Tiden är ett förunderligt ting

Kan det varit 1977? En skola i ett miljonprogrammets Sverige. Då hette skolämnet fortfarande teckning, inte bild som senare. Tre tjejer, hyfsat stolta över resultatet, att göra en förstoring av en liten bild med hjälp av rutförstoring.
   Och jag undrar så klart, vart tog ni vägen? Om ni ens finns. Ni var rätt kaxiga på nåt sätt, men goa. Bilden som minne. Och jag behåller allt fnas och damm i den här bilden. Det stämmer liksom med tiden. 48 år sedan. Tiden är ett förunderligt ting.
   (Miljonprogrammet ja. Som var både höghus och låghus som radhus men med det gemensamma att bostadsstandarden var vida bättre än det som föregick. Bilder väcker tankar. Men det får bli en annan gång.)

(Nikon F 35mm 2.8 Tri-X. Avfotograferat negativ med Valoi35 utrustningen. D800 och ett Vivitar 80mm macro, raw-format fungerar oväntat bra. Det går fort, och efterbearbetningen  går hyfsat snabbt med en funnen rutin.)

syntax 2026-04-09 22:31

Vilken underbar bild! Det lyser om tjejerna. Måste vara ett fint minne för dig!
Själv undervisade jag i fotografi i Äppelviksskolan vid den här tiden. Mina färgbilder är inte alls lika starka som din svartvita. På något vis blir minnet ibland svartvitt när det slår sig till ro.
Här är mina grabbar i alla fall:
https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/fotokurs-anno-dazumal.htm

Svar från mombasa 2026-04-10 17:44

Tack för titten! Ja det är en sån där bild som hänger med i minnet, jag tror till och med att jag minns vad de hette. Jag/vi hade också tillgång till ett mycket välutrustat fotolabb.
Kul att se dina bilder, det finns igenkänning på nåt sätt. Och det där med färg vs svartvitt. För en herrans massa år sedan gick jag en kurs på Skandinaviska Färginstitutet, de som pysslar med och utvecklar NCS-färgsystemet. Då undersökte man hur människors upplevelse av färg vid tilltagande ålder förändras. Inte alldeles enkelt då färgupplevelsen är individuell och det svårt att kalibrera perception till ett tidigare öga så att säga. Men de lär ha hittat en metod.
/Gunnar S

per-erik åström 2026-04-09 22:48

Fin bild Gunnar!
/per-erik

Svar från mombasa 2026-04-10 17:49

Tack Per-Erik. Jag är glad att jag var så pass flitig med kameran de åren. Jag hade väl inte kameran hängande runt halsen hela tiden, men den måste ha legat skjutklar inom räckhåll.
/Gunnar S

Lena Holm 2026-04-10 07:51

Det här är sånt jag minns tydligt. Kanske för att jag älskade teckning. Rutförstoring och frisyrerna, vilken nostalgi och så fint du fångat det. Tjejen i mitten ser ut som en av de där kaxiga, som åtminstone jag försökte undvika. Så har hon två hang-arounds gissar jag.
Hälsningar Lena

Svar från mombasa 2026-04-10 17:59

Tack Lena för det. Några unga musketörer och jag tror att jag minns vad de hette. Hon till vänster var nog den som basade medan hon i mitten nog var den lite mer tillbakadragna. Hon till höger var den som var lite öppnare. Jag kan se det i blickarna och det är möjligt att det är en efterkonstruktion. Men jag väljer den.
/Gunnar S