Om att frysa.

Går ut i buskarna. Så där vid halvfyratiden när kroppen säger till. Det är molnfritt och kyligt på ett fuktigt sätt. Och jag nära nog kastas tillbaka till en natt för rätt många år sedan.  I mitten av sjuttiotalet.  Jag ligger längst inne i Kyrkviken på Möja, Stockholms skärgård. Det är natt och fruktansvärt kallt, inte minus men mycket fuktigt. Jag seglade några somrar  i en stjärnbåt. Ett trangiakök, en sån där grön bomullssovsäck ni vet, en luftmadrass. Ett bomtält håller natten ute. Ett litet bibliotek, Mezz Messrow, dans till svart pipa minns jag, och säkert Väinö Linna. Men denna  morgon i mitten av sjuttiotalet. Jag vaknar och fryser, outhärdligt. Det är fortfarande natt när jag till sist  snubblar upp på Kasberget, att gå är den sista utvägen för att få någon form av värme i kroppen. Och när solen till sist halkar över horisonten. Jag sitter lutad mot kasen och somnar till sist i nån slags utmattning. Värms av solen. Och jag hudminnet sitter kvar. Och doftminnet. 

Jag har seglat en hel del på ostkusten, i Östersjön och Botttenhavet i olika båtar, men stjärnan var lite speciell. Jag låg ute flera veckor i taget. Hade båten på boj hos bekanta. Jag räknade mig nog inte till någon skicklig seglare, en stjärna ska dessutom helst seglas på två. Men jag tog mig genom det mesta av Stockholms skärgård och ända upp till Gräsö och tillbaks. Somrarna var rätt varierande, ömsom värme, ömsom kyla och kuling, regn, åska och hagel. 

En inte alltför skarp bild på flytetyget. Kodachrome 64 satt i kameran, en Nikon F som kom att hänga med många år.
(För den som inte är bevandrad i dåtidens flytetyg är stjärnbåten en 5,5 meter lång klinkbyggd segelbåt. Båttypen ritades 1913 och var  mycket omtyckt som juniorbåt. Det finns förövrigt fortfarande en hel del farbröder som seglar stjärnbåt. Den har lång köl och deplacerar 500kg och har en segelyta på 15 kvm. 

Inlagt 2020-07-10 19:11 | Läst 273 ggr. | Permalink

Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.



Logga in för att kommentera

Härlig berättelse! Och en väldigt fin liten segelbåt dessutom, kanske den gick att ro också..? Det är med små båtar som upplevelsen och därmed äventyret oftast blir störst.. Så upplevde jag det med min 'lilla' gummibåt som jag haft i 38 säsonger, men som nu blev stulen nån gång i vintras.. i stort sett så kunde jag röra mig där det annars bara gick att paddla kajak..
Hälsn!
Svar från mombasa 2020-07-10 22:48
Hej och tack! Ja, stjärnbåten har kvaliteter. Trots ganska mycket segel är hon relativt styv men ska som sagt helst ha två i besättningen för att kunna burka ordentligt. men jag lärde mig att med ett par rev intagna funkade det även för en singelbesättning. Läste i din blogg om din gummibåtsresa till Gotska Sandön. Sånt imponerar.
Ha det gott Gunnar S
En väldigt vacker båt, rena linjer, ser ut som en båt ska. Och känner igen känslan - har visserligen inte seglat så mycket, men tältat i samband med flugfiske i fjäll och fjällnära områden. Men det är goa minnen ändå.
Ha det//GöranR
Svar från mombasa 2020-07-10 22:54
Hej. Ja stjärnan är snygg, en klassiker. Hon är ritad på Västkusten men blev populär i hela Sverige just som juniorbåt. Hon ska som sagt helst seglas på två men en singelseglare kan ta in ett eller två rev för att få henne gå lite mjukare. Jag hade gamla riggen, den är nog vanligast, men med den nya riggen som har lite annorlunda storleksförhållande mellan storsegel och fock, och dessutom tillåter en spinnaker, blev det en helt annan båt.
Att fjällen har mycket gemensamt med utskärgårdarna är en vedertagen uppfattning. Och som sagt, på den tiden var det nån slags tält-tillvaro som gällde. Enkelt, primitivt, nära.
Ha det gott / Gunnar S