CARLZONZ BILDER II
Man behöver inte vara nyttig jämt!
Det
har inte blivit något seriöst fotograferande för mig sen dan före julafton. Ganska
skönt faktiskt. I stället har det blivit lite städande (på hårddiskarna), lite läsande, lite musiklyssnande och en hel del
tevetittande i stället. Slappat kraftigt med andra ord...för man behöver ju inte vara nyttig jämt!
Bilden: Full fart var det i alla fall på skridskobanan i Vasaparken i går.
Gott slut också!
/Bernt
22 december och solen lyste...
Ni kanske kommer ihåg att han som sålde M6:an till mig sa att det var
fotografen Lennart Nilsson som ägt den tidigare och att jag trodde det var en
skröna. Nu har jag haft kontakt med Lennart Nilsson och det visade sig att det
var sant. Det kommer naturligtvis inte att göra mina bilder bättre men det
kommer nog att ge en speciell känsla varje gång jag tar kameran i min hand.
Annars då...
Ett av mina 8 GB SD-kort har just pajat i låst läge. Enligt papperen skall garantin gälla i 2 år, vi får väl se vad säljaren säger om detta när jag besöker honom idag.
/Bernt
Nu går vi mot ljusare tider...
Morgonens fikabok.
Ingen fotobok den här gången. Man måste också vidga sina vyer ibland och till exempel göra en resa in i konstvärlden vilket kan vara minst lika inspirerande som att se olika fotografers verk.
Hausner.
Rudolf Hausner (1914 - 1995) var en österrikisk målare, tecknare, grafiker och skulptör. Hausner har beskrivits som en "psykisk realist" och "den första psykoanalytiska målaren". Han var också med och bildade surrealistsgruppen ”The Viennese School of Fantastic Realism” som under 1950 och 1960-talet blev en av Österrikes viktigaste konströrelser. Ständigt återkommande i hans konst är bilden av den första människan (Adam) där han arbetade med sitt eget ansikte i ett otal varianter genom åren.
Jag har är lycklig ägare av två grafiska blad av Rudolf Housner. Det här är
det ena, en litografi ”Adam material” från1973.
Det var allt!
/Bernt
Morgonpigg?
Tre mornar i rad har jag nu vaknat på exakt samma klockslag 03.43. Man blir
ju minst sagt lite fundersam över hur det kan komma sig. Nu är det så har jag
märkt att med min stigande ålder så behöver jag inte alls lika många timmars
sömn som tidigare, men varför vaknar jag på samma klockslag...? Bilden tagen
något senare (04.11) när jag var ute i köket och fixade dagens första kaffe.
No words...



/Bernt



















