Om den närvarande fotografen och hur står det till med bildförståelse.


Finns det ett iakttagande fotografi som samtidigt har en fotografens egen närvaro i sig? Och på den frågan kan man nog spontant säga, ja visst. Men hur ser man det då? Bilden uppstår som bekant först då någon faktiskt betraktar den. Hur stort är fotografens avtryck? Hur styr fotografen in läsaren i bilden?  Samspelet mellan å ena sidan fotografen, sändaren på den ena sidan bilden och på den andra sidan av bilden, mottagaren, läsaren. Och då tänker vi bort beställaren, den tredje polen i det mesta av bildkommunikation.
Det är lätt att vi som fotografer glömmer bort den viktigaste länken i den bildkommunikativa kedjan-läsaren, mottagaren. Det är först där bilden blir ett gatufoto, för att vara aktuell i debatten. Återkommer om det.

Ytterligare en bild i nåt slags tolkningsförsök i Saul Leiters anda. En pilsner är inte fel för inspirationen.

Så något värt att tänka på i bilddiskussionen. Hur arbetar svensk skola? Bildämnet har 230 timmar totalt i grundskolan alltså från åk 1 till åk 9. Det ger vid ett hastigt överslag 1,5 lektionstimme per vecka. Bildämnet är det enda ämnet i svensk skola där ordet bildanalys nämns som ett ingående moment eller färdighet. Tyngdpunkten i detta läggs framför allt i åk 7-9. Totalt har varje elev att se fram emot 6890 timmar under sin skoltid, där merparten naturligt nog ligger på svenskämnet samt matematik.

Det som är besvärande är att bildämnet innehåller väldigt mycket praktiska moment, och en hel del sådana som ska främja individens kreativitet. Vilket så klart är bra och helt riktigt. Men det blir inte så mycket tid över till bildförståelse och bildanalys. Men man kan också undra var bildspråket tar vägen i skolans övriga ämnen. Hur väl rustade är lärarna där i de övriga ämnena att anlägga ett bildspråkligt perspektiv på sin undervisning? Finns kompetensen? Om inte, hur ser det ut med fortbildning i detta? Finns kompetens och insikt hos de lokala skolledningarna? Finns kompetensen och viljan i skolverket? Och hur ser det ut i politikerkretsar?

Jag vet inte, men jag misstänker att bildförståelse och analys lever ett liv i skymundan i svensk skola. Bildanalys verkar endast vara en uppgift för en tapper skara bildlärare ute i provinsen att arbeta med. Vilket de sannolikt gör. 

Och själv då? Fyrtio år i bildens tjänst, ett antal år som handledare åt bildärarstundenter, hoppas att jag varit till någon nytta.

Men bild, inte bara det att vara utföraren med en viss förmåga som inte sällan är erhållen på outgrundliga vägar, är också att förstå det sagda. Meddelandet, berättelsen. Att läsa och att förstå bilder. Och det är nu inte så att det blivit färre visuella budskap i dagens kommunikativa flöden.

Ovanstående bild har inget som helst med texten att göra. Men visst är det kul att dra upp kontrasten då och då.

Jag läser några rader i Roland Barthes Det ljusa rummet. Och det är nog väldigt knepigt där ibland. Och läser ett antal bilder av Saul Leiter. Och finner det gott. Jag ligger nog rätt nära hans bildtänk. Åtminstone det bildtänk som jag skulle vilja utöva. Betraktaren. Väldigt, väldigt närvarande.

Och avslutningsvis, Kary Lasch bild som jag nämnde i föregående bildinlägg.

Inlagt 2019-05-04 20:51 | Läst 187 ggr. | Permalink

Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.



Logga in för att kommentera

Du skriver mycket djupsinnigheter, kanske kul. LO
Svar från mombasa   2019-05-04 22:15
Hej
Nja djupsinnigt eller ej. Vad gäller svensk skola är det nog ganska mycket ”de facto”. Så ser verkligheten ut. Och det är en verklighet som vi som fotografer har att förhålla oss till. Sen är jag ganska övertygad om att vi i den fotografiska diskussionen glömmer bort mottagaren. Den som ska avkoda bilden. Så länge avkodaren själv är fotograf är det nog inte ett stort problem, men idag, i det bildflöde vi lever i är verktygen för just själva avkodningen ganska bristfällig.
Ha det gott!
Gunnar S
Jag har väl aldrig varit nåt stort fan av Kary Lasch, men den här bilden på flickan var riktigt fin, tycker jag. Med tanke på den lite röriga bakgrunden bakom flickan (flickan som sitter på räcket, bakom) så tror jag inte att den är arrangerad, och kan därför ses, som både dokumnetär, och gatufoto. Hur som helst, en väldigt fin barnbild, och ett fint och värdefullt tidsdokument.
Svar från mombasa   2019-05-05 21:41
Jag är väl inget större fan av Kary Lasch bilder jag heller. Men just den här bilden har det där extra. Ögonblicket, La Sauvette. Det oarrangerade plus en hel del historisk patina.
Ha det gott
Gunnar S
Skönheten i bilden är att det är en tid tillbaka med fyra barn som är upptagna var och en på sitt sätt...kläderna ger romantik exakt så var jag klädd en gång..puffärmar...
Undrar om våra bilder blir så uppskattade i framtiden.
Gun-Inger.
Svar från mombasa   2019-05-05 21:38
Jomen visst är det en fin bild. Ingen vuxen övervakande närvarande. Barn och gatumiljö. Inga hjälmar. Om vi sköter våra servrar och hårddiskar väl kanske rent av våra bilder får en patina de också.
Ha det gott
Gunnar S
Gun-Inger Arvidsson   2019-05-05 22:12
Har du tänkt på det att i dag är inte föräldrarna närvarande för de tittar i sina mobiler hela tiden när de är ute med barnen även på lekplatser.
Skulle vara mysigt ta en serie sådan bilder för framtiden.
Visst bilden är skön det hoppas jag du förstod jag tyckte.
Ha det................
Gun-INger