Hej. Jo det kan man spontant tycka, kallt är det nu ett par veckor ( och då är vi just nu inte på den amerikanska kontinenten, med köld och snösmocka av dramatisk dignitet). Men det är lätt att blanda ihop väder med klimat. Januari i Skandinavien brukar alltid innehålla ett par veckor med kyla under tio-femton grader minus. Det hör till vädret. Klimatet är däremot globalt. Donald Trump blandar gärna ihop det i sin retorik. Antagligen har han inte läst grundskolans fysikkurs.
Med ett varmare klimat mer energi i atmosfären desto större rörelse. Mer vind, mer dramatik, större skillnader i väder från kallt till varmt. Men det är nog en pedagogisk utmaning av rang att förklara det.
/Gunnar S

Den pedagogiska utmaningen är uppenbar - så är det Gunnar... :-)
Folk tycker nämligen att det som har tjatats om i 50 år, bör inträffa i verkligheten. Händer det inte - så börjar man att säga emot. Den fasen är i sin inledning nu...
Från min horisont här i Stockholm så hade vi en normal vår och sommar avseende fördelningen mellan kalla och varma perioder, ett visst temperaturöverskott under höstens inledning - sedan normalt igen. Nu i januari, snö och normalt kalla vinterförhållanden för Stockholmsförhållanden.
Att vi sedan, som Erik i Roskilde rapporterar får den kallaste januari i Danmark sedan mätningarna började – ja se det blir nog ett duktigt pedagogiskt problem!
Många har insett detta, och talar inte längre om ”global uppvärmning” utan man har gått över till ”klimatförändringarna”. Likväl – det som man tjatade om i 50 år, försvinner inte bara så där (som man hoppas).

Visst - vi har klimatförändringar. Klimatet förändras alltid och hela tiden. Vi får se var det landar.

Klimatet förändras hela tiden i cycler, det är ett faktum klimatforskningen redan vet och förhåller sig till. Likaså olika vulkanutbrott som uppstår med en viss regelbundenhet. Men den pedagogiska utmaningen ligger i att förklara varför frigörandet av väldigt stora mängder kol till atmosfären inte påverkar klimatet all den stund den globala medeltemperaturen stigit accelererande de senaste 150 åren. Så var ligger den pedagogiska bollen. att förklara skillnad mellan väder och klimat med beaktande av grundläggande fysik ligger nu hos gruppen "klimatförändringsskeptiker" eller hur de nu ska tituleras.
/Gunnar S

Jo´rå – klimatforskningen vet säkert allt om klimatcykler. Något lite har även jag snappat om den saken. Låt oss därför tala om en sådan.
Det handlar om en kallperiod som började under tidig medeltid (vissa säger ännu tidigare) och som kulminerade med ”Lilla istiden” på 1600-talet” Det var då som Karl X Gustav tågade på isen över Bält i Danmark med hela armén, fanor, och klingande spel. Den här perioden tog slut runt 1850. Är det så konstigt om det börjar bli varmare när en köldcykel tar slut?
Tog den kanske slut för att vi började elda med fossila bränslen just då? Inte alls troligt en sådan långvarig och rätt stabil klimatcykel skulle börja ta slut för att vi brände lite kol. Alltför mikroskopisk magnitud på den förändringen de närmaste, säg 100 åren. Det kan faktiskt uteslutas.
Man behöver inta vara ”skeptiker” vare sig hittan eller dittan för att inse när man hittar intressanta samband. Som du förstår så antog jag just den pedagogiska utmaningen... :-)

Min gissning eller fasta övertygelse är att klimatforskningen tagit hänsyn till lilla istiden ( du får väl ringa dem och berätta hur det egentligen ligger till :-).
Frågan kvarstår vad händer med det frigjorda fossila kolet.
( Och denna blogg som egentligen handlar om fotografi och Raynauds fenomen.)
/Gunnar S

Håller med om att ämnet inte är så bra på en fotoblogg, men i min inledningskommentar nämnde jag bara helt kort vad Erik i Roskilde hade berättat, och att detta verkade väldigt kallt i sammanhanget. Sedan var det du själv som valde att argumentera i saken. Svara får man – även om det är en fotoblogg.

Den klimatcykel vi snackar om har en varaktighet av minst femhundra år, kanske längre. En sådan klimatcykel tar inte slut hastigt genom att man eldar lite kol under ett antal decennier.
Min reaktion är grundad på vanlig logisk deduktion – vilket all vetenskap bör vara.
Redan i ungdomen hade jag vetenskapsteori för doktorsexamen inskriven i tentamensbok i näraliggande ämne, nämligen geografi – så jag tycker inte att jag behöver ta alltför maliciösa skrivningar om dom slutsatser jag drar.

Tack. Kameran på fickan leverar ok under optimala förhållanden. Men att plocka upp och ner kamera ur ryggsäck och göra den startberedd, komponera och traska omkring det tar för lång kylande tid.
Jag får nog acceptera Raynaud.
/Gunnar S

Tack för titten. Det är fint med orörda kulisser och väl värt att njuta av. Det är ju knappast vildmark eller orörd natur även om det ibland ser så ut. Men tittar man framåt i åkningriktningen ser man ett rejält brett spår för både klassisk åkstil och skating framför sig. Det ryms åkare.
/Gunnar S