Fotografiet berättar något

Jag trålar neråt i mina negativpärmar och hittar en och annan bild som betyder något, som placerar sig i tid och ger ett avtryck. En del dyker upp oanmälda, bilder som jag aldrig sett förut som passerat kopieringsögat nån gång det begav sig.
   Som den här. Det avvaktande. Väntan. Doften av skåp. Finns det en konnotation eller stannar allt vid ett privat kontext? Har jag nyckeln att låsa upp bilden?
  (Hon i oskärpa till vänster är rösten som  läser Majakovskij på Nynningens LP För Full hals: Balladernas konst är en gammal konst. Men om orden svider, om orden talar om det som svider, blir det lätt ballader om nya tider. I mitt tycke det bästa proggalbum som gjorts i Sverige. Hon till höger är inte med oss längre. Vi jobbade ihop en del på den tiden. Och gjorde det bra. När framtiden låg framför fötterna.)

Nikon F 35mm Agfapan. Varsamt ompysslad i Photoshop och Efex silver.

Benganbus 2026-03-28 09:44

"På spaning efter en tid... " :)
Fin och intressant text!
/B

Svar från mombasa 2026-03-28 21:38

À la recherche du temps perdu, kanske. Proust sökte sin madeleinekaka som ett sökande efter den förlorade barndomen, men hela på spaning är en cykel, som börjar där den slutar.
Så min tanke att blicka tillbaka är ungefär som att se tiden genom bakrutan på en Volvo Amazon. Eller nåt annat fordon.
Ha det gott
Gunnar S

per-erik åström 2026-03-28 13:23

"För full hals", definitivt den bästa LP:n från den tiden. Plus "Livet är en fest" med Nationalteatern.
/per-erik
PS. Fint porträtt.DS

Svar från mombasa 2026-03-28 21:45

"Livet är en fest" är väl svår att runda i den svenska proggkanonen. Det som gör Nynningen ett snäpp vassare musikaliskt är arrangemangen, och det lite bredare intrycket tycker jag. Och Totta Näslunds röst så klart.
Ha det gott
Gunnar S