Omvänt perspektiv

Lite färg för omväxlings skull

Kulturfestival och parad på stadens gator. En myckenhet plymer, sambadans och hela världen. Här är det romsk dans som gäller. Flamenco typ. Googla på det.

Postat 2017-05-21 17:39 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Udda instrument

Idag konfronterades jag med ett rätt udda instrument. Lite fågelholksliknande. Höghusfågelholk.  Och vad är nu detta? Rätt gissat! En kontrabasblockflöjt. Låter som en sådan också. Bilderna i bakgrunden har konstnären Eva Hesslow gjort. En skicklig konstnär som arbetar med en nästan japansk känsla. Hon som gömmer sig bakom instrumentet heter Anna Petrini. Och om du nu blir nyfiken på hur de låter : www.youtube.com/watch?v=pVD1HdQpbcw.

Postat 2017-05-19 19:13 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

glömd skulptör

Den egendomliga skulpturen utanför gamla Kemikum,(kemiska institutionen) numera Konstvetenskapen. Gjord av Robert Nilsson, för övrigt far till fotografen Pål-Nils Nilsson, vars bilder jag just suttit och bläddrat bland. Skulpturen heter Vågspel. Kanske en aning malplacerad. Jag ser få kopplingar mellan en kemisk institution och en söt sjöflicka, eller sjöjungfru kanske. Borde åtminstone vart en fontän i omedelbar närhet. Liksom lite Milles, solglitter. 

Skulpturen har för mig en omisskännlig doft och klang av femtiotal.( den är för övrigt gjord 1958)

 Jag minns den här skulpturen från den tid vi lekte i Engelska parken. Och det luktade ibland skunk från Kemikum.Vad mixtrade de med där innanför det öppna fönsterraderna? Men skulpturen hade en särskild lockelse. Hon sitter där, lite stiliserad och fingrar på en sjöstjärna medans hennes fiskstjärtsben böljar, inte olikt en bläckfisks armar. Hon håller huvudet stolt.

Robert Nilsson är nog ganska bortglömd trots en stor oeuvre med en hel del konst placerade i kyrkor och liknande inrättningar.

Postat 2017-05-14 23:16 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Konstnärsporträtt

Ola Terje, är han bekant? Ni i Sydsverige.

Jag hittade ett par häften på Myrorna här i stan, "I närbild", utgivna av Skånes konstförening 1965 och 1968. Konstnärsporträtt. En intressant genre som jag i all blygsamhet pysslar lite grann med själv. Ola Terjes bilder är mycket fina, tidstypiska, bra fotografi och bra närvaro. Skitbra helt enkelt. ( Och bara det, tidens repro, raster, tryckteknik.) Samtidigt. Det pretentiösa. Inte fotografens fel utan mer hur konstnärerna själva vill framstå. Det smittar av sig på nåt sätt.

Här en bild på en tysk konstnär, jag har glömt namnet, men han var/är  en bra skulptör, och kanske typisk för en lite, lite annan tid.

Postat 2017-05-05 20:58 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Magnolia

Jag tror att Dexter Gordon lirat in en låt som heter Magnolia...eller var det White Gardenia? Shit the same... Varje år när magnolior blommar tänker jag på pappan och hans bekymmer över stjärnmagnolian i den lilla trädgården, stammen som klövs en vinter. Och jag tänkte att bekymra du dig, eller gör nåt åt det. Om du kan. Och något hade du nog kunnat gjort. Med lite uppfinningsrikedom och med det handlag, som du hade. Man måste göra nåt för det som är bra.

Postat 2017-05-03 00:16 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera