#272. Fixa fram lite mat farsan!! –ska man gå här å svälta hela dan??

Det här är en bildstory om hur svårt det är att vara förälder!! Det har aldrig varit en dans på rosor!! –men här är det extra tufft?? Långt till skafferiet och kallt som tusan är det!! Vackert är det dock!!

Det finns inga föräldrar på jordklotet som har valt en så extra ordinär plats för att uppföda sina ungar. Det är mycket kallt och det är långt till maten. Med sina en meter i rocken och vikten 40 kilo så måste de ta sig fram på sina små fötter på den hala, och ojämna snön. Kejsarpingvinen har bara en unge, men den kan vara nog så påstridig när den blir hungrig.

Upp å hoppa, jag vill ha mat!

Kom an grabbar, mot mathålet!

Man får väl ta lite gympa medan man väntar.

Tjockis!! --har du tatt för mycke krill!

Det blir sent innan vi är hemma!

Vi får slå läger närmare kanten nästa år!

Hurra, här kommer maten!

Ja,ja! –inte så brottom.

Äntligen paus!

Så har då ännu en dag passerat i livet på Antarktis.

PS. Inga bilder är manipulerade. DS.
Bob Bovin/Professor emeritus/LU

#271. Midsommar vid dansbanan i Bergs slussar 1961!! –i all enkelhet med M2!

I all enkelhet en midsommar vid dansbanan. Det behöver inte vara knätofs, bygdedräkt och höga majstänger! Det kan vara en liten dansbana!! –med förväntansfulla unga människor!!

Det här är en lite bildberättelse från en liten dansbana vid Bergs slussar i Östergötland. En enkel kväll med milt väder och ungdomar som var klädda som man var mest vid den här tiden i början av sextiotalet.
På mitt eget förslag till redaktionssekreteraren Östgöten åkte jag ut till kanalslussarna i Berg. Jag tog med en lånad Leica M2 och ett normalobjektiv. Det var det första reportaget jag gjorde med en Leica M. Här kommer det!

Filmen framkallades i D-76 och jag lämnade bilderna till Inga-Maj och hon tyckte mycket om bilderna. Det tyckte dock inte redaktionssekreteraren, som ville ha mer typisk knätofs och mer dans kring stången. Så var det med det, han bestämde och det är först nu som reportaget publiceras. Än en gång kanske det ger en nostalgidos.

#270. Är den onödig?? -- “SLR Magic HyperPrime LM 50mm T0.95″ för Leica M9?? -- testad på nätet.

Så har då kineserna släppt sin prestige glugg för test på nätet!! Kampen att visa vad man kan och konkurrera med Leitz motsvarande f/0.95 objektiv har lett till en nästan 1 kg tung glasbit.

På Steve Huff´s blog kan man nu läsa en första presentation av det spektakulära, M-fattning, objektivet. Det är lite större och tyngre, men har också en bättre närgräns, 0,7 m. Det är byggt med 12 glasbitar i 7 grupper och med vissa glas innehållande grundämnet Tantal.

Steve har en presentations video, där han påpekar att det kommer i tre versioner. En modell saknar M-koppling och skall lämpa sig för adapter med m4/3 och NEC E-koppling. En version kommer att göras för filminspelning.   Steve visar också vanliga bruksbilder som en första test av hur objektivet tecknar skarpt. Han påstår att det är åtminstone lika bra som Noctiluxen.

Nu frågar man sig om man behöver objektiv av den här typen? Jag ser bara en användning och det är när man vill isolera ett objekt i bilden, med oskarpt bakom och framför. Ljusstyrkan 0,95 i sig behöver man ju inte eftersom alla sensorer är så ljusstarka idag att man alltid klarar sig med ett f/1,4 eller f/2 objektiv. Dessutom blir uppenbart alla objektiv med så här mycke glas enormt tunga att bära på.

Om du inte har sett ett Noctilux f/1 så kan du se ett här monterat på en 2000 kr kamera (den näst mest populära spegellösa kameran nu på Amazon.com), Olympus E-PL1.

Priset på en sådan här ”kopia” lins sägs bli mindre än hälften mot originalet. Skärpdjupet på en sådan här glugg är mindre än 10mm vid full bländaröppning. Kolla här!

Snö i Skåne den 2012-01-24. Ljungen stretar på. E-PL1+Noctilux 50/1.0

#269. Snacka om trångboddhet!! –då har du inte sett det här!!

Trångboddhet är ju en relativ fråga?? Vi människor vill ju ha komfortutrymme. Andra djur föredrar att stå tätt för att få skydd. Så är det en del djur som måste ha snålt med yta!! –ty det finns inget stort utrymme!!

När hundratusentals par av Spetsbergsgrisslor skall slå bo så vill de vara skyddade från andra rovdjur. De väljer då en klipphylla som är nära vattnet. Varför?? –jo när ungarna skall lämna boet så skall de kunna hopp rakt ned i havet eller när havet. Om de inte kommer nära havet så finns fjällräven där och slickar sig om munnen.

Fjällräv i Svalbard.

Alkefjäll i Hinlopen på ostsidan av Spetsbergen är en idealisk plats för grisslorna. Massor med mat och branta klippor.

Ut å hämta mat.

Trångboddheten på klipporna är formidabel. Den minsta boytan jag hittade var den här, och man undrar hur man föder upp en unge här?

Några kvadratdecimeter?

När det finns flera hundra tusen invånare får man räkna med att det blir en hel del grannar även på de små ytorna.

Ungar och vuxna får plats.

Parkänslan är viktig när man skall leta efter mat hela dagarna. En puss när man möts är viktig.

Klippkantsmys.

Städivern på hyllorna lämnar dock en hel del i övrigt att önska. Vi vet ju att ungar stökar till det, men de här har dessutom målat i rött.

Ungar skitar ned.

En del slagsmål går inte att undvika om det är så här trångt. Sämjan är dock förvånansvärt god mellan grannarna på samma hylla.

Kan man få landa här?

Landskapet vid Alkefjäll är vackert men mycket otillgängligt. Man måste åka båt hit. Å andra sidan är det bråddjupt direkt utanför klippan så stora båtar som M/S Stockholm kan gå så nära att man kan lägga handen på klippan.

Alkefjäll med grönska och snö.

#268. Pressfotografen på fotboll 1958!! –val av kamera?? –eller hur nära??

Sportfotografi var en annan historia på femtiotalet. Det var en bild i taget och inga 10 bilder per sekund. Det var en kamera i handen och inte fem radiostyrda på olika platser kring arenan. Det var alltså ”slow feeling photo”.

Dagens sportfotografer behärskar ett brett spektrum av kunskaper från kamerateknik till datorkommunikation. De jobbar i en nyhetsvärld där bilden skall ut till användaren inom sekunder. På femtiotalet skulle bilden vanligen finnas till tryckning inom några timmar. Idag ser man fantastiska händelserika bilder av fotboll och man kan inte mer än beundra skickligheten hos fotograferna. Flera svenska fotografer är hög internationell klass. Jag plockar bara en av många, Lars Dareberg på Sydsvenskan.

I början av femtiotalet var Rolleiflex den vanligaste kameran vid sidan av målet. Ja, nästan alla fotograferna satt alldeles vid målet, några meter från målvakten. Man trodde ju att de mest spännande bilderna skulle hända vid målet. Det gav också en närhet till spelet, och man kunde på så sätt hamna mitt i händelsen som här.

Derbyspelare i fight vid motståndarmålet. Rolleiflex, Planar 75/2,8.

Reportagefotograferna i Stockholm hade börjat använda Leica M i början av femtiotalet och när jag var på min första Derby match i Linköping använde jag faktiskt min småbildkamera Zeiss Ikon Contaflex III. Bredvid målet satt också Expressenfotografen Bertil Stilling, och han hade en Leica III med troligen en 90mm glugg. Nackdelen med normallins på Rolleiflex och småbild var att man vid många situationer satt för långt bort. Det var ofta som bilderna såg ut så här.

Match på Folkungavallen. Contaflex III.

I Linköping såg man aldrig att fotograferna satt på läktaren eller längs långsidan. När fotoavdelningen på Östgöten köpte in en Hasselblad 1000F och en 250 mm glugg till den tänkte jag att jag skulle prov att sitta längs långsidan. Jag hade ju sett Anders Engmans bilder från fotbolls-VM. Jag tog min egen 1000F och långa gluggen och en tältstol och satte mig längs långsidan. Publiken på läktaren häcklade mig och skrek att jag skymde och borde sitta vid målet som de andra fotograferna. Problemet med 250 mm var att hinna sätta fokus. Här är en typisk bild med nästan fokus.

IFK Norrköping mot Linköpingsalliansen 1959. Hasselblad 1000F, Sonnar 250/4.

Det vanligaste var alltså att man valde att sitta vid målet, för det var sådana bilder sportredaktionen ville ha. Det gav ju också den där påtagliga närheten i händelser om man hade tur.

Närkontakt med målvakt. Rolleiflex, Planar 75/2,8

Skuggfotboll. Rolleiflex, Planar 75/2,8

Nick mot mål. Hasselblad 1000F, 80/2,8