Chemin de St Jaques

Vi vandrar med näsan  mot väster. Nån gång kanske vi kommer fram till Santiago di Compostela. Vi vandrar åter utmed Chemin de St Jaques, pilgrimsvägen. Den här gången en bit av anslutningsleden från Arles till Toulouse. Vi borde ha gått längre västerut och rent av nått fram till Saint-Jean-Pied-de-Por. Men som sagt, det finns nått som heter logistik även i denna enkla vandrarvärld. Vårt skäl och syfte är inte direkt religiöst, kanske mer det faktum att lederna är välmarkerade och har man tur träffar man trevliga människor. Särskilt om man som vi bor på Gites eller hemma hos folk. Då kan man tillbringa en kväll i ett franskt lantkök med massor av skratt och god mat ( det enkla franska bonnköket är inte att förakta). Vi övernattar  på en bondgård strax utanför Viviers-lès-Montagnes hos det här trevliga paret. De driver en gård med ett sjuttiotal mjölkkor och de lever med samma bekymmer och problem som de flesta bönder. Men som sagt, glädje och skratt är det som förenar.

Mer konstnärsporträtt

Det här är Gijs Weijer, en duktig grafiker med serigrafi  som specialitet. Han gör rätt stora grejer. Se mer av hans konst här.

Fragile

Hud. Fragil. Barnbarn. Ögonblick. Komma ihåg.

Gillespiana

Peter Asplund i Night in Tunisia. Peter Asplund, Per "Texas" Johansson och Uppsala Big Band i Gillespiekonsert. Storbands på topp.

Konsert och jubileum

Musikklasserna har jubileum. massor med duktiga musiker och sångfåglar. Det är något speciellt med cellister. Och jag har svårt för att låta bli en liten antydan till Tri-X och lite pressning.

(foto ind. val. Vi pratade om ljuset sist. I en konsertlokal är det oftast relativt konstant ljus och ljuset är oftast väldigt starkt, där det är. Det betyder att du kan välja spotmätning och mäta fokusera mot ljusa partier i motivet. Du kommer att förvånas över hur korta tider du kan använda utan att skruva upp ISO till bristningsgränsen. Vi återkommer till ljuset i nästa moment- sport inomhus.)