husdjur och katter

Katten Sigrid som en gång i tiden levde i två världar. Ett bekvämt men rätt innehållslöst liv i en stadslägenhet. Äventyrligt i ett skärgårdsparadis med gott om möss och annat matnyttigt. Där emellan en svart och i ett kattliv skrämmande tidstunnel stavad bilfärd.
   Som alla husdjur som korsar ens väg dör de förr eller senare. Vilket är olidligt sorgligt. Antagligen för att deras död väcker så många andra sorger.  

Nikon FG. 105mm 2.5  Kodak Gold 200 ASA. Scannat negativ, sv konvertering. En påbörjad (öken-)vandring i negativpärmarna, understödd av en Valoi easy35. Ska bli vän med den också...

Publicerad 2026-03-07 23:02 | Läst 322 ggr
Måns H 2026-03-07 23:30
Fin katt. Fin matte. Vi har haft katter nu bara en. Hon vill inte åka bil. Känner då det är dags och gömmer sig. En gång i nedersta skrivbordslådan så att vi höll på att missa båten till Gotland. Dom som tror att djur saknar medvetande har noll koll. 105-an är det bästa objektivet jag hade på min Nikontid. Ett hårt slitet exemplar som jag köpte obesett för 300 kronor men tog nästan lika bra bilder som denna.
Är det inlärningströskel på Valoi 35? Och finns vettig programvara att gå från negativ färgfilm till rättvänd bild?
Svar från mombasa 2026-03-08 19:38

Tack för titten. Man kan undra vad det är som djur reagerar på. Katter speciellt. Hur de läser av subtila nyanser i husses och mattes kroppspråk. Och Nikon 105 är nog också mitt favoritobjektiv och fungerar alldeles utmärkt på ett digitalt hus de gånger jag plåtar med D800.
Nej, det är nog ingen inlärningströskel att tala om, men det tar en stund att välja rätt kombination av "distansrör" för att få optimalt avstånd mellan sensor och negativet. När det väl är på plats går det som en dans. Det finns bra programvaror för att vända färgnegativ rätt men jag kommer inte ihåg vad de heter.
/Gunnar S
Lena Holm 2026-03-08 20:33
En mycket fin familjebild där katten får stå i centrum. En hund som inte gillar att få klorna klippta kan gå och gömma sej innan klotången ens har kommit fram. Jag vet inte hur de går till. Jag kan förstå att ett husdjur märker att människorna i familjen ska ut och resa. Men de känner på sej en hel del annat och det förstår bara de som levt med husdjur.
Hälsningar Lena