stickigt och trevligt

Det gäller att hitta intressanta ställen att fotografera i och Botaniska trädgårdens orangeri i Uppsala är en tacksam fotomiljö,  inte minst avdelningen suckulenter och kaktusar. 
En bra grej med kaktusar och liknande är att de står stilla. Väldigt stilla. Här skulle man kunna exekvera i bildkomposition om man så ville. Jag lämnar öppet till de som så önskar. Men det är en av flera fotomiljöer i mitt grannskap där man lugnt och så metodiskt man önskar kan testa brännvidder, objektiv och annat som gäller fotograferandets essens. Och bilden då. Kaktusen ”Svärmors kudde” dyker upp, vill minnas att Stefan Ohlsson hade en bild på en sådan när han på sitt sällsynt pedagogiska sätt förklarade olika finesser i hur man skärper upp en bild.

Året på ön

Det är som om året tar sin början i de veckorna då isarna ruttnar. Slutet av februari. Vi är ett par veckor tidiga här ute i skärgårn. Kniporna knorpar i lävikarna. Det milda eftermiddagsljuset ligger som en hinna över tillvaron. Man tar sig tid till att stanna och känna värmen. 
Gunnar Brusewitz har skrivit om det där på ett sällsynt fint sätt i Vårdagbok. Men vem läser Gunnar Brusewitz nu för tiden?
Och det är nu det börjar.

När man nu inte har nåt annat för sig.

Det här skulle kunna vara en genväg. Någon som testat  att använda Silver Efex som lagermask i Photoshop? Jag gjorde ett lager via Silver Efex. La i princip bara på ett Fuji Acrosfilter. Tillbaks i Ps. Bytte över från normal till täcka över. Och så har jag ett rätt bra kontrastverktyg . Med en lagermask på Efexlagret kan jag se måla fram kontrasten på de ställen jag vill öka den.
Bra till vadå? Ja, kanske till nåt. Det var iallafall ett snabbt och smidigt sätt att öka kontrast (läs, skillnad mellan ljusa och mörka partier i en bild.) Se nedan. Lite mer skugga på några persikor och några andra ställen. Hoppas det syns.

Så blev det tvunget med lite färg den här gången också...

Lite pyssel i brist på annat

Vissa dagar passerar bara förbi. Något att pyssla med är lite inomhusfoto. Här borde makrot funkat bäst, men det ligger i ett annat hus elva mil  bort. Det får bli 24-70:an. Men skärpedjupet täcker inte riktigt in hela alltet. Det där kan man ha åsikter om. Vi diskuterade en gång det faktum att ögats skärpedjup och hela synapparatens återgivning av verkligheten ligger ganska långt från vad kameran sysslar med.

Vore för övrigt idé att skruva ihop en softproof för Google Chrome. Och inte minst en för Paddan. Eller det finns förstås nån som redan har gjort det där ute på nätet. Men det är nog roligast att göra det själv, eller? Den nedre bilden har som synes en lite annorlunda kurva. På arbetsskärmen är den i mina ögon för ljus, men här i webbläsaren klart bättre.

Gruppboende

Det här hittade jag på Otterön utanför Grebbestad i somras. Men först nu såg jag att ett par havstulpaner bosatt sig på ett ostron som i sin tur bosatt sig på en blåmussla. Och då infinner sig frågan, hur är det med grannsämjan? Men det kanske fungerar bra. Man kan ha glädje av varann även om man är olika. Så blötdjur man är.

( I brist på sysselsättning riggar jag upp för makrofoto. Då är det inte oskärpans år 2018 som gäller. Ljussättningen är enkel. Ett ljust rum och en reflekterande pappskiva. Problemet är att få hyfsad skärpa genom hela skärpedjupet. Och så kan jag inte låta bli att tänka på nyligen bortgångne Stefan Ohlsson. Nu får vi förvalta det vi lärt oss. Nikon D800 Nikkor Mikro 55mm.)