Jag har också ett namn.

Jag är född i Afghanistan. Jag reste från Afghanistan. Det tog en månad. Jag tog vägen över Iran, Turkiet och Grekland.
 Makedonien och Serbien. Från Serbien till Österrike till Tyskland och sedan till Danmark och Sverige. Resan var mycket lång.
Jag vill bli polis. Jag drömmer om att bo i Sverige. Det är lugnt och tryggt i Sverige.
Mitt namn är Joma Salehi.

(ur en serie bilder om ensamkommande publicerad december 2016)

Inlagt 2017-01-15 22:10 | Läst 2109 ggr. | Permalink
Bra bild ihop med texten.
/Affe
Svar från mombasa 2017-01-18 10:03
Hej. Tack för titten. Du kan se mer om kompisarna på https://issuu.com/skrullen/docs/lundellska_sprint_webb
/ Gunnar S
Bra bild och bra att du ger dessa människor som tvingas fly hemlandet pga krig och andra motsättningar ett ansikte, också berättar deras respektive historia.
🙂
Svar från mombasa 2017-01-18 10:04
Hej och tack för titt. Ja, vi har ju alla ett namn, alla är vi något.
Tack underbara du som lät mig läsa och se vad du
gör för dessa människor som haft det så svårt
med hopp han får det bra här.
Välkommen är han.
Hälsn. Gun-Inger
Svar från mombasa 2017-01-18 10:05
Tack för titten. Vi håller alla tummarna för att det ska gå bra. I dessa mörka tider får vi inte glömma bort allt bra som görs av civilsamhället.
Gun-Inger Arvidsson 2017-01-18 23:37
Precis det är enbart det mörka trista som massmedia skriver om.
Jag skulle bli glad om åtminstone ortstidningen ville skriva om alla
underbara insatser som görs varje minut runt om oss.
Hälsar
gia
Titeln och bilden lirar klockrent tillsammans, mycket bra.
Mvh Glenn
Svar från mombasa 2017-01-18 10:06
Tack för titten. Jo, det kanske är namnet som ger oss en identitet. Att få vara någon och att vara igenkänd.