Att göra fotoböcker. Några saker att tänka på när det gäller text.

Att göra böcker är kul och ibland lite mer än det. Föreningen, sällskapet, klubben vill ha en trycksak med bilder eller stannar det kanske vid en blädderbar pdf. Att tänka på är de samma åtminstone vad gäller den grundläggande typograferingen.
   Det finns några ofta förekommande fel i typografering som är lätta att undvika och även rätta till.

• Håll utkik efter konstiga avstavningar. Det finns två metoder att avstava ord. Enkonsonantsregeln och uppdelning av sammansatta ord. Om det inte går att avstava ett ord som det är sammansatt väljer man enkonsonantsregeln. Är man det minsta tveksam kan man gå direkt till wikipedia eller Svenska skrivregler, en bok som borde luta sig mot alla landets datorer.

• Ett nytt stycke görs alltid med ett indrag som motsvarar en typografisk fyrkant. Gör indraget lika brett som typgraden så blir det rätt.

• Efter blankrad ska det inte vara indrag.

• Om styckets utgångsrad är enstavig eller en avstavning rättar man till det genom att knipa in ordet till raden innan, alternativt spärra stycket. Gör så här (med största sannolikhet använder du Adobes layoutprogram In Design. Det går att göra i Word men det får jag om så önskas återkomma till. Om någon mot förmodan jobbar med QuarkXpress är det bara att gratulera.) Markera stycket, håll ner alt och knip med vänsterpil, spärra med högerpil. En sån här tillriktning bör aldrig göras med mer än 30 enheter. Ju större stycket är, desto större effekt får tillriktningen.

• Sista raden i en sida, spalt får inte vara enkel, numera kallad ensamrad (tidigare änka eller enkel horunge). En sån rad kan knuffas över till nästföljande sida genom att spärra ut ett tidigare stycke, naturligtvis med kontroll att inga andra problem uppstår.

Nu kan man kanske tycka att en fotobok handlar om bilder, och det är sålunda bilderna som gäller. Sant. Men, om texten är otydlig, inte bara det dunklet sagda, det dunklet tänkta, utan även att formen gör läsningen och förståelsen svår spiller det över på upplevelsen av bildmaterialet.

Om det finns frågor om detta är det fritt fram att kontakta mig via FS. Välkommen.

pdahlen 2025-04-23 07:21

Bra råd, något som hänt senaste tiden är att rättstavningen börjar särskriva väldigt många ord. Det är på iPad en så möjligt det är något uppdatering av operativsystemet som gjort det, men irriterande är det för man får slå ihop orden efteråt.

Så kom jag att tänka på mina böcker av bloggar ……. det är ett evighetsprojekt

Svar från mombasa 2025-04-23 16:04

Hej. Det kan vara värt att undersöka om uppdateringen lett till att Ipad bytt tangentbord till amerikanskt. Och en del andra inställningar som Apple sådär i all välmening ändrar på då och då. Klicka på kugghjulet i Pages så dyker det upp ett och annat. Ja, man blir lätt lite trött.
Ha det gott
Gunnar S

nyanders 2025-04-23 10:41

Min pappa, som nu är 91, jobbade hela sitt liv som typograf och han reagerar fortfarande på den typen av "fel" som du skriver om. Speciellt ogillar han långa "åar" i texterna, det var tabu på hans tid. Han anser att dagstidningarna idag har en sämre typografisk standard än förut, "har de inga korrekturläsare".
//Anders

Svar från mombasa 2025-04-23 16:08

Åar eller floder var, och är en styggelse som min bekante, faktorn skulle uttryckt det. Men som du säger erfarna typografer kunde greja det. Nu finns det inga korrekturläsare med typografiskt öga på tidningarna längre, inte språkgranskare heller för den delen.
/Gunnar S

Måns H 2025-04-23 11:00

Klassiska typografiregler!

Själv har jag inte tillämpat det där indraget. (Snyggt men på min första textproducerande arbetsplats statens planverk hade man tagit bort både versalerna i egna namnet och indraget. Versalerna har återkommit men inte indraget.)

Försöker fortfarande vara noga med avstavningar och horungar. Har tagit bort automatändringar utan bestämmer själv.

Svar från mombasa 2025-04-23 16:18

Indraget är ingen självklarhet. Bauhausskolan hade en del idéer om det och i en del öststatstypografi plockade man bort indraget. Huruvida fyrkantsindraget ska baseras på typgraden eller radavståndet (käglet) råder delade meningar om. Citationstecknens utformning eller längden på ett pratminus (tankstreck) är också en källa för långa diskussioner på den typografiska parnassen.
/Gunnar S

Måns H 2025-04-23 20:20

Tack för info om Bauhausskolan!

Den var de facto ledstjärnan för undervisningen på Teknis arkitekturavdelning då jag gick där. Men det ansågs så självklart att det inte framhölls. Ungefär som att en statskyrkopräst inte framhöll att han var protestant.

Typografi var inget stort ämne men vi fick viss orientering. Första "lektionen" var att vi skulle skriva namn o adress på ett kuvert varpå övningsassistenten Thelaus analyserade hur vi ställt upp det hela.

För mig betydde det moderna att serifer var tabu, läsbarhet kom i andra hand (Bauhaus trodde på vit text på svart botten), ont om versaler och att skippa indraget.

bildsten 2025-04-23 13:23

ag håller med dig, det blir snyggare och mera lättläst om man följer de grundläggande reglerna.

Jag har varit sekreterare i flera föreningar och också skrivit en del föreningsblad av enklare sort. På den tiden använde jag Page Maker, en enklare version av Quark Express och senare även MS Publisher. De två förra i engelsk version vilket tvingade fram en del självstudier i typografi. Numera blir det Libre Office vilket inskränker möjligheterna en del.

För det mesta undviker jag rak högerkant, jag tycker det ställer till för mycket efterarbete med tillriktning för att undvika störande ensamord, ensamrader och floder. I stället riskerar man ju taggig högerkant och ensamord och naturligtvis ensamrader vid sidbrytningen. Är det bilder med i texten kan man ju alltid justera storleken eller beskärningen något, så kan det lösa en del problem om man inte är låst i mallar, dock löser det inte alla problem.
Likaså kan man justera högermarginalen någon mm och på så sätt tvinga fram en radbrytning som ger önskat resultat. Det ska till ett proffs som du för att se det "fusket". Om det inte funkar så får man ta till knipning eller spärrning, men där är ju resurserna begränsade i ett vanligt ordbehandlingsprogram.

Svar från mombasa 2025-04-23 16:37

Om man inte följer reglerna för att man har ett bättre alternativ är väl okay, men nu förtiden verkar det bero på att man inte orkar bry sig.
Layoutprogrammen har utvecklats under tid. Pagemaker, som var Adobes första layoutprogram var ganska primitivt. Det ersattes av InDesign som i sina första versioner var behäftade med rätt mycket buggar. Men då var kapplöpningen om världsherraväldet igång mellan giganterna Adobe och Quark där Adobe gärna ville framställa sig som det frihetliga jyssta alternativet gentemot det stora marknadsledande Quark. Så är det som bekant inte längre.
Rak höger eller utsluten som vi säger har poänger när det gäller läsbarhet men kräver en del när radlängden kortas, som i tidningslayout. Många dagstidningar sätter ledare, kommentarer, krönikor och liknande vänsterställt medans nyhetstexter är utslutna undantaget korta notiser. Också ett sätt att signalera vad det handlar om.
Att justera radlängd med marginalförändring ska man nog i görligaste mån undvika, men det finns ett batteri av olika tomma utrymmen, som är egna tecken om än osynliga som kan vara mycket användbara.
Ha det gott
/Gunnar S

ztenlund 2025-04-24 18:16

Adobe tog inte fram Pagemaker, utan köpte upp Aldus i mitten av 90-talet, vars program det var. Ett inte helt ovanligt tillvägagångssätt för Adobe...

Svar från mombasa 2025-04-24 19:29

Hej. Du har så rätt.
/Gunnar S

per-erik åström 2025-04-23 15:49

Tack Gunnar!
/per-erik

Svar från mombasa 2025-04-23 16:37

Tack och bock!
/Gunnar S