Omvänt perspektiv

Les Miserables

Längst ner på  Václavské náměstí i Prag sitter det här gänget. Mitt i smeten. Mitt i huvudstadens  kommers som de inte är en del av. Undra på att man är lite trött.

Åker du till Prag, som är en fotostad på alla sätt bör du besöka ett litet trevligt fotogalleri på Stříbrná 212 in på gården, inte så långt från ( den sönderfotograferade) Karlsbron. Där kan du nog fortfarande köpa nya och gamla nummer av den utmärkta fototidskriften Fotograf. En del nummer finns  på engelska om din tjeckiska inte är vad den borde.

Postat 2016-04-26 22:15 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Livrädd men levande

 Det här är Matti Andersson. Han spelar accordeon. Han spelar med sitt band på Katalin i Uppsala. Konserten heter "Livrädd men levande".
För fyra månader sedan fick Matti diagnosen blodcancer.
I stället för att lägga sig ner platt drar Matti ihop sitt band med gästartister, gör en konsert till förmån för Blodcancerförbundet. Och dessutom en  helt fantastisk konsert med musik av Astor Piazolla, Maria Kallaniemi, Lars Holmer och Pietro Frosini. Fullsatt!

Postat 2016-04-24 18:54 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Fast food

I min lilla fotovärld får bilderna gärna ligga i mappar ett tag och mogna. Lite "slowfood" över det hela. Det får ta sin tid. Om det är lite ruffigt kopierat eller bearbetat som det heter nuförtiden är inte hela världen. (Kunde inte motstå frestelsen att lägga till en liten svartkant också.)

Postat 2016-04-19 21:38 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Tillbaka på ön. Dimma och rätt grått. En kråka. Mistlurar i farleden.

Postat 2016-04-17 22:10 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Bonusdagar i Abisko

Några bonusdagar i Abisko. Konstigt att åka från blåsippsvår till vinter. Lite snö kommer på natten och gör den i övrigt glashala skaren någorlunda åkbar. I Abiskojokks kanjon är det dessutom rätt platt.
Men herr och fru strömstare har i alla fall vårkänslor. På stillbild ser man inte hur de växelvis knixar. En upp, en ner.
Nu är inte min ambition att bli fågelfotograf, som verkar vara en kombination av uthållighet och materialsport. Men med en stor sensor kan man beskära ganska hårt ändå (D800 24-70mm) och komma hyggligt nära. Telet hade såklart varit rätt men man ska orka packningen på ryggen också. Börjar bestämt bli bekväm.
Och nu får det emellertid vara slut med fåglar på ett tag.

Postat 2016-04-11 17:28 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera
1 2 Nästa