Isbrytare?

Det har nu gått fyra dagar, tre nätter och 17 timmar sedan gråsparvarna övergav min matning. Jag undrar vad som är på tok. Grannen har heller inga på sin matning. Någon enstaka fegis, (mes alltså), dyker upp i häckarna runt omkring men annars lugnt och sparvhöken har lyst med sin frånvaro sista veckan. Så om det finns någon sparv där ute som mot all förmodan läser detta inlägg så vill jag bara be om ursäkt för det jag skrev i inlägget den 18:e januari. Jag kanske gav ett alltför snålt intryck, antar jag. Hela huset är fullt med frön, (busfröna har lämnat sedan länge och en ny generation busfrön är på ingång vad det lider, men jag menar fågelfrön). Ja, fullt och fullt.....jag kan åka och köpa mera om det tar slut. Jag kan nog förhandla mig till rabatt en gång till. Gick en kurs för så där 15-20 år sedan i förhandlingsteknik och den har jag inte glömt, i alla fall inte allt. I förhållande till inlägget den 18:e januari så gör jag alltså en pudel, (märk att det inte är en fågelhund).

Bilderna är tagna före fokusjusteringen.

/MA

Fågelfröautomatsoperatör.

Inget är så bra att det inte går att förbättra!

Tröttsam klyscha att höra, särskilt om det gäller en själv, men å andra sidan: Skam den som ger sig! Råkade av misstag eller snarare av glömska att ta ur ett 50 mm objektiv ur ryggsäcken innan jag gav mig ut i skidbackarna. Hade också glömt att jag hade en vänsterskida och en högerskida. Den ena med en svart markering och den andra med en orange markering. Åkte en hel dag, maximalt 100 m meter mellan tillfällena, då jag stod på öronen och ibland hamnade på rygg. Kände i rygglägena något hårt i ryggsäcken och prisade mitt förutseende att jag plockat ut kameran ur ryggsäcken. Väl hemma på hotellet insåg jag att jag borde skärpa mig. Alltså försämra min glömska och förbättra mitt komihåg. Skifta skidorna och titta igenom ryggsäcken innan den packas med nya saker. Frågan var och är nu om objektivet har kvar sin skärpa. Fokusinställningen skärvar inte så det kanske finns en chans.    

Införskaffade en fokuskalibrator för ändamålet och kanske också för att se hur det ser ut för övriga objektiv. Det går att göra en finkalibrering av autofokusfunktionen på kameran!

Började med 24-120 på 70 mm brännvidd, Liveview och med ca 2,10 meters avstånd. Jo en viss justering fanns det nog att göra. Det var bakfokus med några centimeter. 

Kollade sedan macroobjektivet; knivskarpt! Har alltid uppfattat 50 mm som skarpt men nu gällde det alltså.

Svårt att avgöra. Har inget "före" att jämföra med.

Nu finns ju ett vattenpass på mätdonet och ett i kameran men vad är det för toleranser? Började räkna lite. En halvgrad i vinkelfel på den optiska axeln på 1500 mm avstånd, (3o x brännvidden i mm som rekommenderas) blir ca 13 mm fel i höjd på kalibratorskivan. Vilket skulle kunna tolkas som bakfokus om vinkeln är positiv i förhållande till horisontalplanet. 

Det här är nog för instrumentmakare!

/MA

Nya Kartago

Funderade idag på att fotografera av himlen och skriva ut bilden. Den skulle kunna fungera som ett gråkort.

Förresten, apropå kända citat:"För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras". Ett citat som funnits med i västerländska kulturen i mer än 2000 år. Det är från 150 år före år noll sägs det. Den konservative romerska politikern Cato sägs ha avslutat alla sina tal i senaten med de orden. Så blev det. Likheten med att bygga upp motivation för nutida krig är slående.  Men de gav sig inte så lätt. De flyttade till spanska sydöstkusten. Cartagena blev det nya Karthago. När vi är i närheten kan vi inte låta bli att känna dragning dit och då svänger vi av. Resan ner från Torrevieja gjordes mestadels på N332 som går genom små byar och samhällen. En rondell per mil skulle jag tro. Lite tröttsamt, men man får se hur det ser ut vid sidan om allfartsvägen som är AP7 

Vi passerade San Javier som har en flygplats där formationsflygar- och akrobatflygargruppen Patrulla Águila är stationerad med sina C-101 Aviojet. (De vann världscupen 2010). Naturligtvis stod en C-101 Aviojet på piedestal intill vägen, och när vi i Cartagena svängde in på parkeringen bakom det tekniska universitet stod där också en C-101 Aviojet på piedestal. Vi möttes av en uniformerad man som gjorde honnör. Jag svarade naturligtvis också med honnör. Kommer man i en bättre begagnad Opel så gör man. (Ur ögonvrån till höger såg jag en grupp uniformerade män med mycket epåletter och med medaljer på vänster bröst komma gående. Kanske var honnören avsedd för dem.) En P-plats fanns ledig och en man med en liten axelväska pekade på den. Han ville ha 1€. Det fick han.

Förra gången vi var i Cartagena så tittade vi på de gamla delarna.  (Länk här till det inlägget). Denna gång blev det det nya, intill marinan och det polytekniska universitet, (tittade in i entrén och kände igen miljön), samt inte minst det marinarkeologiska museet. 

Gratis inträde för pensionärer och ungdomar. Många amforor från havets botten och elefantbetar med inskriptioner i montrarna. Intressant att se hur den historiska utvecklingen skett i denna delen av världen.

Östersjön har många vrak och Medelhavet har minst lika många.  Byggnaden ligger delvis under mark, för att likna ett skeppsvrak kanske.

Efter en bananasplit på marinans kafé kände vi oss mogna för att ta oss ut till La Manga men först en rolig passage från sjönivå upp till P-plats nivå.

Havsviken eller nästintill insjön Mar Menor som ut mot havet begränsas av en sandrevel ca 20 km lång och runt 200 m bred var öde nästan. Sandreveln som är bebyggd hela vägen med hotell och bostäder för ca 10 000 personer var även den i stort sett öde. Att leta upp ett öppet mathak var inte lätt. 

Undrar om Medelhavet också stiger när övriga hav kommer att stiga med någon meter på grund av klimatförändringen?

/MA

Jag tror att de samarbetar....

Det är grön vinter fast den går ju mera i brunt och beige, åtminstone intill kusten i Halland. Matar in vinterfåglar inför årets vinterfågelräkning. Det är mest gråsparv och pilfink vid matningen, och de äter utav bara den. I alla fall verkar det så när man tittar till fröautomaten. Det mesta hamnar dock på marken nedanför. Jag tog mig tid till att spionera på dem för att titta efter hur de bar sig åt för att tömma foderautomaten så fort. (Det blir ju dyrt, och jag har ingen pensionärsrabatt på fågelfrön. Jag fick visserligen 50 spänn i rabatt och en skopa att ösa med, men det var nog en engångsföreteelse, i alla fall skopan.) 

Då kom jag på dem med det som jag tror är ett medvetet samarbete. Flocken på runt 50 fåglar har nog insett att de inte kan sitta på fröautomaten samtidigt. Så några få sitter på foderautomatens brätte och vispar med näbben så att fröna skvätter ut och ner på marken. De plockar inte ett frö i taget.

På marken sitter de resterande, upp till 50 individer ibland, och tar det som kommer ner ovanifrån. En och annan vänder upp ett öga för att se om det sitter någon däruppe och jobbar för de där nere på marken. På så vis kan flera äta snabbt och samtidigt. Smart!

/MA

....och morgonen randas...

Läste krönikan i det senaste numret av Ny Teknik hur den digitala övervakningen kan komma att styra människors sociala status och därmed möjligheter i samhället. Med hjälp av artificiell intelligens kan man lätt, (och det gör man redan i vissa länder), kontrollera varje individ och sammanställa informationen för att betygsätta individen. Betalar man sina räkningar i tid, vad gör man på fritiden, vad köper man för varor, vilka "umgås" man med på sociala medier.....?

Vem sover man med och var? Sov med frugan här och bilden är tagen i Skövde :-)

Ja, det är ju redan här men kanske inte så precist ännu. 

Kom omedelbart att tänka på en film om det här med att rankas socialt via kameraövervakning och andra digitala informationskällor: "Nosedive" i serien Black Mirror. Se den om ni har möjlighet! Den är både roande och alarmerande, men mest roande. Finns på Netflix. Tycker man att dystopier är olustiga så skall titta på något annat.

/MA