Men alltså, hur oskarpt får det va?

är en replik jag överhörde på Fotografiska för nåt år sedan eller så. Jag ska inte avslöja vilken fotograf det rörde sig om men jag kan gå i god för att vederbörande kan prestera knasterskärpa om så önskas.
Men nu gick mina tankar till Martin Bogren och ”August Songs”. För om vi bortser ifrån att det här är ett poetiskt, sammansatt och mycket skickligt genomfört projekt så dyker naturligtvis frågan upp. Hur oskarpt får det va egentligen? Signaturen vän av ordning.
Ja, det får väl vara hur oskarpt som helst. Men frågan är, den fråga som kan tänkas engagera en kader av fritidsfotografer, hur oskarpt får det vara med en fotografisk heder i behåll. Ja, om man betänker att det är lika svårt att åstadkomma bra oskärpa som  bra skärpa finns det i varje fall inget som kan ifrågasätta handaskickligheten i oskärpa. Och i en digital värld, hur gör man då? Att skapa bra oskärpa är nämligen inget man snyter ut i brådrasket. Om man inte har ett riktigt risigt objektiv tillhands vill säga. Eller en leksakskamera. Men att skapa oskärpa så att säga i efterhand är en grannlaga uppgift.
Jag fick anledning att plocka ut Martin Bogrens Lowlands ur bokhyllan. En liten fin volym med mycket poetisk känsla, tycker jag. Och läste i samma veva ett reportage i den norska fototidskriften Fotografi om just Bogren och hans projekt ”August Songs”. Där oskärpan är en viktig och nästan nödvändig berättarkomponent. En intressant aspekt på det hela är att i Bogrens bilder får oskärpa ett absolut egenvärde, den kan läsas som inte bara ett tonfall utan till och med som ett eget språk. Titta gärna på länken här nedan.

https://youtu.be/glhrLRhVV8E

(En kuling från NNV härjade på morgonen. Vi ligger i lä. En bild från morgonturen och sen hem i värmen och mixtra i datorn. Det gick åt tre oskärpemetoder och en plug-in för att åstadkomma bilden. Det hade förmodligen varit mer rätt och riktigt att göra bilden analogt. En tanke väcks att mycket oskärpa inte är helt överens med Sölvesborgsdoktrinen den heller.)

2020-09-17 18:46   Benganbus

Kommer ihåg några ord från fotoskolan,
gärna oskärpa bara det finns kornskärpa! :)
/B

Svar från mombasa 2020-09-17 19:27

Det är nog en väldigt bra sammanfattning över vad oskärpa i en bild egentligen är. Oskärpan ligger i steget innan själva framställandet av bilden.
/Gunnar S

2020-09-17 18:55   Nils Bergqvist

Svårt att säga något om hans bilder på en youtubefilm, men man ser kornet tydligt, även om det är tämligen luddigt korn. Om det beror på visningen på youtube eller om han medvetet gjort det luddigt med någon form av datorjobb, eller kanske ställt skärpan lite luddigt i mörkrummet (om han nu gjort bilderna där) är omöjligt att säga. Det verkar kanske som att han delförstorat kraftigt, då kommer kornet upp i storlek. Luddigt kan det också bli om man scannar med en dålig scanner, och sedan förstorar upp. Ja hur han gjort går nog inte säga förrän man sett originalen. I alla händelser väldigt poetiska och bilder med en skön stämning, som förstärks av musiken.

Svar från mombasa 2020-09-17 19:30

Hej. Ja det finns säkert en hel del förklaringar varför oskärpa uppstår. I det här fallet finns det nog en tydlig medvetenhet om syftet, om än själva metoden är mer höljd i dunkel.
/Gunnar S

2020-09-17 19:04   Håkan Eklund

Ja, allt beror på avsikten med bilden.
- hawk

Svar från mombasa 2020-09-17 19:31

Ja, det är en bra sammanfattning. Oavsett det handlar om skärpa. Eller oskärpa. :-)
/Gunnar S

2020-09-17 19:40   Tomasz

Man måste åtminstone kunna se vad som fotograferats. Jag kan t.ex. med svårighet se att du har plåtat en giraff, så det blir underkänt!

Skämt åsido, Håkan har svaret tycker jag. För vissa ändamål kan det aldrig bli för skarpt medan andra kräver oskärpa.

Ha det gott! /Thomas

Svar från mombasa 2020-09-18 12:59

Jamen det är ingen giraff. Det är en tapir. Så sant, vissa typer av foto behöver skärpa precis som vissa särskilda bilder bör vara skarpa för att berättelsen ska gå fram. Och det finns som vi vet flera sorters oskärpa. Och ibland kombinationer av flera. Ibland är det helt rätt, men inte alltid så lätt att åstadkomma.
Ha det gott
/Gunnar S

2020-09-18 17:06   jerrysoderberg

Hur skarpt ska de vara?
Ibland överskärper jag som tusan, sådär att det blir ljusgårdar. Jag tror kanske att någon ska reagera. Men ingen gör det. Att folk reagerar på oskärpa är sant. Men ögat kan skapa skärpa och oskärpa. Jag, t ex ser oskarpt utan glasögon. Eller när jag fokuserar på något nära, då blir bakgrunden oskarp och vice versa. Ska man göra bilder på samma sätt???
Mina digitala objektiv ger bra bilder. Därför tycker jag att ett gammalt analogt "skitobjektiv" ger mer spännande och annorlunda bilder. Inte som alla andra. Jag kanske ska försöka hitta ett oskarpt digitalobjektiv??? Då slipper en adaptern.
Sen är det kul när det inte går att fixa bilden efteråt pga oskärpa..... Eller? :)

Svar från mombasa 2020-09-18 21:50

Hej. Oj vilka bra frågor. Det här räcker till en lång, lång tråd. Bilder med överdriven skärpa verkar det vara få som reagerar på. Men oskärpa, då hettar det till. Men det är väl bra om verkligheten sedd genom ögat får vara så skarp som möjligt är, men avbildningen får väl ha den skärpa som avsändaren önskar, för att få fram det budskap som hen vill.
Sen är det lite knepigt det här med vad ögat egentligen ser, och hur vi översätter det till bild. Bilden är ju alltid en förenkling. Bilden kan aldrig vara lika med verklighet. Då upphör den att vara bild.
Att plåta med gamla ”analoga” objektiv är intressant, just därför att såna objektiv är som penslar. En mårdhårspensel ger ett visst uttryck och ekorre eller ponny ger ett annat. Så låt oss fortsätta undersöka de olika verktygen.
Ha det gott!
Gunnar S