Oskarpt är bäst

Hej alla och god fortsättning.
Jag funderar runt bildskärpa. Den övre bilden är fotograferad med en Rolleiflex med Tessar 1:3,5. Oklart vilken filmsort, papper, och kemi som ligger bakom. Det är mjukt helt i tidens anda. Bilden tagen någon gång under kriget. Och för att ytterligare mjuka till det används ett litet filter med ingjutna koncentriska ringar i glaset. Eller hur man nu ska förklara det. Jag har filtret kvar. I ett litet läderetui. Jag tror att det är ett porträtt av en gammal släkting i Dalsland. Det här är bilden rätt ut ur scannern ( Epson V750 pro)
(Som den slarver jag ibland är har alla inskannade bilder, "Bertils bästa", bara försvunnit så där. Pappans bilder, alltså. Så, nu fick  scannern tuffa igång igen.) 

Den här bilden är tagen med en Pentax spotmatic och ett 105 mm Takumar, full öppning. TriX och D76. Den har en annan oskärpa. Tidigt sjuttiotal, kanske 1972? Skärpedjupet är kortare än kort. Ganska tunt negativ. Inte ökar inskanningen, eller i det här fallet avfotograferingen ( D800 Micro-Nikkor 55mm, stativ, led-ljusbord, lite fix med fixerande glasskiva.) upplevelsen av något som skulle kunna kallas skärpa. Jo föresten, lite grundskärpning i CR, sen PS och högpass med klart ljus, så nog blev det lite mer drag i bilden. Ska nog fortsätta och pricka dammkorn, dra på lite, lite mer kontrast också...
Men, oavsett oskärpa, nog är leendet smittande ändå? Tack Maria P.

2018 ska bli oskärpans år! 

2018-01-02 16:28   Vibybo

En mycket vacker bild den första, mjuk och vacker är hon. Både glider in i dimman bort, och kommer till betraktaren personligen fram med sin lugna blick.

Svar från mombasa 2018-01-03 18:29

Tack för titten och din reflektion. Om det är knasterskärpa som gäller idag så var det ofta den direkta motsatsen för sextio sjuttio år sedan. Har en trave fotografisk årsbok från den tiden och mjuka sammetslena kopior är inte helt ovanliga ( och det passar ju så bra ihop med rotogravyr).

2018-01-02 18:30   syntax

Den första bilden är utmärkt vacker och talande. Man får klart för sig att denna person har hört och sett det mesta - och tar saken med ro.
Filtret ger en riktigt välavvägd oskärpa (långt ifrån oskärpa så där i största allmänhet). Sådant tillverkas nog inte mer, nu när det bara skall snackas om skärpa.

Svar från mombasa 2018-01-03 18:26

Tack för titten och reflektion. Jo, det finns nog en hel del i den blicken. Pappan var en habil fotograf som för det mesta följde fotoklubbsnormen så som den gällde på fyrtiotal och femtiotal. Han befann sig nog på hedersomnämnandenivå då och då, vid något enstaka tillfälle rent av på silverplakettsnivå.

2018-01-02 18:37   Håkan Eklund

Ett intressant blogginlägg!
Ja, det är nog den känsla som bilden framkallar som är den viktigaste. Inte skärpan.
- hawk

Svar från mombasa 2018-01-03 18:20

Tack för titten. Jo, det är nog lite för mycket fokus (!) på skärpa och teknisk fulländning, inte minst när det gäller utrustning. Men oskärpa är en berättarkomponent den med.

2018-01-03 06:27   trumflis

Pentax Spotmatic + Super Takumar 105 mm Fin kombo

Svar från mombasa 2018-01-03 18:17

Jamen visst! Och tänk så enkelt det var på den tiden, en liten knapp för tummen och vrida fram en bländare, lite skärpa. Tack för titten.