På väg mot dramats epilog
Vi har ett myrdrama i huset.
Livets tunna väggar är en samling essayer av författaren och poeten Nina Burton. Om myror bland annat. Om nyttan av myror. Om att iaktta myror. Och humlor, bin och många andra småkryp. Hennes texter kan vara bra att ha i bakhuvudet när man är i ett pågående myrdrama. Eller kanske snarare nu med dramats epilog innanför händelsehorisonten.
Allt tog sin början när ett av barnbarnen upptäckte väldigt många "flugor" på glasdörren ut mot trädgården. Och vad ser man, svärmande svartmyror. Uppe i taket ett sällsynt stort samhälle precis på väg mot take off. Nu snackar vi migration. Välkommen Invandrarverket, här har ni nåt att bita i.
Att invänta flyttning, att bida tiden? Nä, vi förbereder oss på något mellan handgriplig avhysning och regelrätt krig. Första vapnet - dammsugaren. Det bor många myror i vårt tak och våra väggar. Dammsuger man i ett hörn tittar de ut i ett annat. Andra vapnet -kemisk krigföring. Vi använder bara medel godkända av Genévekonventionen. Taktiken är att smuggla in gift till drottningen och när hon i sinom tid dör upphör samhället. En trojansk häst liksom. Det tar tid. Ett utnötningskrig tar sin början, dammsugaren, kemin. Vi funderar på om det eventuellt går att hyra in en myrslok från någon djurpark.
Här om dagen upptäckte vi ett nytt drag i myrsamhället. Evakuering, abandon the ship. De små liven tittar fram i takspringan och bokstavligt lämpar ner ägg och avlidna kumpaner. Många ägg och myrlik är det. Med lite välvilja skulle man tro att det rör sig om flyttstädning. Det finns samtidigt något rörande i det hela. De små liven, nåt försök att överleva, att de uppenbart arbetar med ett gemensamt mål. Att de kommunicerar.
Migration eller flyttstäd? Ho vet.
Vi inväntar epilogen.



Hälsningar Lena
Lycka till med odlingarna
/Gunnar S