Intressant läsning så här på kvällskvisten!
Tack för den!
/B

Hej Gunnar. Tack för ett sansat blogginlägg om siffran 500 och gatufoto. Tänkte passa på och förklara lite hur en sån siffra kan uppnås av mig vissa dagar.

Mitt huvudsakliga kamerasystem är digitala Leica M. Även om de har serietagning så är den långsam med moderna mått mätt – från 3 till 5 bilder per sekund. Men det är inte därför som jag inte använder serietagning – jag är mån om att odla min känsla för tajming och jag är rädd att den känslan försvinner om jag skulle förlita mig på serietagning. Jag vill inte heller ha den mängd bilder som ett sådant fotograferande resulterar i.

Jag har upptäckt av erfarenhet att siffran 500 är en rimlig siffra om man är ute en hel dag i en stad eller område där det händer mycket och ens fotografiska seende registrerar potentiella bilder. Och att man verkligen kämpar på och inte sitter på nåt fik eller en pub hälften av tiden.

Varje gång jag knäpper av så är det med förhoppningen att den tilltänkta bilden har en fotografisk potential. Om det inte känns som det så tar jag inte bilden.

En typisk dag i London kan se ut som på följande sätt:
- kommer till Waterloo-stationen med tåg kl. 08.30. Har ibland på ett längre objektiv (50, 75 eller 90 mm) som start. Börjar ofta att ta en runda i närområdet och ta foton som ofta inte är gatufoton utan allt möjligt annat som intresserar mig. Testar lite olika vinklar av stillastående föremål – hus och bilar exempelvis. Kanske tar en timme. Spatserar över Themsen och knäpper gärna av en del foton på floden också. Dags för en fika. Kanske 70-90 bilder har tagits.
- Efter fikat sitter en 28 eller 35 mm på kameran. Dags för gatufoto. Värmer upp tajmingen med lite övningsbilder men som ibland faktiskt kan bli helt okej. Traskar via Covent Garden, ChinaTown, Soho till Oxford Street. Väl där så kanske jag har tagit en 50 bilder till. Väl på Oxford Street så funderar jag på om jag kanske ska gå hela vägen upp till Camden Town eller gå fram och tillbaka några gånger längs Oxford Street. Kl. är nu runt 11.
- Idag blev det att gå upp till Camden Town. Där kryllar det av turister, intressanta människor och färgglada utstyrslar. Går några varv på området och försöker fånga potentiella scener.
- Går vidare upp till Camden Town-bryggeriet och beställer två halva pint av ett par av deras öl. Dricker upp dem under en halvtimme. En snabbis på herrarnas och sen ut igen. Går tillbaka till Camden Town och fotar lite mer där. Sen bär det iväg igen ner till Oxford Street. Antalet bilder nu kanske är 240?
- Eftersom jag ser potentiella bilder medan jag förflyttar mig så upphör inte fotograferingen. Tillbaka på Oxford Street kl. 13.45 med kanske 260 bilder totalt nu. Solen börjar ligga fint över Oxford Street och Oxford Circus (finast blir det runt 17.00) och jag ställer mig på min speciella plats på Oxford Circus och låter folk komma emot mig. De som ser intressanta ut försöker jag komponera till ett foto. Eftersom det är så mycket folk som rör sig där så blir det också många foton. Det är alltid dock med en tanke som jag tar varje foto.
– Om jag inte har träffat alltför många andra gatufotografer så kanske det har blivit 100 bilder under 1,5 timmar på Oxford Circus med litet vandring också längs Oxford Street. Nu upp i 360 bilder totalt. Kl. är 15.45.
- Kanske unnar jag mig en fika till eller möjligtvis en öl. Tar en halvtimme. Äter gör jag sällan utan det får bli när jag kommer hem. Ölen, den här gången, intogs i Soho. Fotar däromkring och tar mig sen ned till ChinaTown. Går några rundor i det sistnämnda området. Mycket att se på och fint ljus. Antalet bilder är nu upp i 420.
- Eftersom det är soligt väljer jag att försöka fånga det vackra ljuset längs Oxford Street. Står där från 17.00 och 18.00. Det går bra. Kommer in en typ av "flow". Det blev 60 bilder. Totalt sett 480 bilder nu.
- Det börjar att mörkna – denna berättelse utspelar sig i mars månad – och jag börjar att röra mig med bestämda steg till det tåg som ska ta mig hem. Traskar via Soho, ChinaTown och över Themsen till Waterloo. Kollar på kameran och den visar att jag tagit 504 bilder totalt.
- Väl hemkommen så har jag gått 25 km och aktivt fotograferat kanske 9-10 timmar.
- Av de 504 bilderna så är kanske 20-30 st bilder som jag inte behöver skämmas för att visa upp och om jag har tur så är kanske en eller två bilder som höjer sig lite extra men kanske inte hamnar i en portfolio. Alex Webb säger ofta att gatufoto handlar om misslyckanden och att man ska vara glad att få en bild på tusen som är bra. Och det är hans statistik. Hur svårt är det inte får oss vanliga gatufotografer. Gatufoto är svårt. Det gäller att kämpa på. Och det är det jag gör under en hel dags gatufotande!

De finns de som tycker att jag, under en sån dag som jag beskrivit ovan, kan liknas vid en skållad råtta utan en seriös inställning till att skapa foton. Jag för min del förstår inte hur man kan anse det om man är intresserad av vad som är sant här i världen.

Slutligen, för att kommentera några av de saker du nämner i ditt inlägg så vill jag nog hävda att gatufoto som genre fanns under Winogrands tid – han talade till och med om hur han ogillade uttrycket "street photography". Sättet Winogrand tog bilder på är väldigt likt hur jag och andra idag tar bilder – förutom att han var tvungen att ladda avknäpparen efter varje foto. Idag finns det ju en exponeringsautomatik inbyggd i våra kameror men det händer då och då att jag sätter den manuellt när jag vet att ljuset kommer att vara konstant en stund. Winogrand var dålig på att få sin film framkallad och med flit så väntade han flera månader eller kanske ett år med att framkalla bilder då han vill "glömma bort" dem och se på dem men nya ögon. Han lämnade också efter sig en stor mängd icke framkallade rullar vid sin död.