#4464. Dressinen va farfars tjänstefordon då SJ fungerade

En gång i tiden var järnvägen ”blodomloppet” i landet utom?? Å farfar var ansvarig för en sträcka vid Årjäng?? --mot norska gränsen körde han sin dressin och kollade att allt fungerade!!

Några gånger tog han med mig på en tur?? –enda barnbarnet skulle uppfostras enligt honom?? Han fick uppleva att sonsonen blev ingenjör i Örebro, men aldrig att han blev professor i Lund.

Själv var han stenhård i sin livssyn?? –ansvaret stod högst?? Han pensionerades som Överbanmästare för västra distriktet i landet utom sig. Snacka om klassresa från rallare till 1:klass.

Jag vet vad som är felet med SJ idag?? –där fler och fler tåg inte kommer fram i tid och ”rällen” inte kollas?? DET FINNS INGA ELLER FÖR FÅ FARFAR?? --MED EN DRESSIN?? –SOM KÖR OCH KOLLAR ÖVERALLT I SJ!! DET ÄR INGEN SOM TAR ANSVAR LÄNGRE.

Vår corre Maria har skickat mig beviset på detta?? SJ vet inte var man skall köra med en dressin:

SJ dressin på villovägar i Stockholm anno 2023-09-23

#4395. Landningsbanan

Nu har det blivit klart med landningsbanor för duvor på särskilda platser?? –som perronger vid tågstationer?? Det blev helt klart för seniorplåtis när han var vid stationen i den akademiska bondbyn i syd??

Duvorna måste verkligen träna mer på att landa här och inte komma ned till spåret?? Här har vi en duva som gör en perfekt landning?? –å exakt på den markerade banan.

Landning exakt på markerad bana av duva

Många duvor hade inte tränat nog för att träffa rätt på markerad bana. Om man missar blir det att göra en ”take off and landning”??

Om man missar landningen får man försöka igen

Nu kan man se detta symboliskt?? Den första duvan var som ett snabbtåg i Japan, som stannar på någon centimeter i exakt tid. Den andra duvan får symbolisera ett SJ snälltåg som har svårt att hålla tidtabellen??

#4192. Det moderna livets flärd och bling bling

Så här i hysterin kring mellandagsrean blir man inte förvånad om man ser ytterligheterna i den moderna marknadsekonomin?? Senaste modet hos ungdomarna och lyxtransport därtill??

Det är svårt att skapa sig en bild i vilken tid vi lever i?? –då de flesta är fångade i en nästan totalt digitaliserad levnadsstil?? Om någon skulle stänga av strömmen idag så skulle vi flyttas minst 100 år tillbaka??

Hur var det då att leva i  landet utom sig 1923?? –det kan hjälpa lite att förstå genom att kolla info på nätet?? Förutom att klartecken gavs för produktion av den första Leica kameran så fanns det inga regelbundna radiosändningar i Sverige. Bara i England startade BBC regelbundna sändningar med radio?? Det gick faktiskt att fånga dessa sändningar även i vårt land.

Hur såg det ut i det här landet?? –jo digitaltmuseum har massor av bilder att studera. Kollar man vad som finns för SJ 1923 ser man bland tusentals bilder hur det var på Haparandas station.

Flärd och lyx i Lund anno 2022-12-21

Fotograf Maria Amalia Green tog den här bilden 1923 på Haparanda station. Bilden har Public Domain Mark och finns att ladda ned från digitaltmusem.se

#3986. Underhåll?? –för 100 år sedan visste Kungl. Järnvägsstyrelsen vad det var??

Man undrar ju om Banverket vet det idag?? –kanske de skulle ta en kurs?? --och läsa Banlära, Järnvägars byggnad och underhåll?? –som gavs ut 1915 under ledning av Bandirektör  Hemming Olsson.

Vår undersökande Corre Maria hittade den här boken hos förre Överbanmästaren Halvar Emilsson i hans hus i Riddarhyttan?? Han hade uppenbart läst boken. Han hade gjort den tidiga klassresan från rallare till överbanmästare i början av det förra århundradet. Han pensionerades på femtiotalet.

Han visste hur man byggde en järnväg och hur man underhöll den??

Illustration ur boken Banlära utgiven av Kungliga Järnvägsstyrelsen 1915

Om man bläddrar i den här boken inser man att den är ganska avancerad?? –och man undrar om dagens Banverk kollar sina entreprenörer innan de lägger beställning på underhåll??

Boken kräver grundläggande kunskaper i underhåll av järnvägar

Det är naturligtvis så att dagens järnvägar är mycket mer avancerade än de på början av förra århundradet. Idag ingår mycket mer elektronik och datorstyrningar av driften?? Men det finns en undran hos gemene man varför vårt järnvägsnät saknar punktlighet?? Vi vet att det går att lösa problemen för Japan och några andra länder har tåg som kommer och går på minuten?? Varför gör inte våra tåg det?? Ett av svaren är brist på underhåll sedan mitten av förra århundradet?? Varför slutade man att läsa den här boken?? –och började följa anvisningarna från den ekonomi avdelningen?? –som inte läst den här boken allas.

Gör om och läs den här boken

Vem är då ansvarig till denna misshushållning av landet utom sig och dess järnvägar?? –politikerna och deras rådgivare!!

#1948. SJ går över till manuell tid?? –möter dålig statistik??

Från vanligtvis välunderrättad källa?? –SJ börjar använda manuell tidtagning?? På så sätt kan ankomsttiden justeras till tågets ankomst?? Autentiska bildbevis!!

Befintlig statistik?? –sannolikt omanipulerad?? –visar att bara 60% av tågen kommer i tid?? Vilket är rekord i dålig punktlighet?? –om man betänker att Japan träffar rätt till 99%. Vilket seniorplåtis kan verifiera efter många tågturer i det landet.

Nu har det tidigare Kungliga transportverket kommit fram till en radikal åtgärd?? –för att nå bättre punktlighet?? Man har återanställt permitterade stinsar?? –för att installera manuella klockor?? Stinsen får sedan manuellt ställa klockan på den ankomsttid som tåget skulle komma i korrekt?? Avstigande passagerare tror då att ankomsttiden är korrekt när de ser klockan??

Tror du mig inte?? Här kommer bildbeviset??

Manuell tidtagning vid SJ i Lund anno 2016-08-19