#194. Bäst i test?? Vilket?? Objektiv testing!! –sammanfattning??

Så var då alla mina objektiv testade!! Vi har jämfört gammalt och nytt!! Vilket är bäst?? Måste man köpa nya gluggar så fort de kommer ut??  --eller kan man behålla de gamla!!

Ett objektiv innehåller många aspekter, som påverkar om man skall tycka om det. Den grundläggande är dock om det tecknar skarpt och snyggt!! Om en bild är skarp eller inte styrs dock tekniskt också av vilken sensor man använder!! –alltså inte bara av objektivet!!

Några ord om sensorer. Upplösningen styrs i huvudsak av hur många små pixels vi har per längdenhet. Nu sätter dock tillverkarna små linser på varje pixel, anti-aliasing, som skall ta bort mönsterstörningar. Dessa linser sänker upplösningen under den så kallade Nyquist-gränsen, som är (antal pixel/bildsidans längd i mm)/2  = antal linjepar/mm.  Låt oss ta några exempel;  sensorn i Canon 5D II har 3724 pixel på 24 mm sidan, det ger 78 lp/mm. Samma värde gäller för Canon 1D III, medan 1D IV har 88 lp/mm. Den bästa mellanformat sensorn, Phase One IQ180, har 96 lp/mm. Panasonic GH2 har 3456 pixel på 13 mm, alltså 133 lp/mm. Det härgivna värdena är Nyquist upplösningen. Den verkliga upplösningen ligger betydligt under detta värde, nämligen värdet dividerat med roten ur 2 =1,4.

Till att börja med, vårt öga kan se så där 4-8 lp/mm, om vi är unga. Hur bra upplösning behöver vi då för olika medier?? Vanligen skriver en bläckstråleskrivare ut med 240dpi/färg, som alltså blir 240 linjer/ 25,4 mm = 9,4 linjer/mm, alltså 4,7 lp/mm. Din dataskärm har kanske 100 dpi, som ger ungefär 2 lp/mm.  Det betyder att vi kan förstora ungefär 20x för en bild med 96 lp/mm och fortfarande vara inom ögats upplösningsförmåga. För en 4x6 cm sensor blir det 80x120 cm stor bild. Nu är det inte hela sanningen, via datorteknik kan man göra en lika stor bild med ett småbildformat. Man får också ta hänsyn till betraktningsavståndet, som spelar en stor roll. En faktor som styr hur vi uppfattar upplösningen är den så kallade akutansen. Grovt kan man säga att det anger hur brant kanten mellan svart och vitt är!! En diffus kant ger låg akutans. Man kan se det tydligt hos ljusstarka objektiv vid full bländare och speciellt ute i hörnen.

I vår test av upplösningen hos mina objektiv har vi använt Paterson Optical Test Target. I deras anvisningsbok säger de att för de flesta fotografiska ändamål kan man nöja sig med 30 lp/mm. Låt oss ta det som ett riktmärke för om ett objektiv är godkänt!!

Här vår lista över objektiv (länk till en pdf) och dess upplösning vid full bländaröppning och bländare 5,6.

Tabell

Här är några iakttagelser man kan göra. All objektiven har godkänd upplösning!! --även vid full bländaröppning!! --och ute i hörnen!!  Dyra objektiv, som Noctilux, behöver inte vara bäst!! Det lilla objektivet Zuiko 50/1,4 är bäst i test!! Den förutfattade meningen att öststatsobjektiv är bara skräp!! –stämmer inte alls!! Helios 44M-4 har utmärkta prestanda och hamnar på andra plats. Det objektivet kostar nästan ingenting, under hundralappen, på loppmarknad. De zoom-objektiv, som vi testat på olika inställningar av brännvidd, visar utmärkta prestanda och är väl så bra som fasta brännvidder. På senare tid har objektiv med korta brännvidder blivit populära eftersom de kan användas på m4/3 kameror och andra sensorer mindre än 24x36 mm. Priserna har gått upp drastiskt det senaste år. Till exempel det utmärkta Zuiko 21/3,5 kostar 3500 kr på ebay.   De här objektiven visar mycket bra prestanda och kan mycket väl användas på nya kameror via adaptrar.

Vi får ju ha en bild på de två bästa objektiven!! Så har du en sådan här uppsättning??  --så behöver du inget annat, bara en finkornig film!! --å sen ut å plåta!!

Zuiko 50/1,4 och Helios 44M-4 monterade på vår testkamera Panasonic GH2

#159. Zoomgluggar @28mm kontra Minolta loppisfynd!! –objektiv testing??

Hur står sig ett loppisfynd 28mm från Minolta?? --mot moderna zoom objektiv @ 28 mm?? Zoom objektiv är ju vanligen ganska stora!! –och det gäller de två Canon L objektiv vi testat!! -- och det gäller även Lumix 14-140 mm zoomen!! Är det bättre att välja en enkelbrännvidd variant, som är liten!! – om dock gammal??

Minolta MD 28/3,5 (nr. 8026745) är ett bra standard objektiv för gatufotografi, då brännvidden blir lite långt normalobjektiv för m4/3 formatet. Det väger bara 170 gram.  De båda zoomobjektiven vi testar här på 28 mm är gamla Canon EF 17-35/2,8 L (nr. 29398) och nya Canon EF 24-105/4 L IS (nr. 709253). Det är mycket tunga objektiv!! De väger 614 resp 710 gram!! Lumix G Vario 14-140/4-5,6 väger 507 gram och med tanke på att det täcker 28-280 FOV så är det ganska nätt.  

De olika gluggarna ser ut så här när de sitter på en Panasonic GH2.

Vi testar objektiven, som vid tidigare tillfällen med Patersons testtavlor?? –se tidigare blogg

http://www.fotosidan.se/blogs/bob-bovin-photography/54-giganternas-kamp-canon-50-f0.htm

Om vi börjar med Lumiz@28/5,0 så är upplösningen vid full bländaröppning och i centrum mycket bra!! –med 96 linjepar per millimeter (lp/mm), också i hörnen är upplösningen nästan lika bra med 84 lp/mm!! Kontrasten är utmärkt i båda fallen, men lite lägre akutans i hörnen!!

Vi skall så se hur det objektivet står sig jämfört med den äldre vidvinkel zoomen 17-35 från Canon med bländare 2,8 och brännvidden 28mm?

Den gamla zoomen är bra!! –med en upplösning i centrum av 84 lp/mm. I hörnen är ljusspridning tydligt större. Upplösningen blir ganska bra 66 lp/mm. Vi kan ju tyvärr inte mäta värdena vid bländare 5,6 eftersom vi inte kan blända ned det här objektivet manuellt.

Den längre zoomen från Canon är mer jämförbar med Lumix objektivet, då det täcker nästan samma brännviddsområden. Det är anses vara ett bra zoom objektiv från Canon och sätter vi det på 28 mm, så får vi vid bländare 4 följande värden.

Både i centrum som hörnen har vi upplösningen 84 lp/mm, som är mycket bra värden!! Kontrasten och akutansen är till och med bättre än Lumix objektivet ute i hörnen!! Ett mycket bra objektiv!!

Hur står sig nu det gamla Minolta objektivet mot det här??

På full bländaröppning, 3,5, så har det här objektivet mycket bra upplösning med värdet 96 lp/mm. I hörnen är upplösningen bra med värdet 72 lp/mm. Kontrast och akutans är bra, men lider något av distorsion. Sätter man bländaren på 5,6 så når man maximala 96 lp/mm i centrum, med mycket bra kontrast!! I hörnen är akutansen lägre, upplösningen når mycket bra 84 lp/mm. Kontrasten är bra.  Minolta 28/3,5 är ett bra objektiv, väl i nivå med Lumix zoomen och Canons motsvarande zoom.

Instängd i Lund? Olympus E-PL1, Minolta 28/3,5

Slutklämmen blir att de moderna zoom objektiv vi testat här är mycket bra!! –men Minolta 28/3,5 står sig väl!!

#64. Allt går att sälja med mördande reklam!! –kom å köp en ny glugg!! –eller hur bra är en glugg för några hundra

Pengarna rullar!! –senaste status grej måste köpas!! –mera pix i kameran!! --kolla design, retro-retro!!–senaste superskarpa gluggen med nano antireflex!! Kom å köp konserverad gröt!!

Hur bra upplösning behöver vi?? En del experter säger att det räcker långt med 60 linjepar/mm(=2880 linjer /bildhöjd för en 23x36m sensor). Det räcker bra för 40x50 cm bilder!! Men inte för väggtapeter??

Vi testade ju nyligen vilken upplösning de båda 50 mm objektiven Canon f/0,95 och Noctilux f/1.0 klarade av, och du kan läsa bloggen här:

http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=136795151

Vi har nu genomfört samma test med det radioaktiva objektivet Zuiko 50mm f/1,4, ”the silver nose”.

Det är ett litet smidigt objektiv med närgränsen 0,45 m. Det kostar idag runt 1000 lappen på ebay, men du kan nog få motsvarande f/1,8 för 200 spänn. Det finns ändå billigare objektiv och vi kommer till det i senare tester. Testbilderna ser ut så här:

Upplösningen, avläst i linjepar/mm, för Zuiko objektivet och här jämföret här med de två superlinserna:

Observera att sensorn på Panasonic GH2 har Nyquist-gränsen 133 linjepar/mm och man kan förvänta sig en upplösning av under 100 lp/mm på grund av AA-filtret hos sensorn.. Högre upplösning än så kan vi inte mäta med den här kameran. Dvs Zuiko objektivet går i taket för den här sensorn. Den flare man ser vid full öppning går till stor del att ta bort genom att höja kontrasten i LR eller PS.

Billiga objektiv tillverkade på 70-talet duger gott för dagens digitala kameror!! Du behöver inte köpa nytt, utan köp begagnat och en adapter!! Du får visserligen fokusera manuellt!! --men dä kul!!

Här kommer en sommarlunchbild!! Smaklig måltid.

Panasonic GH2, Zuiko 50/1,4, Bild tagen med bländare 8.

#21. En och en halv meter tele !! = 500gram ????

Trandansen är över för säsongen, --tranorna har dragit iväg till ensamma nästen, vid små sjöar och mossar. Naturfotograferna har dragit sin kos,  --med alla sina superlånga, och tunga objektiv med stora stativ. Men jag bar på ett telezoom,  --som var en och en halv meter långt tele och som bara vägde 500 gram!!!. Hur gick det till?? Jo, om man har kameran som du ser på nästa bild, en Panasonic Lumix GH2 med ett Vario, f:4-5,6/100-300mm??

Panasonic Lumix GH2. Med Objektivet Lumix, Vario f:4-5,6, 100-300mm

Så är det möjligt!! Om man skall filma och ställer in på movieM så finns under inställningar för VIDEOBILD funktionen EX. TELEKONV, --och om man sätter den på ON så kommer bilden att tas på en 1920x1080 pixels stor rektangel i centrum av sensorn. Det betyder att man får ett utsnitt (crop) som om man hade haft ett 1500mm tele, på en ”fullframe” sensor!!!!. Med andra ord man får 5xbännvidden på det objektiv man sätter på kameran. Eftersom GH2 kan ta massor!!! av olika objektiv, med adapter (du missar autofokus), så kan du sätta dit vad som helst --nästan --!! Jag satte dit ett Noctilux, f/1.0 50mm, alltså 250mm och 1.0!!!!! Eftersom tranorna kommer inflygandes från sjön när det är nästa kolmörkt på morgonen!!! ---så är det inte lätt att filma det. Men det fixade Noctiluxen!! När ljuset kom växlade man över till 100-300 mm gluggen!

Man kan ta stillbilder mitt i en filmfrekvens om man vill!!!?? Här är en bild på en trana som lekte med en stor pinne??.

Hornborgarsjön 2011. Panasonic Lumix GH2, Vario f:4-5,6, 100-300mm. Effektiv brännvidd 1500mm.

Min film är ett arbete av en nybörjare!!!, --som fortfarande inte vet när man skall ha autofokus eller inte. IS eller inte?? Men man måste ha ett stadigt stativ, när den fiktiva brännvidden är 1500mm!! Det lärde jag mig!!?? Här är filmen på Youtube:

#5. Teknokrater i lunchsnack om foto

Jag va å hälsade på i 08-området. Intog lunch på ett sådan där superstilad, enkellinjig, enfärgat, stålbelagt lunch-hak. Två bakåtslätkammade unga män bredvid mig snackade uppenbarligen foto och de var välinsatta, å utbildade i en tekniknivå över det vanliga. Jag satte telefonen på bandning, man behöver inte va dum för att man är från landet. Även om vissa politiker tror det. Här ä ett redigerat transcript av samtalet.

--Du, ja städa i källarn igår å hitta farfars fars gamla kamera, -- en sån där med tygbälg och en lins längst fram du vet, å innuti satt en trärulle, -- tom?

--Ja vet, man rulla upp en celluloid eller plastfolie, som sensiterats med en suspension av silverjodidkristaller. Å du, dom va inte dumma på den tiden, man kunde styra kristallisationen så att de blev platta längs 111-riktningen och de va about 3 till 4 mikrometer (tusendels millimeter, min anmärkning) små. De träffades alltså av fler fotoner per ytenhet än kubiska kristaller – materialbesparande (= mer pengar till bossen, min anmärkning). Å varje kristall va av ungefär samma storlek som ccd-cellerna - i dagens kamerasensorer!!!

--Ja läste nån stans att man dopade kristallerna - så att de hade störställen precis som i halvledare.

--Visst, den latenta laddningsobalansen efter en träff av en foton gjorde kristallen mer reaktiv vid kontakt med ett reduktionsmedel.   

--Du menar man stoppa ned filmen i en vattenlösning med ett starkt reduktionsmedel?

--Javisst, det va vanligt med hydrokinon. Ja, du kommer ihåg ett cykliskt kolväte med hydroxylgrupper – i transläge. Å man va inte rädd (kanske oinformerad, min anmärkning) av sig på den tiden. Du vet hydrokinon klassas idag som eventuellt carcinogen av FDA i USA.

--Men silverjodidkristallerna då, som inte träffats av fotoner, va gjorde man me dom?

--De fångar man upp med en komplexbildare, som till exempel tiosulfatjoner. De löste alltså ut silverjonen i vattenlösningen efter framkallning. Fix kalla man dä.

--Då blev det mycke silverjoner i lösningen? Är inte silver en tungmetall? Jaaa, du vet man bör inte slänga ut dä i vasken heller ----- utan man bör lämna dä till återvinning av silvermetall.

--Med andra ord alla lösningar med silverjoner skulle till kommunens avfallsstation.

--Hepp!!

--Ida är det inte många som använder silver till foto  --  amatörmässigt. Mängden silver i fotografisk användning har minskat, med mer än 50% på tio år.

--Du ---- jag håller mig till min digitalkamera, den ä ren den!

--Tror du ja, när man gör tunna skikt av halvledare är ofta supergiftiga arsener inblandade. Då vill int ja va i närheten.

Där va slut på samtalet! Å!!!! - duuuu ---- de betala inte maten, de skrev på nått vitt papper. Man blir aldri klok på 08-or, dä ä som i Japan, gubben som körde taxin iförd sina vita handskar fick en jätteliten vit lapp som betalning