Omvänt perspektiv
Jalta 2
Busstorget i Jalta, Krim 2003. Alla repor och allt damm är autentiskt. Ett av många negativ som hamnat på fel ställe i lådor bland allt annat skrivbordsjox ( Kodak gold 200). Jens Olof Lasthein har jag sett och ett arbete jag beundrar mycket. Får jag tid och tillåtelse så hänger jag med sonen som gärna turistar på udda platser i det forna Östeuropa.
Repor och annat, ja visst med en klonstämpel och inte alltför stort tålamod är det fixat, men det är som slitaget hjälper, åtminstone mig, att förstå att det är en annan tid.
Jag har också ett namn 2
Jag är född i Kundoz i norra Afghanistan.Jag reste samma väg som de flesta som flyr från Afghanistan. Iran, Turkiet, Grekland, Makedonien, Serbien, Österrike, Tyskland och till Sverige. Resan var mycket svår, jag vandrade, åkte buss och båt. Resan tog nästan tre månader.
Jag drömmer om att bli snickare. I framtiden vill jag studera och arbeta.
Jag heter Jamalddin Rasuli.
(ur en serie bilder om ensamkommande publicerad december 2016.)
Jag har också ett namn.
Jag är född i Afghanistan. Jag reste från Afghanistan. Det tog en månad. Jag tog vägen över Iran, Turkiet och Grekland.
Makedonien och Serbien. Från Serbien till Österrike till Tyskland och sedan till Danmark och Sverige. Resan var mycket lång.
Jag vill bli polis. Jag drömmer om att bo i Sverige. Det är lugnt och tryggt i Sverige.
Mitt namn är Joma Salehi.
(ur en serie bilder om ensamkommande publicerad december 2016)
Om en bild i skrivbordslådan
Om en bild.
Jag hittar några negativ i en låda. De har så att säga slunkit ut ur systemet, hamnat mellan papper och lite annat skrivbordslådejox. På ett ställe där de inte borde varit. Några bilder från en resa i arbetet till Jalta för tio tolv år sedan. Bilderna har snabbåldrats, allt damm och alla repor är äkta. Kodak Gold 200. Köpt hos lokal Krimfotohandlare i Simferopol.
Fram hit är bilderna i princip äkta vara. De existerar i den fysiska världen. Och reporna också. Men i stället för att retuschera alla skavanker väljer jag att skicka bilderna vidare till en digital, virtuell värld. Fortsätta skräpa till dem. Eftersom jag struntar i rimlighet så blir det simulering av våtplåtsteknik, vilket om inte annat med tanke på motivet är en orimlighet. (Jag med våtplåtar och storformatskamera stående på busstorget i Jalta och det bara råkar passera en barnfamilj, och sen blev det en massa fel med framkallning och annat. Köp den historien den som vill). Men de ser i varje fall gammalt och nött ut.
Och om jag nu printar ut bilden, återgår den då till den fysiska världen?
Återkommer.
I TV-soffan
Tittar på dokumentären om Don McCullin. Någon tittar på mig. Eller strax över mitt huvud om man ska vara noggrann. Se filmen du också. Läs mer om den här på Fotosidan.
Annars? Man går ut med kameran på axeln och kommer hem utan att tagit en bild. Tur att andra gör det. Nu snöar det föresten...
(Ställde in kameran på 12800ISo och jpg. Och sv direkt ur kameran. Manuellt.Vad har hänt?)





