Foto Grafiska Frukter m.m från Vasastan

I dag fick jag ett efterlängtat brev med posten!

Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE MicrosoftInternetExplorer4

 

Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE MicrosoftInternetExplorer4

Brevet kom från Antiquaria Bok-och Bildantikvariat i Göteborg.

Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE MicrosoftInternetExplorer4

Och här är innehållet! Jazzfotografen Ove Alströms fina lilla bok Portrait of my Pals från 1965 som jag försökt få tag i flera år. Här kommer några uppslag.

 

 

Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE MicrosoftInternetExplorer4

Första gången jag träffade Ove Alström var några år in 60-talet och på Gyllene Cirkeln i ABF-huset på Sveavägen här i Stockholm. Jag var där med några kompisar och lyssnade på saxofonisten Dexter Gordon tillsammans med bassisten Niels-Henning Ørsted Pedersen och om jag inte minns helt fel Janne Carlsson på trummor. Eftersom några av oss hade våra kameror med och också fotograferade så kom han fram till oss när det var paus och började snacka lite. Han hade med sig en 24x30 låda med ett antal av sina bilder som vi storögt fick titta igenom. Vi var alltså ett jazzintresserat gäng så vi kände till han och hans mustiga bilder tidigare från Orkesterjournalen. Det var också den kvällen jag fick reda på hur han kunde få så pass bra konsertbilder där ljuset ofta var hårt och taskigt. Hemligheten var filmframkallaren Negatol High Speed även kallad ”ryssoppan”. En framkallare som också var mycket populär bland pressfotografer, man kunde med den soppan pressa en tri-x upp till 1600 ISO eller ASA som det hette på den tiden. Framkallaren arbetade hårt i både skuggor och högdagrar vilket gjorde det byggdes upp en speciell konturskärpa. Jag testade sedan vid några tillfällen ”ryssoppan”  och jag minns att negativen fick en kraftig slöja och var ganska svårkopierade och att jag ofta var tvungen att köra på hårt eller extra hårt papper.


Normal 0 21 false false false SV ZH-CN X-NONE MicrosoftInternetExplorer4

Den här 24 x 30 kopian på Sony Rollins fick jag av Ove Alström när jag var ute hos honom i Åkersberga på 60-talet. Vi stötte senare på varandra vid några tillfällen på Konserthuset innan flyttade han ner till Emmaboda. Och vad jag minns så gjorde han där också en bok om glasbruket.

 

För er som inte vet.

Ove  Alström var under 60 och 70-talet en av landets främsta  jazz och musikfotografer och han var under många år var flitigt verksam bland annat i Orkesterjournalen. Han arbetade också under en tid på Stockholms Stadsteater och var också senare stillbildfotograf på flera av Jan Troell filminspelningar.

 

That's all (jazz)!

/Bernt

 


Inlagt 2010-02-08 17:42 | Läst 4957 ggr. | Permalink
Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.




(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Trevligt trevligt... : )

Skulle vara kul att bläddra igenom några
sidor i den boken en mörk vinterkväll!

Lycka till med läsningen! : )

MVH /David.
Kul att läsa. Jag har boken om Emmaboda glasverk från 1978, när vannan där lades ner. Det var alltså ett fönsterglasverk och inget ordinärt glasbruk för serviceglas och annat. Inte desto mindre intresant för det. Emmaboda glas finns kvar, men man vidareförädlar idag enbart glas från franska Saint Gobain som jag tror äger företaget. Negativen till bilderna i boken var också framkallade i ryssoppan.
Kring 1980 engagerade vi Ove Alström i fotoklubben här i Lessebo. Han höll ett par kurser och vi besökte honom då bl.a i hemmet i Boda, som fö är byn dar boken/filmen "Mitt liv som hund" utspelar sig. Han var en trevlig snubbe som tyvärr gick bort alldeles för tidigt i cancer. Har också letat efter Portrait of my pals, men inte hittat den. Får leta vidare och kolla med antikvariatet du köpte din på.
Svar från kreatören   2010-02-08 18:39
Dom hade två exemplar i lite olika skick, jag köpte det något bättre. Fast du får nog snabbare på nu när jag gjort reklam för boken...
Mycket intressant läsning!!
Verkar vara fina bilder i boken. Väcker härliga minnen från Gyllene Cirkeln där jag såg många fina musiker när det begav sig.
/John-Erik
http://www.youtube.com/watch?v=uC9ddwu4U8k Ja men ja, lyssna så hoppas jag att ni njuter :)
Riktigt intressant och fina bilder. Ove Alström, en storhet som jag missat, därför extra kul att läsa.
Ha det bäst!
-affe
Svar från kreatören   2010-02-08 21:39
Någonstans i min källare har jag Strömholms bok i samma serie. En gick för över 3500 pix hos LP för en tid sedan. När dom kom ut kostade dom 7.50:-
Står det inte Bengt Carlzon på paketet? det kanske inte var till dig.

//Magnus
Svar från kreatören   2010-02-08 21:35
Sånt händer, ibland brukar dom tro att jag heter Bert också!
Härligt! Jag blir påmind om Georg Oddners porträtt... de kunde verkligen ta oerhört fina personporträtt förr innan alla-jättenödvändiga-studioblixtpaket behövdes. :o)
Hej, det här var lite trevlig läsning om Ove, som råkar vara min far som ja faktiskt vet ganska lite om, portrait of my pals har ja ett ex av, även 2 av hans Contaxar och lite smått å gott och en massa negativ, i övrigt är de ganska tomt.
Mvh Tor Stjerna Alström
Var, vågar jag påstå, god vän med Ove under många år. Har på min egen blogg för någon månad sen lagt in ett snap-shot som jag tog av Ove i ateljén på Upplandsgatan. Svante Foerster är med på bilden. Han skrev ett vackert förord i" Portrait of my Pals". Ove och jag levererade tillsammans artiklar till både tidningen FOTO och Fotonyheterna. Vi gjorde flera bildspel för Kodak och instruktionsfilmer för dåtida Trafiksäkerhetsverket. Jag skrev minnesord över Ove i DN men var på resande fot och missade att klippa och har inte heller kvar något manus. Skulle gärna vilja läsa om det idag. Jag har kvar en bunt med svartvita bilder som jag fått av Ove. Vi gjorde också resor tillsammans. Var i Paris och träffade Christer Strömholm och vandrande runt med honom som guide. Finns delvis skildrat i en artikel jag skrev i katalogen till "Pågående 2002" en fotoutställning på Röda sten i Göteborg. Publicerade även bilder av Ove när jag var red för jazztidskriften Opus. Mycket mer att säga har jag om Ove som jag minns med glädje. www.gunnarssonforum.blogspot.com
Satt och lyssnade på Tribute to Jack Johnson och googlade på Ove Ahlström eftersom jag ville se om det fanns några av hans bilder ute på nätet. Speciellt intresserad av bilden där Miles håller trumpeten parallellt med magen (ruta tre till höger ovan).
Jag vill också påstå att jag var vän med Ove. För cirka 25 år sedan bodde jag hos Ove och hans familj, i två månadslång perioder, och kopierade jazzbilder i 30x40 format till en kund i Japan.
Vi hade inte alls samma inställning till fotograferande och bilder men vi möttes i livsinställning. Ove kom på den punkten att förändra mitt liv.
Jag upplevde också Oves sjukdomstid och hans bortgång. Fy fan så tragisk att en sådan människa ska dö i förtid. Nä nu sitter jag och gråter, så det får räcka med detta...