Har de spanska rondellerna blivit den nya tidens tjurfäktningsarena? Planformen är densamma!

878 km stannade trippmätaren på, och på morgonen den 6/11 gick vi ner till stranden. 25 oC i solen och runt 20 oC i vattnet.

Hemresan då? Det dröjer än tre veckor i skrivandets stund. Har åretruntdäck på för att klara reglerna i Tyskland, Danmark och Sverige, men den viktigaste regeln är att ta det lugnt.

Del 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7  finns här: Del 1del 2del 3del 4del 5del 6del 7

/MA  

Inlagt 2017-11-29 14:04 | Läst 2049 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Alltså, intressant och inspirerande läsning med fina bilder. Och med en fungerande markis på terrassen är väl allt annars OK också.
//GöranR
Svar från Mats Axelsson 2017-11-30 01:16
Japp!
/MA