Bildanalys. En metod.

Skriver man Sune Jonsson vaknar nog inte bara det något äldre fotografisverige. Många har säkert en relation till SJ:s bildvärld och gärning och alla har nog en egen favorit
En av Sune Jonssons bilder som jag särskilt fastnat för är,

 något jag sannolikt delar med flera bildtittare.
 Under mitt yrkesliv fick jag ett otal gånger försöka förklara vad poängen med bildanalys var. Oavsett om det gällt fotografi, spelfilm eller traditionell bildkonst.
   Och först som sist, en analys är med mitt synsätt (som jag delar med rätt många) inte till för att tala om hur saker och ting egentligen ligger till. Bildanalys är en metod, och ska helst ses som just en metod att själv förstå sin egen  subjektiva upplevelse av ett verk.  Man ser en bild och reagerar. Man ger bilden lite extra tid. Vad är det som gör att man gillar eller ogillar?
  Bilden är sedd och har redan gjort ett avtryck i det privata. Då kan man, om man vill, undersöka vad bilden föreställer, vad ser jag (denotation). Har jag sett liknande bilder förut? Finns det bildelement som sannolikt kan tolkas liknande av fler än jag, bildens konnotation. Och jag letar efter privata associationer, finns något i bilden som jag känner igen utifrån min alldeles egna värld.

Småbrukarparet Albert och Tea Johansson, Nyåker Nordmaling 1956, som porträtteras i Sune Jonssons Byn med det blå huset är fotograferade i ett för dem invant landskap. Söndagsklädda, uppställda, fotografen är i högsta grad närvarande. Han med hatten i hand och käpp, hon med kappan på armen som vore de på väg att resa. Ljuset talar om sen eftermiddag, bildens utsnitt och skärpedjup skvallrar om ett moderat vidvinkel, men här kan så klart möjligheten att beskära bilden i kopieringen ha betydelse. Och det är egentligen en mindre viktig iakttagelse för min tolkning och analys. Så hur långt är jag kommen? Söndagsklädseln, landskapet, det faktum att betraktaren-jaget är högst närvarande i blickarnas möte är denotationer som borde kunna vara allmängiltiga. Fler betraktare kan dela dem, en konnotation.
   Och det är här nånstans, när seendet återvänder till den privata nivån som upplevelsen blir till. Det är här jag ser en barndomssommar- hässjning av hö, högafflar, lite kortare skaft för barnen. Farfar i hatt som körde räfsan, hästdragen, hette inte hästen, ett sto, Sessan? Farbror som senare körde hem hölassen dragna av en Ferguson TE 20"Grålle" med alla ungar högst upp, det här var långt före balpressar. Och doften av hö. Associationerna vindlar iväg...
   Utifrån det här skapar jag min tolkning av SJ:s bild. En bild av ett avsked, en brytningstid. En formmässigt enkel bild men med så många möjligheter till  privata tolkningar, som förvisso sannolikt kommer att peka åt samma håll.

Byn med det Blå Huset är en berättelse  om brytningstid och ett slags avsked, alldeles oavsett vad Sune Jonsson själv skrivit om projektet och autenciteten i alla  fakta. Och som en del hävdar att brytningen skedde långt tidigare än vad berättelsen ger sken av.

Att jag valde den här bilden hör samman med att  den gången jag kom in i första utställningsrummet på Nordiska Museet och en utställning med Sune Jonsson hóuvre möttes jag av just denna bild. Det var lite grann av en knockout. Ett av de tillfällen då en bild träffar rätt, en bild som  förvisso  var bekant sedan länge. Men situationen, exponeringen var helt enkelt lite överrumplande.
   Det finns många beståndsdelar i upplevelsen av en bild.

Porto di San Giorgio september 2025, en regnig dag kan man sitta inne och fundera runt bilder. De egna rawfilerna ligger och väntar på minneskort.

syntax 2025-09-25 07:38

Och sedan säger vissa att kompositionsregler varken har relevans eller betydelse?
En snyggare eller mer påtaglig tillämpning av Gyllene Snittet får man väl leta efter.

mombasa 2025-09-27 18:39

Det finns en hädisk åsikt, inte utan grund att gyllene snittet som en matematisk-geometrisk konstruktion på ett lite krångligare sätt förklara det ögat redan ser. ((Sen får man kanske förklara det för ögat.)
/Gunnar S på en lite stabilare uppkoppling i Bologna.

syntax 2025-09-29 08:00

Det ögat (hjärnan) ser är holistiskt - och saknar därmed proportionsförhållanden som har behov av att avvägas.