Semestersysslor

Konst på Blidö. Här står man och försöker se nöjd ut. Jorå, det hänger ihop. Och föder nya tankar och idéer om nya bilder.

Och Christina Turner, min kollega i tältet.(Lägg namnet på minnet, en riktigt bra målare!) Och gamle vännen Per, redaktör, reporter, journalist, spelkompis som oförhappandes dök upp bara så där. Fotografi som dokument. På en privat nivå. Bilder utan konstnärlig ambition.

Samtidigt i ett annat hörn av världen

I ett hörn av världen sitter en öronskjuten presidentkandidat, och han skulle bara veta att ärkeängelns kula var avsedd att träffa,mitt mellan ögonen. Om bibeln fått råda. I andra hörn sitter fifflare, korrumperade, despoter. Terrorister av alla de slag. Rädda för historien som obönhörligt kommer att döma dem. I ett annat hörn av världen har man tappat en framtand, bästa kompisen i en kram och en hundvalp. Solen skiner och allt är för tillfället bäst.

Väder

Att fotografera moln och atmosfär är intressant mycket beroende på att facit är ungefärligt. Alltså, exponering, kontrast, mättnad med flera parametrar är mer utslag för fotografens kynne än ren objektiv sanning. Men de ska helst se sant ut. Eller?
   Här ute i skärgården är vädret mest som normal svensk sommar. Regnskurar, växlande molnighet och inte  särskilt varmt i badvattnet. Det flera iakttar är blåsigheten, ofta byig vind runt S,SV till NO. Det snurrar och vind är ett tecken på mycket energi i atmosfären. Högre temperatur, mer rörelse. Värmeläran. Ångmaskinens pricip på nåt sätt.

Men orkar man bemöta de så kallade klimatförnekarna? De som i sociala medier blandar ihop väder och klimat, lustigt nog på,samma sätt som de anklagade sina kontrahenter att gjorde för nåt år sen.
   Vid f0tografering av moln är det lätt att det sticker iväg. Det är tacksamt att skruva på lite extra, oavsett om det är färg eller svartvitt. Motivet inbjuder till det. Vitbalans är så klart viktig, även om resultatet inte ska vara i färg. Och att vitpunkten inte ligger precis påsista stapeln i histogrammet, snarare något till höger. Mjuk framkallning med andra ord.

(Och det är här nånstans mitt ipad-tangentbord definiiv lämnar in efter många års trogen tjänst. Nya utgifter…)

Om flitighet, och elakhet.

Soliga dagar sätter jag mig gärna på huk och följer, tror jag, humlors och andra insekters arbete i växtligheten. Det börjar i salvian och följs snabbt av timjan. Sen kommer isop och oregano straxt efterföljd av citronmelissen och vinterkyndeln. Här finns det nektar för många veckors idogt arbete.
   Det finns något vänligt, empatiskt över humlor och bin när de klättrar omkring bland blomstänglarna. Som det ofta gör i naturen. Visserligen såg jag en parasitstekel bära iväg med nån slags larv alldeles nyss, elakt kanske men elakheter finns inte i naturen. Elakhet fordrar en moral och naturens moral är kanske bara; låt det gå vidare.
   Och att naturen tar vad den behöver. Inget mer.

NIkon D800 och Nikkor 55mm makro. Manuellt fotograferande svarar inte helt upp till dagens krav på knasterskärpa.

Kortkommandon kan vara rätt bra att ha.

På den tiden när min yrkesutövning gick ut på att bibringa kunskaper i bildbehandling och typografi var utlärandet av kortkommandon en av mina käpphästar. (Tråkigt nog delades inte min faibless för tangentbordets mysterier och möjligheter av eleverna. Kan bäst själv, liksom.)
   Och hur många av mina kollegor visste och förstod att i Word döljs ett system av arbetsbesparande kommandon, som inte bara sparar tid utan även uppkomst av tennisarmbågar och mikroskador i händer och leder. Ingen större framgång i missionen där heller. Men det kanske är fler än jag tror som använder tangentbordet. I så fall är allt bra.
   Ctrl Z, X, C och V har nog satt sig hos de flesta men hur många använder alt-kommandon i Officepaketet? Eller möjligheten att skapa egna kommandon i Adobe?

Den som håller ner alt-tangenten i Word kommer bli varse att alla kommandofält markeras med en bokstav. Tryck ner den på tangentbordet och det som fältet indikerar händer. Utan musförflyttning eller annat. Ibland kommer man in i en ny meny. Minns då att understrukna bokstäver via tangentbordet leder vidare till nya kommandon. Memorera gärna såna bokstavsramsor, till exempel alt W I 8 = dölj/visa dolda tecken. Alt-kommandon finns även i Excel och Powerpoint.

I Adobeprogrammen, här med exempel från Photoshop CS6 64bits kryllar det som bekant av kortkommandon och möjligheten att skapa egna är inte dumt. Alt-kommandon finns även där. En understruken bokstav betyder som bekant att om man håller ner alt-tangent och trycker ner den bokstavstangenten aktiveras det fältet och man kan bläddra vidare i det, så klart med piltangenterna. Att hoppa framåt mellan fält görs med tab-tangent och backa med shift+tab. Fast det där är allmängods och funkar även i Officeprogrammen samt i  de flesta webläsare.(För ett antal år sedan hade jag nöjet att diskret påpeka det för en rätt snorkig banktjänsteman som under illa dolda suckar navigerade igenom en blankett om nåt som hade lån att göra.)

Fönstret kortkommandon får man fram med alt+shift+ctrl+K. Ligger i redigera. I fallet ovan väljer jag att använda Skift+ctrl+L till exponering istället  för det i mitt fall sällan använda automatisk toning.
   Lager f7 tangent. Till visa/dölj Justering väljer jag  ctrl+shift+alt+7. Duplicera lager ctrl+J. Och så där kan man hålla på,  och gymnastisera hjärna och minne.

Och glöm föralldel inte, växla mellan aktiva program på skärmen med alt+tab eller alt+shift+tab om man vill bläddra baklänges. Växla mellan flikar i webbläsare med ctrl+tab.

Och, jo jag vet, för många är det här vardagsmat men det är väl ingen skada skedd om någon tjatar om det en gång till.
( Applemänniskor använder sina tangenter, mina exempel är i pc-miljön)