#21. En och en halv meter tele !! = 500gram ????

Trandansen är över för säsongen, --tranorna har dragit iväg till ensamma nästen, vid små sjöar och mossar. Naturfotograferna har dragit sin kos,  --med alla sina superlånga, och tunga objektiv med stora stativ. Men jag bar på ett telezoom,  --som var en och en halv meter långt tele och som bara vägde 500 gram!!!. Hur gick det till?? Jo, om man har kameran som du ser på nästa bild, en Panasonic Lumix GH2 med ett Vario, f:4-5,6/100-300mm??

Panasonic Lumix GH2. Med Objektivet Lumix, Vario f:4-5,6, 100-300mm

Så är det möjligt!! Om man skall filma och ställer in på movieM så finns under inställningar för VIDEOBILD funktionen EX. TELEKONV, --och om man sätter den på ON så kommer bilden att tas på en 1920x1080 pixels stor rektangel i centrum av sensorn. Det betyder att man får ett utsnitt (crop) som om man hade haft ett 1500mm tele, på en ”fullframe” sensor!!!!. Med andra ord man får 5xbännvidden på det objektiv man sätter på kameran. Eftersom GH2 kan ta massor!!! av olika objektiv, med adapter (du missar autofokus), så kan du sätta dit vad som helst --nästan --!! Jag satte dit ett Noctilux, f/1.0 50mm, alltså 250mm och 1.0!!!!! Eftersom tranorna kommer inflygandes från sjön när det är nästa kolmörkt på morgonen!!! ---så är det inte lätt att filma det. Men det fixade Noctiluxen!! När ljuset kom växlade man över till 100-300 mm gluggen!

Man kan ta stillbilder mitt i en filmfrekvens om man vill!!!?? Här är en bild på en trana som lekte med en stor pinne??.

Hornborgarsjön 2011. Panasonic Lumix GH2, Vario f:4-5,6, 100-300mm. Effektiv brännvidd 1500mm.

Min film är ett arbete av en nybörjare!!!, --som fortfarande inte vet när man skall ha autofokus eller inte. IS eller inte?? Men man måste ha ett stadigt stativ, när den fiktiva brännvidden är 1500mm!! Det lärde jag mig!!?? Här är filmen på Youtube:

#20. Vädervakten på kalle dussin????!!!

Åk så långt norr ut du kan komma!!?? Där bor vädervakten på Kalle dussins ö?! Dä en udda kille!! Han har inget dagtraktamente, --ovanligt idag, men han har fritt vivre, å han är aktiv!!!?? Inte många idag som gör så mö för så lite som han!!, --om de gör det als??

Nu tar jag er!, Svalbard, 2007. Canon 1D MarkIII, Canon EF 100-400mm f/4.5-5.6 L IS USM

Vi gled sakta in mot den snöklädda iskanten på Kalle dussins ö, med gummibåten. Där stod en ståtlig hane, härskaren på på ön, av släktet Ursus maritimus,  --även kallad isbjörn, -- borde egentligen kallas sjöbjörnen, -- ty han simmar lätt 30 mil!!!!?. Han var något irriterad!!, -- för vi var bara 20 m ifrån honom. Isbjörnskännaren Norbert Rosing gav order att vi skulle backa lite!, --han kan hoppa lite mer än 20m. Härskaren gjorde ett utfall, vilket isbjörnar ofta gör om de är oroliga, men iskanten brast!! Under honom --och han blev överraskad!! Han vände upp och gick iväg några tiotal meter. Han gick runt och kollade en lång stund, det luktade mat (av oss!!), men han kunde inte komma åt oss när vi satt i gummibåten!!?? Han tar bara levande byte PÅ isen!! Å du han är vänsterhänt!! Hade vi kommit i land hade vi, sex feta gubbar och kärringar, varit massor med mat –för honom!! --I flera dar.

Karl XII ö, Svalbard, 2007. Canon 1D MarkIII, Canon EF 100-400mm f/4.5-5.6 L IS USM

Han återgick i stället till sitt värv!! Det var avläsningsdax på väderstationen, på Nordostra Svalbard!! Han stod länge å läste av, liksom för att visa oss att han jobbade!!?? --han visste ju inte säkert om vi va fra Meteorologisk institut i Oslo. Så han stod snällt där lutad mot anlegget, å han va noga med att inte titta ned i apparaturet så att hans andedräkt ändrade temperaturen och/eller förhöjde Carbon Dioxide molet. När han va klar gick han ned på andra sidan, han va inte intresserad av oss mer!! Å det kan man ju förstå.

#19. Min vän Grizzly!!??

Jag är mitt i Katmai. Mitt i björnens rike!! –influgen med litet pontonplan. Jag vilar gamla ben i strandkanten. Så tyst – bara skogensus – porlet från floden!! Vilken lisa!! Så -han kommer nedsläntrandes för brinken på andra sidan –Brooks river. Han vädrar och kollar läget – han vet nog redan att jag är där! Det är grunt och han går ut i vattnet. Han ser sig omkring, --han ser ut som en spjuver, om nu en björn kan det???

Katamai, 2005. Grizzly. Canon EOS 350D, Canon EF 100-400mm f/4.5-5.6 L IS USM

Han är nog inte så gammal, --kanske lämnat morsan nyss, --efter nästa tre år av nursing!! Han kollar förstrött på några skäggdoppingar han passerar. Jag trodde han skulle stanna upp å kolla om det va några feta laxar bland fötterna?? Så inte – han går över, lite halvslött, --på min sida!!??  --  passerar sådär femtio meter från mig. Skakar häftigt på pälsen så vattnet ryker omkring honom!! Försvinner sedan ur sikte upp i det höga saftiga gräset.

Jag följer efter!! Kanske kan det bli en bild?? Går längs en lite stig mot det håll han försvann – bara högt gräs, manshögt!!, björkar och alldeles tyst. Efter en stund började jag bli orolig, kanske var det farligt, ”rangers” sa -- man fick inte gå närmare än 10m??!!

Katamai, 2005. Grizzly. Canon EOS 350D, Canon EF 100-400mm f/4.5-5.6 L IS USM

Just när jag skulle vända, stack ett nyfiket huvud upp ur gräset, kanske 10m bort!! —jag vet inte. Upp med kameran, tre skott, sen försvann huvet. Han va mitt i maten, brunbjörnar äter till 90% gräs och bär!! Fyller på med lite lax här i Katmai. Helt orädd för folk, vet att vi inte skjuter, bara med kamera – harmless!! Ointressant som föda, mycke späck men lite muskler, inget å ha!! Här finns hur mycke mat som helst.

I Katmai är björnen fredad, men i resten av Alaska, utanför nationalparkerna, är det pang på hela året, här ser man björn sällan, vi såg inga under tre veckor. Här i Brooks camp mötte vi mer än fyrtio björnar på två dygn. Varför ser vi björn så sällan i Scandinavian?? -- tror ni!???? Ja vet!

#18. Hur mycke kosta en Leica M2?? –då 1963!!?? Och ida???

Gamla kameror är som gamla vänner de går att prata med!!! Åsså får man respons omedelbart!! –bara genom att hålla i handen!!??

För många år sedan?? --arbetade jag med en stor och ganska robust kamera kallad Bladarn. Med normalobjektiv var den smidig att plåta med, mycke smidigare än Rolleiflexen. Med sportsökar-ramen på funkade den mycket bra på fotboll och med 250 mm tele å hatt var den kalas att sitta med på långsidan av fotbollsplanen. Jag hävdar, fortfarande ??? att jag var först i Linköping, som pressfotograf, att sitta vid långsidan. Men så kom chocken+++++ Jan Asplund hade tagit bilder, publicerade i konkurrenten Corren, på en straff i handboll, sittande på läktaren!!??, UTAN BLIXT!!!!! Lång – Soppad TX!! Kamera??? ---Leica?? Visserligen hade man i flera år följt grabbarna där uppe på SE, du vet?? Anders Engman, Len Wearnberg, Åke Borglund mfl, med sina Leicor och fantastiska bildreportage. (Måste ta å köpa några nummer SE från slutet av 50-talet på Tradera och färska upp minnet!!!!).

Så det var bara å ta kontakt med plåtarkompisen Christer Hedqvist, han hade fotoaffär i Laxå. Visst jag har en fin ”kit-kamera” åt dig, specialpris!!!??? Han va en fin månglare!!

En Leica M2 med Summilux, 50 mm, f/1,4. Bonus va en Leica-kassett!!, --du vet den typen som det tar en livslängd att lära ut till en junior att ladda.

Det var en dröm att få den levererad, även om man fick lägga upp 1370 kr (bladarn gick sin väg). Med hjälp av prisindex hos SCB (prisnivåer 1830-nu, med 1914 som index 100, så blir 1963 index 449 och 2008 blir 4390) så skulle det motsvara; 1369x9,78 =13385 kr idag. Något senare blev det en Summicron f/2 för 4674 kr. Idag kan man köpa en lika bra ”kit-M2a” på e-bay för (M2 = $650, Summicron =  $2000, Summilux = $1500, data från antiquecameras.net) sisådär 26 100 kr. Dvs den har dubblat i värde!!!!!!!!!

Ut å plåta, men ibland glömmer man kameran och då blir det upp med telefonen, som i det här fallet!! Man skäms!! Ha alltid kameran med.

Lund, 2006. Kamera: Ericsson mobild-telefon!!. 

#17. Dokumentärfotografi är död!? – Länge leve bilden, -- som kommentar! Del 3.

Bilden som kommentar i samhället

Valet av utsnitt ur verkligheten kan tyckas vara en naturlig process i allt bildskapande och bara en viktig teknik att begränsa informationen så att den registreras hos betraktare så snabbt som möjligt. Snabb informationsbehandling är viktig, inte bara i datorer, utan även i människans funktion i det moderna demokratiska samhället. Nyttan av det senare påståendet kan ju diskuteras, men många av oss lever ju i denna realitet. Kanske driver det fram ytterligare manipulering av verkligheten. Kraven från det kommersiella mediesamhället driver fram effektiviseringar, läs manipuleringar, av informationen från verkligheten. Ja risken finns att man sammanställer informationen i bildform från flera källor i en och samma bild för att fånga uppmärksamheten hos kunden. Tekniken finns idag, i mycket kraftfullare form än tidigare. Praktiskt taget alla bilder, använda i dokumentärt syfte, befinner sig i något stadium av produktionen från källa till betraktare i digital form. Bilden finns med andra ord minnet hos en dator. Varje förändring i en bildpunkt eller flera kan ske genom beslut av en människa och kan verkställas inom delar av sekunder. Inte som 1850 då en förändring i en bild, genom retuschering, tog många timmar och krävde stor yrkeskicklighet. Rejlanders (Se blogg #15) fotografiska komposition tog sex veckor att fullborda. Det betyder att gemene man borde informeras, möjligen redan i skolåldern, om möjligheten att varje bild, även den dokumentära, kan vara manipulerad. Det betyder att alla bilder som presenteras skall betraktas som en kommentar, precis som hos det skrivna ordet.

Bilder användes inte bara inom nyhets-, konst- och reklamsammanhang. De spelar också en stor roll i den vetenskapliga världen. Många områden inom vetenskapen illustras med bilder eller filmer. Populärveteskalig journalistik, som överför information från specialistvärlden till samhället, spelar här en viktig roll. Bilder användes här för att beskriva framskridanden inom medicin, astronomi, kemi, fysik o s v. Forskarna använder själva direkt insamlade bilder som källmaterial inom många områden som t ex bilder av rymden, magnetröntgenbilder av människokroppens inre, atomkraftsmikroskopi av förflyttningar av enstaka atomer på ytor, eller elektronmikroskopi av hur atomer sitter ordnade på och inuti material. De flesta av dessa bilder förekommer i digital form, ursprungligen insamlade vid källan, och användes som dokumentär information, på vilka vetenskapliga teorier baseras.

Två bilder (a) tagna i ett atomupplösande elektronmikroskop visande rutenium atomer (blurriga svarta prickar), som flyttat sig på en liten kristall. De två bilderna till höger (b) är manipularde i Photoshop!! Hur???? (Förstoring = 4000000x)

Förfalskningar eller manipulerade bilder inom vetenskapen förekommer och är lätta att genomföra, men avslöjas eller faller i glömska som betydelselösa. Vetenskapen är självgranskande eftersom andra forskare upprepar eller utvecklar experiment och resultat och därmed obarmhärtigt avslöjar falsarier. Om falska bilder och resultat inte upptäcks så är de så betydelselösa att de faller i glömska. Med andra ord bilder är viktiga inom vetenskapen, men här betraktas de som kommentarer inte sanningar. Det är viktigt att journalister inom populärvetenskap inser detta och använder bildinformation i samarbete med forskare.

 Dokumentärbildens information är en viktig del av demokratin. Kultur, politik, och vetenskap är till stor del baserade på information som vidarebefordras till människan med tvådimensionella bilder. Bilden har i alla tider påverkat politiker i deras beslut, vi behöver bara tänka på bilderna betydelse i Vietnamkriget, och det är viktigt att beslutsfattarna använder omanipularade bilder till grund för beslut. Kanske måste vi alla lära oss att se bilder med ett kritiskt öga och förstå att de kan vara ändrade långt från sanningen. Det är viktigt att människor kommer bort från tolkningen att fotografier är ett dokument som presenterar sanningen. Så är inte fallet längre, om det någonsin varit så.  Som en del av den demokratiska processen måste nyhetsmedia gör det klart för var och en.