Chemin de Saint Jaques, apropos ett inlägg nyligen.
Pilgrimsvandringen till Santiago de Compostela (Camino de Santiago) eller på franska, Chemin de Saint Jaques har tydligen blivit omåttligt populär. Vi gick några svängar där, första gången 2008 om bildmapparna talar sanning. Vad jag minns var man ganska ensam på vägarna, lite beroende på att alla var på väg åt samma håll. Det var lätt att hitta boende på vägen, antingen hemma hos någon, bed&breakfast eller på något annat gite de etap. Vi tog oss från Figeac, en knutpunkt på leden där olika andra leder strålar samman, till Moissac. En dryg veckas vandring med ett par tre mil varje dag. Vi vandrade, precis som väldigt många andra, inte med uttalade religiösa motiv, snarare en slags vandringens rensning av hjärnan. Vår avsikt var nog inte heller att komma fram till Santiago, vilket vi heller aldrig gjorde.
Vi gick ändå ytterligare några år med näsan pekande mot Pyrenéerna. Vid ett tillfälle var vi tvungna att gå baklänges på leden och mötte då en hel del vandrare. Det är liksom grejen, alla ska till samma ställe. Vad vi däremot la märke till var att få vandrare vi kom att prata med sökte en prestation. Det var liksom inte någon bucket-list. Man gick åt ett håll, i ett vackert och varierat landskap. Så var det väl bra med det. Långt senare förstod vi att många pilgrimer hoppade över de första etapperna och startade sin vandring en bit in i Spanien. Det blev väl lättare så.
Vi besökte Rom i höstas. Första gången jag besökte Rom var i ett tidigt åttiotal. Något hade hänt. Bild: Fontana di Trevi. Lägg särskilt märke till folkmassorna i bakgrunden.
Samma plats trettio år tidigare. Känns som en gata i Rom där folk bor.
Vad var det som hände? En, de rikare ländernas välbeställda medelklass blev än mer välbeställd. Det blev billigare att resa, läs flyga efter samma princip som mobiltelefonutvecklingen. Desto fler som gör det, desto billigare blir det när kostnaden, intäkterna slås ut på fler. Det finns mycket att fundera på om detta. Och i detta är kameran och fotografiet allestädes närvarande.




Pilgrimsvandring, inget för mig
jag åkte bil till Compostela med mamma och pappa, en husbil, pappa ville visa europa
då var en husbil bra
i början på 80 talet
fin, vacker gammal stad, rena historielektionen
jag undrar ibland hur många religiösa byggnader jag varit inne i under mitt liv
Nidarosdomen med orgelkonsert det mäktigaste
litet manskloster i Grekland det mest rörande, en liten ö och dom var där än
/inger
Ha det gott
Gunnar S