CARLZONZ BILDER II
Läge för nya kontakter i helgen…
I min ort, alltså
Stockholms innerstad bor det 287 140 personer över 15 år, 149 063 kvinnor
och 138 077 män. 106 442 av kvinnorna är ogifta och 95 593 av
männen. Om statistiken stämmer borde det vara läge för en hel nya kontakter i helgen.
Bonusbild.
Det här är porten på Klara Norra Kyrkogata 26 i Stockholm. Bakom den porten har jag huserat vid olika tillfällen under min yrkeskarriär. Först tillsammans med ett gäng reklammakare i början på 70-talet och sedan i mitten på 80-talet i en egen grafisk studio. På 70-talet kallades gatan också ”Klara porra” eftersom det där då låg ett antal porrklubbar och en porrfilmsbiograf.
Annars då…
På West Licht kommande
auktion finns bland annat dom här bitarna att bjuda på för er som har gått om
stålar och gått om plats i bankfacket.
(I dag firar jag min 25 128 dag på den här planeten)
Mest för Ernst i Saltspring.
Du frågade tidigare när jag skrev om bygget av Sven Harrys Konstmuseum om dom tagit en bit av Vasaparken, men det har dom inte gjort som tur är. Det har som du ser på bilden varit en hel del byggen i Sabbatbergsområdet de senaste åren. I dom gula huskropparna finns det numera ca 450 nya lägenheter, den första röda bakom Eastman ett 30-tal plus då Sven Harrys längst ner. Dom båda röda huskropparna var tidigare bland annat Medborgarskolans kurslokaler….
/B
Fotografiska självporträtt plus Skåne och Stockholm x 2.
Varför håller jag då på och tar så många
självporträtt?
Ölika bildkonstnärer har alltid haft praktiska skäl för att göra självporträtt,
till exempel, man har en modell som alltid är tillgänglig och som dessutom arbetar
gratis. Självporträtt är också ett bra sätt att experimentera med att försöka framställa
olika uttryck och sinnesstämningar. Dessutom kan ett självporträtt bevara ett
minne, tjäna som en gåva, och även hjälpa en att ytterligare förstå sig själv
lite bättre.
Det här är ett av de tidigaste från 1972.
Det här är det senaste från förra veckan.
Och det här är det självporträtt jag
själv gillar bäst.
“If you cannot capture the essence of your own self, how are you to capture the essence of someone else?” – Bridgetbrow
Några kända fotografers självporträtt ur boken ”The Camera I – Photographic Self-Portrait”:

Edward Sheriff Curtis 1899

Edward Steichen 1901

Brassaî (Gyula Halász) 1932

Yousuf Karsh 1947

Edouard Boubat 1976

Åsså Skåne plus Stockholm x 2 då.
/Bernt
Mitt fejs Best In Show!
Nu har även ett av mina självporträtt varit förlaga för en tatuering, så numera sitter också mitt ”berömda” fejs på ett lår för evigt. HAUHUAHA!!! Thankyou!!! FOREVER!!!...skrev den som fått tatueringen i ett mejl till mig. Dessutom blev tatueringen utnämnd till Best In Show Tattoo på Floripa 2010 Pro Tattoo, Florianopolis, Santa Catarina, Brazil. Ganska häftigt tycker jag.
Annars då…
I går eftermiddag snubblade jag på tröskeln in till badrummet!
/Bernt
Inte lär man bli någon ny Bruno Liljefors.
Som gammal grafisk formgivare och illustratör så gillar jag att ibland snurra runt med mina bilder i photoshopen, och det har jag gjort här ganska ordentligt. Bilderna på rävvalpen tog jag i somras vid min fjällstuga i norra Härjedalen där vi under en tid hade besök av totalt sex rävvalpar.
Jag har börjat planera en bok med ett urval av mina bilder. Det kommer inte att bli något genomgående tema i boken utan i stället lite olika saker som jag och min kamera fångat. Några sidor med Stockholmsbilder, lite turistbilder, några Skånebilder och naturligtvis en del självporträtt.
För att få riktigt bra bilder för tryck så måste jag göra en del nya bearbetningar av mina filer, så här kan det se ut före och efter. Originalbilden från Rotterdam tagen 2009-08-04 med Panasonic LX3 1/1000 sek f/7.1 @ ISO 200.
Nikon F hus (1966) med Nikkor18 mm f/4 (1974).
Gert has left the building!
Fikaboken!
Så här när höstrusket tränger sig på och inspirationen kanske tryter lite känns det inte dumt att plocka ner en fotobok från hyllan för att pigga upp sig lite. Den här blev det i morse till fikat.
Bill Brandt (1904-1983) tycker jag är en av de riktigt stora fotograferna under 1900-talet. Bill Brandt arbetade i början av sin karriär i slutet på 20-talet som assistent till Man Ray i Paris. I början på 1930-talet flyttade Brandt till London där han skildrade det brittiska klassamhället och förödelsen av London under andra världskriget. Efter kriget ägnade sig Brandt mycket åt författarporträtt, landskapsfotografering och nakenstudier i vilka han ofta arbetade med dramatiska skuggspel. Han har också fotograferat för diverse tidskrifter såsom Harper’s Bazaar och Picture Post.
Brandts arbeten har visats på många utställningar i Europa och USA. Under sin karriär bland annat två stora separatutställningar på på Museum of Modern Art 1948 och 1969. Det finns ett stort antal böcker publicerade med hans arbeten från 1930-talet och framåt. Hans finns representerad på bla Victoria and Albert Museum, London; Bibliotheque Nationale, Paris och Museum of Modern Art, New York.
Mitt tummade, vällästa och något gulnade exemplar av
Shadow of Light är från 1966.
Bill Brandt biografi på Victoria and Albert Museum.
Det var allt!
/Bernt
Innehåll, form och budskap/känsla i fint samarbete.
Som sagt det blev lite olika synpunkter i mitt förra inlägg om vad som är en bra bild och därför visar jag den här gången ett exempel på en bild som jag tycker är bra. Den uppfyller dessutom till fullo Kurt Bergengrens tes: "Det som avgör om en bild fångar blicken och fastnar i minnet är: Att väsentligt innehåll får en skärpt form". Tycker jag alltså, är kanske bäst att tillägga. Innehåll, form och budskap/känsla i fint samarbete med andra ord.
Fotografen Kenneth Gustavsson (1943-2010) som tagit
ovanstående bild var en stor fotografisk poet som jag följt och beundrat sen
jag såg hans första publicerade bilder och hans utställningar från sjuttiotalet
och framåt. Han hade en unik förmåga och hans sätt skildra vår samtid i
bild var stor poesi.
Så här skriver tex Marie Lundquist om Kenneth Gustavsson fotokonst
i sin bok ”Drömmen om verkligheten”:
”I några gamla årgångar av tidskriften ETC från början av åttiotalet hittar jag några fotografier av Kenneth Gustavsson. Mörkret härskar, ett dämpat, luddigt källarsken som hela tiden tycks svälja det lilla ljus som trots allt måste ha varit för handen. Med svårighet kan motiven urskiljas: översnöade bilar, grovkorniga tåg i dimma, snirkliga trappräcken, stålbalkar som skär av bilden. Mest av allt handlar det om fåglar. En flaga av mörkret lossnar från taket och vecklar ut sina vingar mot den mörkgrå himlen. Vanligast är de fåglar som i stora skaror förmörkar städernas himlar: duvor, kajor. Men här, i den eviga natt som råder, är dessa fåglar inte riktigt igenkännliga. Deras skuggor liknar vassa saxar med utfällda skänklar, beredda att klippa molnen i bitar. Heraldiskt breder fåglarna ut sina vingar eller sitter blickstilla, uppradade på takets kant. Som olycksbådande skuggsoldater, krypskyttar på väg att anfalla, vakar de över de människor som nästan aldrig syns i bild”.
Efter att ha gått på Kursverksamhetens Fotoskola i slutet 60-talet var Kenneth Gustavsson sedan med och startade bildgruppen Saftra 1970 tillsammans med bla Anders Petersen. Han medverkade i tidningen ETC med många fotoreportage och hade flera separatutställningar på Galleri Gauss i Stockholm. Tillsammans med Anders Petersen gjorde han utställningen ”Staden i retur” på Stockholms stadsmuseum. Han var också en av de fotografer som representerade svensk och nordisk fotografi på utställningar i New York, Houston och Prag mellan 1986 och 1989. 1996 medverkade han tillsammans med Christer Strömholm och Anders Petersen i utställningen ”Indicier” på Kulturhuset i Stockholm.
När jag nu ändå hade Macen igång passade jag på att slutföra en illustration i Illustrator som jag skall printa i 70 x 100 som present till en släkting som fyller jämt senare i år. Originalbilden gjorde jag första gången i slutet på 60-talet och då analogt med lithfilm i mörkrummet och som då trycktes upp som poster.
Jag har inget exemplar av min poster kvar, men
tidigare i år hittade jag en bild av den på en säljsida på nätet där de hade
ett ex till salu.













































