Omvänt perspektiv

Intressanta ämnen

Två intressanta ämnen dök upp på FS den senaste veckan. Om sRGB och AdobeRGB, eller om kvalitetshöjning i gruppen gatufotografi. Två ämnen som kan bli heta på sina särskilda sätt. Frågan är vilket man vill nappa på. Slänga in lite fotogen liksom.
   Men gatufoto är ju ett kärt ämne det också. Lite uttömt vid det här laget kanske. Svårt att arbeta med just nu när jag är långt från gator och torg.
   Kulturklimatet i utvalda sydsvenska kommuner kanske? Inget man hör om i ”dessa tider”. Antagligen bidar man sin tid i kommunfullmäktigen. Man ligger lågt. Annars kanske någon utkräver nån slags ansvar för vad som händer och den karamellen vill man inte ha på tallriken.
Och vad händer med miljöfrågan efter pandemin, postcorona liksom? Kan man undra?
Om politik ska man helst inte tycka och tänka på FS även om fotografi och politik gått hand i hand sen senare delen av 1800-talet. 
Men jag väljer, lite fegt, färgrymder.
   Jag tror att en källa till missuppfattning om färgrymder är oviljan att acceptera vad ögat förmår att registrera och vad tekniken förmår. Det är möjligen här det kan handla om en liten skvätt fotogen. Hur nära kan man komma ögats uppfattade färgrymd? Alla kartor eller avbildningar innebär en förenkling. Facit ligger egentligen i tekniken eller där tekniken möter det emotionella ögat. Det är inte tekniken det är fel på. Möjigen att tekniken inte motsvarar ögats önskemål.
   AdobeRGB är vad som gäller om du vill skriva ut. Srgb är webbens färgrymd, alltså den del av webben där vi kommunicerar. Eftersom det finns väldigt många enheter på webben har man en gång i tiden enats om en standard, en färgrymd där i princip alla förekommande skärmar och liknande utrustning kan fungera på ett nöjaktigt sätt. Men som bekant behövs en större färgrymd när vi printa eller trycker. Vilket kanske kan tyckas konstigt. Eftersom tryck och print rör sig i subtraktiva färgrymder som naturligt nog är mindre än de additiva rymderna som AdobeRGB och sRGB.
Om vi nu utgår från en rawfil så har vi alla möjligheter att gå vidare som vi vill. Vad vill du göra av informationen i din bildfil? Det är i det här läget du tilldelar filen en färgrymd, det som Stefan O så pedagogiskt jämför med att tilldela en valuta ett värde. Har du 10 enheter så blir det rätt olika värde om du väljer 10 dollar eller 10 kronor. Om detta kan man läsa i hans bok Digital bild 4.0. Gör det.  
   I Camera raw, förutsatt att du arbetar i Adobeprogram kan du tilldela bildfilen olika färgrymder beroende på vad du tänker dig ska ske längre fram. Tänker du print väljer du AdobeRGB, tänker du webb tilldelar du sRGB direkt. Det kan ibland hända att du behöver en större färgrymd än de två första, då väljer du Prophoto som är väldigt stor.
Och det är här nånstans en viktig sak dyker upp. Med vilken metod tilldelas färgrymden sina värden. Perceptuell metod eller relativt kolorimetrisk?
https://www.fotosidan.se/blogs/omvantperspektiv/rgb-men-vad-ar-det-som.htm
Om detta skrev jag för ett par år sedan. Det handlar lite att tolka den schematiska bilden av olika färgrymder och att förstå var en bilds färg befinner sig i färgrymden. Det är här det där med perceptuell och kolorimetrisk dyker upp.

Man bör lägga in en eventuell skrivares ICC-profil i Photoshop eller den programvara man nu använder (förutsatt att programvaran tillåter det.) Då kan man som bekant använda sig av tryckbarhetsvarning eller visa korrekturfärg för att få en någorlunda vettig bild av hur det utskrivna eller tryckta resultatet kan tänkas gestalta sig. Här finns ett antal parametrar att ta ställning till. Papperssimulering är ganska bra att ta med i beräkningen så även punktförstoring om man jobbar mot offset. Å andra sidan har de flesta tryckerier numera profiler att ladda ner och då är många parametrar inräknade.


  Tja, så mycket fotogen var väl inte det här. Men nåt att pyssla med en sällsynt regnig och blåsig dag i skärgårn. 

Postat 2020-06-06 21:21 | Läst 515 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Måste det alltid vara rätt? Och lite grann om gatufoto.

Måste det alltid vara rätt? Knasterskärpa? Korrekta färger? Idag var en sån dag att det blev lite lek i datorn. Eller lek och lek? Jag är nu lite svag för den där lite ofullkomliga gryniga offset-tryckkänslan. Som när man bläddrade i LIFE. Som regelbundet damp ner i brevlådan i mitt barndomshem. Att det var grynigt berodde så klart inte på att kameror och film var dåliga. Tvärtom, Kodachrome eller liknande och en vässad Leica, eller en Nikon F. Eller nåt annat väldigt bra.
Nu kan man ju göra sånt här i datorn, eller åtminstone nästan. Så att det ser ut som. Om man inte har ett facit vill säga. Och man kan skruva bilder. Ruffa till. Skära folk i lederna. Dra lite extra oskärpa. Och blaffa på med massor av korn.

Håller jag på att bli nostalgisk? Eller är det att jag börjat återupptäcka det ”poänglösa” gatufotografiet. Ett fotografi som inte ständigt söker en berättelse, en knorr, en formalitet i form av komposition, färgsignaler med mera. Utan mera av bilder som är väldigt öppna. Där läsningen är fritt fram. Där bilden säger varsågod.
Det här är bilder som är processade. Det är inte originalen, de med anständig skärpa och den rimliga och hyfsade färgåtergivningen kameran åstadkommer av egen teknologisk kraft. Och det  finns en bildberättande tanke med det också.
Men nostalgi, melankoli, och det vemod som följer därav? Kanske min motor bakom det här sättet att tänka bild. Lite granna ”the Halcyon days”, en annan tid, andra bilder, en tid av framåtblick och barrikader.

(En annan sak att pyssla med, för att distrahera tanken att ta fram penslarna och dra de första linjerna på ett uppspänt akvarellpapper, är att göra en fotografisk motsats till ruffigt färgfoto, lite stillebenfoto med krav på absolut tokskärpa, korrekt färgåtergivning. Vita ostronskal mot vit bakgrund. Vad gör man inte för att undvika.)

Postat 2019-09-06 20:52 | Läst 898 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera