Omvänt perspektiv

Stora antika grejer

650Mb är rätt mycket kan man tycka. Eller man tyckte så en gång i tiden.

Så mycket att liknelsen av bokhyllor och hyllmetrar var passande. På den tiden alltså. Innan antal fotbollsplaner blev ett vanligt sätt att ange storlek. Fast hyllmetrar var nog bättre i det här fallet.

Det hände att jag plåtade såna här grejer, och ibland fick man rita lite också. På åttiotalet jobbade jag en del med produktfoto, en ganska lukrativ bransch på den tiden och med en liten trygg kundkrets blev det om inte snurr på verksamheten så åtminstone ett inte oävet tillskott till hushållskassan. Just den här grejen var rejält stor och i företagets ögon dessutom synnerligen märkvärdig. Robust till sin utformning är en underdrift. Och dyr. Nu har jag som de flesta en liten ask på bordet med ett tiotal usb-minnen på allt mellan 8 och 32 Gb. Lite oklart hur många. Och ett par tre fyra externa diskar på ett antal Tb Har utvecklingen rört på sig eller?

Det var mycket hyssch och pyssch inför fotograferingen. Jag tog bilderna med en Nikon F ett enkelt stativ och Ektachrome, med mer eller mindre befintligt ljus i företagets fikarum. Det var bråttom, hemligt och ett hemlån till ateljén var fullkomligt uteslutet. Det var dessutom svårt att hitta en hand som föll företaget i smak. Det skulle helst vara en erfaren hand, alltså som utstrålade erfarenhet tyckte de. Och där hade kulören på nagellacket en stor betydelse. Nu råkade det passligt nog finnas en sån hand i företagets grannskap som blixtinkallades och omålades omedelbart i rätt kulör. 

Som sagt, det har runnit en del under broarna sen dess.

(En viss moiré i bilderna beror på scanner vs bildraster men jag är lat och låter det passera.)

Postat 2022-10-12 22:05 | Läst 800 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Keramik

Keramik och lera har blivit populärt. Att syssla med. Det lär skänka utövaren både lugn och ro, eller mindfullness som det numera heter. Det finns kurser för sånt också.
En del arbetar med keramik på ett mer yrkesmässigt sätt, som Eva Hedberg som gjort den här grejen som jag fotograferade till en katalog för några år sedan. Det här är inte ett bruksföremål utan mer av en minimalistisk form med mycket materialnärvaro. Lite japanskt på nåt sätt.

Bilden är tagen i en tillfälligt uppriggad studio med två Elinchromeblixtar och bouncers. Eftersom själva rummet var rätt litet så blev det en del pyssel med just hur starkt ljus  som behövdes, och inte minst hur ljuset fick tillåtas att studsa runt i rummet. Det får inte bli ett enda stort ljus av det hela, en avgörande ljusriktning är att föredra. Det löstes med några lakan  på lämpliga ställen. Sen får man ha i bakhuvudet att bilden ska publiceras i tryck på neutralvitt matt papper. Nikon D800 med ett Nikkor 24-70/ 2.8, ljusstyrka är inte så viktigt, här behövs rimligt skärpedjup med brännvidden 50 mm ( bl.8 1/200 ISO100). Evas skulptur är 15-16 cm hög. Det blev några fler små skulpturer också. Jag drog vitbalansen en aning mot det varmare hållet dels för att ta upp skulpturens färg men också för att  sätta tonen tydligare på det vita pappret (katalogen tryckt i offset med 150 linjers raster).

Postat 2021-12-19 17:20 | Läst 1299 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera