Oväntat redan uppnått

De senaste 30 åren har Uppsala i snitt blivit 1,5 grader varmare, vilket beskrivs som en "enorm ökning", säger forskare vid Uppsala universitet och SMHI. Så nu har vi bytt klimatzon från kalltempererat klimat till varmtempererat klimat.
Forskare vid SLU påpekar att ett mer torr-blött klimat får konsekvenser för dagens livsmedelsproduktion. Det behövs grödor som mer lämpade för ett nytt klimat där juni-juli, tillväxtperioden för många grödor kommer vara torrare än normalt, medans höst och vårregn som förväntas bli ymnigare ställer till det för andra växter. Ornitologer kan å andra sidan bespetsa sig på att få se halsbandsparakiter i buskarna och en del andra arter. Så ska man hålla lite mer koll på fästingar och andra småkryp. Omställning i vardagen. På många plan, förväntade och ibland oväntade. Tokbilligt lär det inte bli i alla fall.

Inlagt 2021-10-28 11:38 | Läst 399 ggr. | Permalink
Krax, krax, Gunnar!

Jag undrar om dom som bor i Uppsala håller med om den saken? Dom kanske rent av tycker att dom flesta av de gånga åren har varit kalla? Det underliga med klimatalarmismen och deras förespråkare, är att när man går ut i den faktiska verkligheten och kollar – ja då stämmer inte påståendena. Två enkla exempel ur egen fatabur:

Vid min sommarvilla på Åland har jag märken i fasta berget rörande medelvattenståndet under mitten av 1950-talet. När jag i dag gör en mätserie finner jag att den relativa vattenytan (den gentemot det fasta berget alltså) har sjunkit 23-24 centimeter. Detta motsvaras tämligen precis av den genomsnittlig landhöjningen. Den faktiska havsytan ligger alltså still de senaste 65 åren. Vart tog dom metervis höjningarna vägen - dom som alltså orsakades av den ständigt ökande temperaturen? Dom kanske finns någon annanstans, i framtiden – i spågubbarnas och spågummornas fantasi.

I Drottningholms slottspark här i Stockholm finns ett nyligen gjort snitt av en ca 300 år gammal ek. Här visas tydligt årsringar. Enligt gängse träd-dendrologi är det ju så att varma näringsrika år ger en bred årsring, medan kalla och magra år ger en smal.
Då finner vi här att 1700-talet var mycket varmt, breda årsringar - speciellt slutet. Vid mitten av 1800-talet, när det enligt Svante Arrhenius växthusteori borde börja bli ännu varmare till följd av den begynnande industrialismens utsläpp av växthusgaser, då börjar det istället bli kallare och magrare – smala årsringar. Sedan under 1900-talet är det smala årsringar nästan hela vägen. Svala år alltså – tvärs emot växthusteorin.
Ja, jag vet – jag år en obehaglig typ som inte nöjer mig med andra, tredje och fjärdehandsuppgifter. Jag går ut och kollar med egna ögon i den fysiska verkligheten. Redan som ung doktorand i geografi sade vi till varandra: ”Om inte verkligheten och kartan överensstämmer, då gäller verkligheten”.

Välkomna till Drottningholm för att titta på eken! Den ligger utomhus i början av parken under en skyddande skiva plexiglas.
Fastän ska jag följa din tanke från en kommentar du gjorde när jag skrev om köldrekord på Antarktis så har värmeökningen i Uppsala ingen betydelse, det betyder bara att det är desto kallare på andra håll. Hälsningar/ Björn
syntax 2021-10-28 22:25
Det förtjänar kanske att påpekas att bara 20-30% av jordytan följs av temperaturmätningar - av varierande kvalitet.
När Sovjetunionen föll exempelvis, föll även merparten av de rapportstationer som var belägna i kalla trakter bort. Plötsligt blev det jättevarmt i skallen på klimatalarmisterna... :-)

Sålunda: När FN:s klimatpanel rapporterar om hiskeliga temperaturökningar, så säger jag:
"Det vet ni inte mycket om, eftersom ni saknar data för att stödja sådana påståenden".
Khalad 2021-10-28 22:31
Hej Peter, är väl medveten om hur otroligt många fallgropar det finns beträffande temperaturmätningar. Det finns också många redogörelser för alla ändringar som gjorts av de uppmätta resultaten, inga temperaturer som redovisas är rådata. Som av en händelse är alla ändringar av temperaturer tidigare under 1900-talet blivit nedåt och alla ändringar av temperaturer från senare tid blivit uppåt därav har temperaturökningskurvan blivit allt brantare för varje justering som gjorts. Science you know!
syntax 2021-10-28 22:39
Tack Björn.
Jo - det finns massor att redovisa, massor att ifrågasätta - men man tvekar ändå att ge sig in i hetluften.
Problemet är att klimatalarmisterna i massmedia blir allt mer aggressiva. Man drar sig inte för att hetsa upp befolkningen med allehanda domedagsprofetior, man slår medvetet ner modet på människorna - man orsakar alltså alvarlig skada. Då är det svårt att vara tyst.
Hej - Uppsala "urban heat island effect"? Hälsar NL
Svar från mombasa 2021-10-29 19:23
Hej Nils-Erik. Som nån slags motargument mot IPCCs rapporter har du inte valt den vassaste kniven i lådan. Skämt åsido, Det är så välkänt att Klimatupplysning är en ickevetenskaplig organisation. Inget av deras påstående har hittills kunnat verifieras med vedertagna vetenskapliga metoder.
Vad gäller Urban heat så är det en faktor man räknar med när man gör klimatberäkningar. Det blir lite varmare inne i städer än ute på landsbygden. det har man räknat med och kompenserar beräkningarna för. Och dessutom Uppsalas kajor som varje kväll vintertid gör sig omaket att flyga in till staden eftersom det är lite varmare inne i city än ute på fälten utanför. Så mycket varmare att det kompenserar energiförlusten det innebär att flyga sträckan. Kråkfåglar är intelligenta.
Trevlig helg
Nils-Erik Larsson 2021-10-30 15:47
IPCC är ingen vetenskaplig organisation. Där sitter ländernas delegater, politiker och diplomater, men knappast någon kvalificerad “forskare”. Man “förhandlar” fram formuleringarna i de stora rapporternas SPM, Summary for Policy Makers. Kort sagt en politisk grupp som är ute efter makt genom att skrämmas.
Svar från mombasa 2021-10-30 18:09
Nej visst är det så, IPCC är ingen forskargrupp. På så sätt skiljer den sig inte från andra beslutande eller politiskt rådgivande organisationer. Framför allt sammanställer IPCC forskningsdata och skapar rekommendationer. Om man sen "förhandlar" fram formuleringarna är väl en tolkningsfråga.
"Kort sagt en politisk grupp som är ute efter makt genom att skrämmas." Hur tänker du då? Utveckla gärna det.
mvh
Gunnar S
Lite poängen i mina inlägg var att man skall höja ögonen från datorskärmen, lätta på rumpan, och kolla in saker och ting i den riktiga verkligheten. Att hålla på och pennfäktas genom att skicka länkar förpliktigar till intet. Det är ingen egen insats – inte ens en argumentation (det står ju inte för något eget tänkande).
Hur skulle det vara Gunnar att kolla in verkligheten, den analoga – den utanför fönstret?

Ta nu det ena av mina studerade verklighetsexempel här ovan – det vill säga eken med årsringarna. I denna förstahandsinformation ges det bara två möjligheter; Antingen är det fel på årsringarna, eller också är det fel på temperaturmätningarna. Någon annan utväg ges inte.
Det är svårligen tänkbart att den här 300-årige eken skulle växa med helt felaktiga årsringar – något sådant är inte känt bland trädens dendrologi. Alltså måste det vara fel på temperaturmätningarna. Vanlig enkel logik. Den knipan kommer du inte ur genom att exercera med länkar.

Det här tangerar en viktig sida av denna debatt. Inom vetenskap är det själva livsluften att ge och besvara kritik. Det är så vetenskapen drivs framåt. Det här kan klimatalarmisterna i massmedia och annorstädes inte hantera alls. Blir kritiken för tung och besvärande – ja, då svara man inte. Man kör bara på á lá Göbbels, det vill säga hans berömda maxim: ”Om en lögn upprepas tillräckligt många gånger, blir den till en sanning.”
Eftersom Uppsala Nya Tidningssida är låst och jag tror inte att ni är prenumeranter på den så skickade jag alltså underlaget, till tidningsartikeln.
https://www.geo.uu.se/nyheter/?tarContentId=976284
Peter H. På båda sidor om Ålands hav kan vi notera att landhöjningen och havsvattenhöjningen går i par. Detta kan vi kanske tacka vår lyckliga stjärna för. Så gör det däremot inte i Nordingrå. I Nordingrå tycks havsvattennivån sjunka efter som landhöjningen är större. I Smugehuk är landhöjningen så liten, 0,8mm/år att havsvattennivåhöjningen blir synlig.
Din observation är så lokal att den saknar relevans, förutsatt att du inte sätter in den i hela Östersjöns havsnivåförhållande. Dessutom är den faktiska havsytan något som inte ligger still eftersom vi hela tiden har att ta hänsyn till både hög och lågvattenstånde som beror på allt från ebb och flod, till olika väderhändelser. Det är inte alltid det räcker med att gå ut och se med egna ögon så att säga.

Björn. Vi får väl anta att det fins något slags samband mellan att det är ett köldrekord på Antarktis samtidigt som det är varmare i Mellansverige. Det är väl egentligen rätt bra att det är kallt på Antarktis. Och vi Uppsalabor kommer nog inte drabbas så mycket av att vi nu är ett varmtempererat klimat. Nu kommer ju temperaturhöjningen i Skandinavien och Arktis vara högre än söderut om jag förstått IPCCs rapporter. Och att man bygger det på prognosmodeller. Man tar alltså inte enbart hänsyn till tidigare observationer som inte är så bra verktyg för att tala om hur det ska bli i framtiden, vilket låter rätt rimligt i mina öron.
Klimatforskningen har kommit så långt att klimatförändringen är odiskutabel(IPPC m.fl.) Det har vi att förhålla oss till i smått som stort. Allt från samhällsplanering till insikten att den egna täppan får bli lite blygsammare. De senaste somrarnas juli-regn har inte räckt till.
syntax 2021-10-29 18:21
Gunnar.
Metodik och förutsättningar i mina vattenmätningar på Åland finns naturligtvis att studera i själva undersökningens text. I ett forum som detta förutsätts man ju vara rätt kortfattad.
Vad det gäller vattenståndet så avser de fasta bergsmarkeringarna från mitten av 1950-talet det stabila sommarhögvattenstånd som uppstår, i regel flera gånger per sommarsäsong, när stora flacka lågtryck ligger länge över Skandinavien. Lätt att mäta i praktiken, eftersom det ofta under dessa även är spegelblankt. Dessutom mycket uniformt från gång till gång.
Det verkar ju befängt att tro att jag skulle mäta vilket vattenstånd som helst. Dumheter alltså Gunnar!
Stillaliggande havsnivå (samma vattenstånd) i början och i slutet av en 65-årsperiod säger något mycket specifikt. Det visar att havsnivån inte har höjts med något större värde under denna period Vi väntar alltså fortfarande på de där metrarna... :-)
När det gäller en så lång period som 65 år, finns det inte heller någon grund för att påstå att det skulle sakna relevans. Jag misstänker dessvärre att det istället är så att det som inte passar - det saknar relevans. Trist inställning!

Sedan väntar vi på det där med Drottningholmseken... That will be the day... :-D
Svar från mombasa 2021-10-29 19:11
Skärpning. Jag har befunnit mig på andra sidan Ålands hav i många år och har lagt märke till förändringarna i vattenståndet och jag är inte dummare än att jag kan räkna ut att landhöjningen jämnar ut havsnivåhöjningen. Men eftersom landhöjningen är större i området runt Norra Kvarken, läs Nordingrå, så syns det som att havsnivån sjunker, förutsatt att man har gjort markeringar i någon klippa under en period, helst mer än trettio år, det kortaste tidspann man kan göra klimatbedömningar på. Skillnaden landhöjning, havsnivåökning ser man kontinuerligt år från år, det är de där millimetrarna som bland annat anges i samtliga sjökort över Östersjön. Om du hävdar att den globala havsnivån utifrån en enskild observation i ett innanhav som står under stark påverkan av landhöjning i en akademisk kurs kommer du sannolikt bli underkänd. Ja, även på gymnasial nivå, då lite förlåtande beroende på hur istadig du är.
Problemet är att avgöra vad som de facto är medelvattenstånd, var nollan så att säga ligger exakt. SMHI och Sjöfartsverket verkar dessbättre ha koll på det. Kolla deras hemsidor i ämnet.
Och sedan, Drottningholmseken. Dendrologi berättar om vad som har hänt. Dendrologi i sig är ingen prognos. Däremot kan den användas som en av många pusselbitar i en klimatprognos, och så görs dessutom. Drottningholmseken berättar om en eks liv under trehundra år. Men sen då. Jag ringde till en bekant professor i botanik, som är rimligt insatt i frågan för att förhöra mig om saken. Lite överraskande får jag reda på att dendrologi till mycket handlar om hur just en individ har levt och ska helst sättas i samband med hur andra individer, både lokalt och i större biotoper har levt för att årsringarna ska ge relevant information. Men det vet dendrologin. Så Drottningholmseken är en mätpunkt, precis som dina inhuggna märken i Ålandsklippan. Man måste sätta mätningarna i ett sammanhang, först och främst med jämförbara mätningar. Sen kan man utifrån detta göra en prognos.
Om du vill kriga mot någon i de här frågorna får du nog leta efter någon annan. Go afton.
syntax 2021-10-29 19:38
Jag krigar nog mot dig Gunnar. Det är nämligen du som för upp saken på en fotoblogg, med en lämplig bild som gisslan för att kunna utgjuta dig i ditt budskap - och då får du även ta kritiska svar rörande just detta budskap, även om det inte fägnar dig.

Jo – du verkar nog lite dummare än något... vad det nu kan vara. Eller är det så enkelt att du tar varje möjlighet att obstruera, att förstöra debatten när det kärvar till?
Det handlar ju i min text inte på minsta sätt om att landhöjningen jämnar ut havsnivåhöjningen. Utan om att havsytan gentemot klippan har sjunkit med 23- 24 cm – vilket är i paritet med landhöjningen i området under tidsperioden – vilket genom vanlig deduktion leder till att havsnivån inte har ändras märkbart under en 65-årsperiod. Läs om – läs rätt!

I Drottningholm finns ca fem andra fällda ekar i andra delar av parken med samma budskap avseende årsringarna. Jag valde denna för dess fina och lätta publika exponering. Var och en kan lätt gå och kolla. Fem minuter från busshållplatsen.
Svar från mombasa 2021-10-29 21:21
Ja, att du krigar har jag noterat. Ja, jo, jag skriver i min blogg om ditt och datt, sånt som engagerar mig för tillfället. Klimat är en sån fråga. En blogg inbjuder till en efterföljande tråd. Ibland en debatt, ibland ett konsensus, helt beroende på vad utgångsämnet är. Du är en auktoritet vad gäller gamla objektiv och annat sådant som gäller fotografi, och det har du all heder av. Men när det gäller havsnivå kontra landhöjning måste du helt enkelt tagit fel. Landhöjningen i Ålandshavsregionen utjämnas ganska precis av havsnivåhöjningen. Så här på våra respektive sidor av Ålandshav händer det inte särskilt mycket på den punkten. Men av den observationen kan vi inte utläsa särskilt mycket, om ens något om vad som händer globalt.
Och obstruera? Starta en egen blogg. Uttryck åsikter och tankar, Visa bilder, gamla och nya, ungefär som vi andra gör. Och bli din egen moderator.
Och vad gäller ekarna på Drottningholms årsringar. de visar vad som hänt. Det kan man använda som en bit i en prognos. Så säger dendrologerna.
syntax 2021-10-29 22:18
Nej Gunnar, jag har ingalunda tagit fel. Alla äldre personer på Vårdö där jag har min sommarvilla, vet att vattnet har dragit sig tillbaka några decimeter under deras livstid. Folk märker det när dom går längs stränderna.
Det jag har gjort är att genomföra noggranna, upprepbara mätningar mot märken i fasta berget för att fastställa det mera exakta förhållandet - och ställa detta i relation till den genomsnittliga landhöjningen.
Du begår ju debattmässig bankrutt när du påstår att motparten måste ha ta tagit fel, när argumenten slutligen tryter.

Om det nu är så att årsringarna visar vad som har hänt, vilket du medger i klartext. Så är det dom visar en helt annan bild, ja nästan den motsatta, mot vad växthusteorin och de vanligen publicerade temperaturkurvorna avseende mitten av 1800-talet och framemot början av vårt sekel visar. Eken måste ha tagit fel... :-D
Jag får väl avrunda mitt deltagande här. Jag inser att jag inte kan fortsätta med en JA/NEJ-diskussion. Anledningen till mitt engagemang är inte alls någon vilja att kriga i sig, utan den som jag tydligt har nämnt:
Jag förfäras över hur klimatalarmisterna slår ner modet hos en hel befolkning, och orsakar svår depression hos många människor - och det på icke hållbara grunder.