CARLZONZ BILDER II
Moderna museet, lite om kommunikations problem och mat i Gamla stan...
Medans jag satt där tänkte jag också tillbaka lite på vad som hände just
här i början på maj 1971.
Politikerna i Stockholms stadshus hade då beslutat att almarna i Kungsträdgården skulle fällas för att ge plats åt en ny tunnelbanestation. Aktivister och många medborgare i Stockholm ogillade beslutet och bestämde sig för att helt sonika ockupera träden för att på så vis förhindra fällningarna av almarna. Under flera dagar hängde människor i almarna för att förhindra fällningen av träden. Artister kom och spelade bl.a. Cornelis Vreeswijk. Polisen försökte stoppa ockupationen och flera sammanstötningar mellan polis, aktivister och vanliga medborgare förekom. Efter sex dagars ockupation ändrade sig plötsligt Stockholms politiker och gav efter för aktivisternas krav och almarna fick stå kvar. Tiden går....

När jag kom fram till Modernas entré satte jag mig i skuggan för att
invänta de andra.
Vid sådär klockan fem började jag bli lite orolig då inga andra hade dykt
upp. Efter en stund kom Micke Borg med kvinnligt sällskap ut från museet och vi
båda trodde att vi var först på plats.
Vi stog en bra stund och pratade om ditten och datten bla om varför ingen
kameratillverkare kan tillverka en riktigt proffsig kamerakompakt med
genomsiktssökare, Mickes erfarenheter av digitalfotografering eftersom han har
haft en digitalkamera till låns ett tag.
Tiden gick och plötsligt kommer Krister K, Thomas och Micke 2 ut från museet och det visade sig då att dom suttit och väntat på oss andra till vänster om entrén till kvart i fem och därefter gått in och tittat på utställningen. Så kan det gå...

Vi hamnade på en restaurang på Storkyrkobrinken strax nedanför Cattelin där
vi fick lite till livs.
Frammåt sju traskade jag hem genom sommarstockholm till Vasastan igen.
Så var eftermiddagen för mig i går.
/Bernt
Kortrapport från fönsterbänken...

Vår kära orkidé har börjat knoppa igen efter övervintringen. Det är tredje året nu som jag följer den med min kamera. Och om vi har tur kommer vi att få nio blommor på den i år också. Fast ännu lär det ta minst tre-fyra veckor innan den första blomman slår ut.
Största knoppen just nu är ca 13 mm.
Bild från första året.
Bild från förra året. Större bild här!
På eftermiddagen idag skall jag och några andra ”gubbar” besöka fotoutställningen ”Åter till Verkligheten” på Moderna. Det blir andra gången för mig vilket nog är bra med tanke på att utställningen består av ca 300 bilder.
Nu är det snart dax att ge sig ut i verkligheten igen!
/Bernt
Solsken på gott och ont och lite om att turista lite i Stockholm.
Lite jobbigt är det när man har en livskamrat som älskar att sitta i solen timmar i sträck. Jag har däremot inga större problem med att vistas i solen om jag håller mig i rörelse.

Lite kort om Fjäderholmarna:
Fjäderholmarna omnämns första
gången i officiella handlingar år 1381.
Vid denna tidpunkt torde av de nuvarande fyra öarna endast Stora Fjäderholmen
ha varit synlig ovanför vattenytan. Under
århundradenas lopp har huvudöns namn ändrats. År 1617 kallas den Fjäderholmen,
1691 Fierderholmarna och i början av 1800-talet Fjärholmarna eller
Fjäderholmarne.
Ett färgstarkt inslag i Fjäderholmarnas historia är det s k
”brännvinskriget”. Detta rasade i Stockholm mellan Utskänkningsbolaget och
”brännvinskungen” L O Smith under en tioårsperiod i slutet av 1870-talet.
Köpare utlovades fri resa och spriten såldes i både parti och minut, under en
niomånadersperiod såldes över en miljon liter av Smithens tiodubblet renade
brännvin. Båtar med uppvärmda salonger avgick minst två gånger i timmen från
Stockholm.
Stockholms stad inköpte år 1849 Fjäderholmarna för att anlägga en
renhållningsstation och lagringsplats för latrin. År 1918 förvärvades öarna av
staten för Marinens räkning. Dom lämnade öarna 1976 och under denna period var
det landstigningsförbud på öarna.
1982 överfördes Fjäderholmarna till Kungliga Djurgårdens Förvaltning som tog över ansvaret och efter ett omfattande renoveringsarbete kunde Stora Fjäderholmen öppnas med restauranger, caféer, hantverkare, museer, gästhamn med mera. Fjäderholmarna ingår i Nationalstadsparken.



Efter en liten rundvandring på ön intog vi lite mat på en av de många restaurangerna, jag åt en klassiker, strömming med potatismos och lingon.
Efter ca fyra timmar tog vi båten in till stan igen. Det här var mitt livs andra besök på Stora Fjäderholmen. Förra gången jag var där var för ganska exakt tjugo år sedan, en fin höstdag 1989 då jag var där på ett fotouppdrag för ett sportklädsföretag jag arbetade åt då.
Här kan ni få lite mer information om Fjäderholmarna !
/Bernt
First Six Months With the Panasonic DMC-LX3 and The New Tri-X!

Lite lat med mitt eget skrivande denna strålande lördag, så det får bli
några länkar i stället om LX3:an.
Fotografen Max Walter har på sin blogg skrivit ner lite om sina första sex
månader med sin LX3:a.
Bruset lite luddigt här men det kan man lätt fixa till med lite extra skärpning senare beroende på bildstorlek.
/Bernt
Midsommarhelg med familjen Ottenholm (bilder mest för familjealbumet).
Midsommarhelgen tillbringade jag och min fru tillsammans med vår dotter och
hennes familj på deras sommartorp
”Lungnet” i Noratrakten. Vädret där var ganska hyggligt hela långhelgen med
endast ett par ljumma sommarregnskurar.
Vi åkte ner redan i torsdags och bilen ner var ganska fullpackad, sju pers och två hundar plus allt annat som skulle med för att klara helgen. Men humöret var på topp så det var inga problem.

Claes och Malin körde igång med gräsklippning direkt när vi kom fram. Dom har nu fyra veckors semester framför sig på torpet.


Mormor Vivianna tyckte att en midsommarstång måste vi absolut ha, så först skulle det plockas lite blomster Beatrice och Josephine hjälpte till.


På eftermiddagen kom det några regnskurar och Neo blev genomblöt.
...medans barnen surfade och spelade dataspel.

Googlade priser Örebro – Stockholm, 2 pers varav en pensionär:
Våran järnväg (SJ): 470:00
Swebus Express: 284:00
Gobybus: 243:00
Nu blev det Swebus eftersom deras avgångstid passade oss bäst. Resan gick fint ända fram till Rotebro, därifrån var det bilkö ända in till stan.
Passar bra när man tillbringat en långhelg tillsammans med sin egen familj.
Boken innehåller många av Sally Manns numera världsberömda bilder på hennes
familj. Många av bilderna kunde man också se på den stora utställningen på
Kulturhuset 2007.
Få, om någon, har haft en sådan framgång med ett debutprojekt som Sally
Mann hade med "Immediate Family". Bilderna av de egna barnen Emmett,
Jessie och Virginia, fångade i intima familjesituationer, både med och utan
kläder. Många amerikaner fann barnbilderna chockerande och utlämnande. Kritiken
från politiskt och religiöst håll var en bidragande orsak till att
uppmärksamheten kring Sally Manns konstnärskap växte.
/Bernt

