När man nu inte har nåt annat för sig på dagarna

kan man ju pyssla lite grann med bilder från augusti. Chili som numera ligger i ett skåp ovanför köksfläkten, väsentligt torrare och skrynkligare. Det är trevligt med motiv som är still och gör som man säger. Så man får hålla på med inställningar i fred. Och greja lite i datorn.  Med den här bilden utgick jag från färgrymden ProPhoto som jag sällan har större anledning att använda. Men på vägen mot den mindre färgrymden sRGB för att närma mig webbstandard så blir det lite problem med skuggorna särskilt i den röda chilin, i den övre högra ingröpningen. Så då får det bli lite lagermask med en kontrastrikare kurva som sedan går att sudda fram lite försiktigt, och det gör jag när bilden är konverterad till sRGB. Lagermasker är ett bra sätt att lösa problem med.
Ett bra sätt att ta hand om torkad chili är att mortla den tillsammans med salt. Då har man chili att strössla på lite här och där i matlagningen.

Sen är det alltid lite roligt att se vad som händer när man gör grönsakslådan i gråskala. Fortfarande fascinerad av att se hur uttrycket ändras när man plockar bort färg. Hur mycket vi associerar vissa företeelser med färgen. Och hur formen får bära hela tolkningen av bilden. Som Edward Westons "världens mest berömda" paprika. Som man kan läsa om i en essay av Sara Danius i boken Husmoderns död och andra texter.

Och där förflöt en onsdagseftermiddag rätt behändigt. 

Skalövning

Får bli en skalövning idag. Naturligt ljus. D800 och ett Nikkor 55mm makro från tidigt sjuttiotal.  Ostronskal är det visst komplett med över och undersida. Eller hur nu ostron tänker sånt med över och under.

Piondags och andra väsentliga händelser i trädgården

Pionen är en historia för sig. Låt den passera i all sin prakt. En bild kan man väl ändå offra på denna bombastiska utvikning i rosa, rött och  vitt. Själv är jag nog mer för att botanisera i kryddlandet. Än så länge är det bara salvian och en variant av timjan som har gått i blom. Timjan är en stapelvarar i kryddskåpet. Färsk, naturligtvis alltid ett strå vassare. Vi odlar fyra sorter. Och nu är det så att kryddorna inte ska gå i blom för tidigt, då mister de en hel del av sin kryddighet.

Salvian är lite knepigare även om den dansar bra med kyckling, ungtupp och annat fjäderfä. Enligt utsago går den bra med falukorv också ( även om falukorv mer sällan flyger, vilket är en definition av fjäderfä). Men prova gärna att hastigt steka blad av salvia i lite olivolja. Blanda med pasta och servera direkt. Gärna med en nyriven parmesan.

Det går långsamt fram i landet. Men de kommer en efter en. Till gommens fröjd och inte minst för alla humlor, bin, fjärilar och alla andra kräk och fän som är satta att sköta om den viktiga pollinationen. Och de gör det så gärna. För så har evolutionen bestämt.

När man nu inte har nåt annat för sig.

Det här skulle kunna vara en genväg. Någon som testat  att använda Silver Efex som lagermask i Photoshop? Jag gjorde ett lager via Silver Efex. La i princip bara på ett Fuji Acrosfilter. Tillbaks i Ps. Bytte över från normal till täcka över. Och så har jag ett rätt bra kontrastverktyg . Med en lagermask på Efexlagret kan jag se måla fram kontrasten på de ställen jag vill öka den.
Bra till vadå? Ja, kanske till nåt. Det var iallafall ett snabbt och smidigt sätt att öka kontrast (läs, skillnad mellan ljusa och mörka partier i en bild.) Se nedan. Lite mer skugga på några persikor och några andra ställen. Hoppas det syns.

Så blev det tvunget med lite färg den här gången också...

Tour de France. Marknad i Saint Maur vill jag inte missa.

Inget besök i Saint Maur, en förstad till Paris utan en sväng på den lokala marknaden. Jag har nu ett intresse eller kanske snarare böjelse för franska matmarknader. Här säljs alla de ingredienser som kan behövas i ett franskt kök. Fisk, skaldjur, kött, fågel, ostar, korvar, patéer, bröd, grönsaker, delikatesser. Man ropar, skrattar, frågar, småpratar om ditt och datt, ackorderar, ja det är ett liv och ett kiv. Det är färg och form och nånslags livslycka mitt i alltihopa. Det är som en hyllning till det goda livet.

I fiskstånden hittar man allt som kan tänkas simma, krypa eller bara sitta still utmed Frankrikes kuster.

Hos kötthandlarna hittar man allt från spektakulära patéer och charkuterier från både det ena och det andra hörnet av Frankrike till styckningsdetaljer som man inte visste att de fanns.

 Också ostarna att hålla reda på. En chèvre från Dordogne till exempel kan fås i minst fyra stadier av mognad.

Nu ska man så klart inte romantisera det här för mycket. det är säkert ett hårt jobb som fordrar en hel del kunskaper om varorna och logistiken däromkring. Men kvaliteten är genomgående hög vet vi genom vår lokale vän som handlar här varje onsdag och lördag.

Nu är vi ju inte så svåra på kött så halvvegetarianer vi är. Men det är intressant att se handlaget och nån slags respekt inför råvarorna som bjuds ut.

Så får man väl runda av med en färgbild också. Bon apetit!