#221. Förfall?? –utveckling!! –förändring!! –till det bättre?? –eller besök i en spökstad!!

Teknikens utveckling!! –ger nya funktioner i industrin!! –släcker ljuset i omoderna processer. Hela industribyggnader överges!! –trots perfekt skick!! Dokumentärfotograferna får nostalgibilder!!

Människans strävan efter ett bättre liv leder ständigt till nya metoder att skaffa mat!! –direkt eller genom att köpa den!! Genom införandet av industrialismen kom vi underfund med att om vi samarbetade?? –och gjorde några stormrika!! –kunde vi massorna få både mat och lite lyx!! Det fanns dock en baksida?? –råvarorna fanns inte överallt!! –de tog slut på vissa platser!! –och stora delar  av jordens befolkning fick mindre att äta.

Övergivna industrianläggningar är vanliga i västvärlden. Det har på sista tiden blivit mycket intressant för fotografer att skildra detta. Det är utmärkt!! –ty det väcker frågan,  --är slit å släng även på denna nivå bra?? Det är ju kanske förståligt när det gäller gruvor!! –och vi har ju två lysande exempel här i Sverige?? –Falu koppargruva och Sala silvergruva. Båda är ju exempel på att ett land kan bli stormrikt på sina naturtillgångar och kan ha råd att kriga och plundra i andra länder! I båda fallen blev gruvsamhällena kvar?? –de blev inte spökstäder!! –utan turistattraktioner!!

Fullt så bra gick det inte för Jerome, en av spökstäderna i ”copper state” Arizona. Här började man bryta kopparmalm 1883 i stor skala och under 20-talet fanns där mer än 15000 invånare med stort sjukhus och full samhällig service. Gruvan lades ned och samhället blev spökstad 1953. Bara några konstnärer stannade i gratis bostäder. Idag bor det lite fler människor där, sådär 450 livnär sig på turister.

Staden är ett eldorado för fotografer som vill skildra det plötsliga förfallet hos ett samhälle. Många tycker kanske att det också symboliserar förfallet hos det kapitalistiska samhället.

Jag och min assistent Ninni har besökt staden många gånger och kan se förfallet fortskrida. Vi skall här försöka visa det med några bilder av samma vägg!! Är detta en bildserie av Amerikas förfall??

Spökstaden Jerome, Arizona 1979

Jerome 1986

Jerome 2002

Det här kanske kan väcka några till eftertanke!! –vad håller vi på med?? Detta sker ju dagligen i vårt land?? –SAAB läggs ned i Trollhättan?? –Astrazeneca la ner det jättestora forskningslabbet i Lund!!

Vart är vi på väg??

#220. Kameror?? –vad påverkar?? –priset på Leica M9-P!! --underligt??

Kamerans pris?? –involverar många faktorer?? –förutom de uppenbara, ekonomiska,  så finns dolda komponenter?? –som tradition, hantverk, status, säljplats?? Speciellt känsliga är kameror av typ Leica M9-P!!

Traditionen är naturligtvis en viktig ingrediens i en kamera. Alla tillverkare försöker ha en sådan, men det är bara några få som har en nästan hundraårig tradition. Leica har här en särställning med nästan samma form hos kameran i alla år!!  En del av förklaringen till att denna kamera finns ännu!! --är just det att man känner sig trygg med den i handen.

Tysk industri rider ju fortfarande på den långa traditionen av att ha ett hantverkskunnande som är superbt! Det råder ingen tvekan om att detta stämmer inom många områden, inte bara inom kameraindustrin utan även inom optik, bilar och vetenskapliga instrument!! Det råder ingen tvekan om att Leica kamerorna, huvudsakligen sammansatta i Tyskland, har hög mekanisk standard, även om vissa kritiska delar av kameran, som sensorn, inte är gjorda i detta land. Sensorn är ju japansk, men konstruerad av Kodak.

Statusen, eller märkesvärdet, hos Leica är enormt viktigt för dess existens. Utan denna faktor skulle den vara borta för länge sedan. Om man kritiskt jämför Leica M9 med många kameror på marknaden idag så är den inte ledande tekniskt sett. En jämförelse med till exempel Sony NEX-7 (kolla här och här), visar att tekniken är lite efter. Just statusen kan motivera att priset är 6x högre för M9-P??

Konsten att behålla traditionen och samtidigt utvecklas lagom mycket är en svår konst, man måste ge Leica en eloge som lyckats göra detta in i den digitala tidsåldern. Den sista uppsnyggningen av M9 till M9-P är inte någon tekniskt avgörande förbättring, men ändå lyckas man höja priset med 5000 kr. Det internationella prisläget för denna kamera följer inte vanliga mönster för kameror. Troligen håller Leica ett öga på återförsäljarna. I Sverige ligger priset på M9-P på 59900 kr, nästan ingen variation alls!! I hemlandet Tyskland gäller 57500 kr, alltså 4% lägre. Det här är ett relativt högt pris. Skillnaden mellan Sverige och Tyskland kan ofta variera mellan 15-25%, då lägre för Tyskland. Om man går till jättedraken B&H i New York så tar den 61000 kr. Det här är ett högt pris då B&H brukar ligga 20-25% under Sverigepriserna. Riktigt dyrt blir det i Japan där en M9-P kostar 70000 kr, men då är Leica en högprestige kamera i Nippon!! Vanligen ligger numera priserna på kameror i Japan ungefär på nivå med Sverige, annat var det förr.

Vi får avsluta med en bild på en analog Leica, en M4!

Leica M4, med Summicron 35/2

#219. Regnbågsfärgerna!! –på vit t-shirt!! –det mest prestigefyllda !! –man kan bära i cykel!!

Skall du imponera nere på kontinenten?? –så skall du bära en t-shirt med regnbågfärgerna?? –i ett band över bröstet! Sitter du på en tävlingscykel?? –så kommer varenda person att veta vem du är!!

Häruppe i Sverige har vi inte så många?? --som får bära en sådan tröja!! Vi har Gunnar Sköld som vann amatörtiteln 1921 och Harry Snell som vann samma titel 1948. Våra duktiga damer har dock tagit hem inte mer än tre regnbågströjor, Marianne Berglund vann 1983 och Susanne Ljungskog tog dubbla titlar, åren var 2002 och 2003. Det är Sveriges enda individuella titlar, men sedan har Fåglumbröderna sopat hem lagtemposegrar vid VM i tre år i rad, 1967-68-69. Så de har ju till ombyte av tröjor i flera dagar.

Med andra ord är det inte så ofta man ser en tävlingscyklist i regnbågströjan i Sverige. Speciellt som han förväntas bära den bara under det året som han eller hon är världsmästare. Efter detta har man en regnbågsfärgad mudd längst ut på ärmen av tröjan!!

Den enda gången jag sett en cyklist, på en svensk tävling, iförd regnbågströjan var vid en liten fyra-klubbars-tävling, som hölls i Kävlinge 1967. En dansk klubb var inbjuden och i dess lag ingick den nykorade lagtempovärldsmästaren från 1966 Jørgen Emil Hansen. Här har vi honom med sin cykel av märket Saxil. Tillverkad i en liten verkstad på Vesterbrogaade i Köpenhamn.

Jørgen Emil Hansen, världsmästare i lagtempo cykel för Danmark 1966.

Det blev en fin cykeltävling i vårsolen, en smula kallt, men fina förhållanden. Det blev en klar spurtseger för Jørgen, vem kunde tro något annat!!

Vårlopp i Kävlinge 1967. Jørgen Emil Hansen drar klungan.

#218. Skånska feda svin!! –ä int intresserade av cykel!!

Skåne är ett vackert land!! –men tävlingscyklister har inte tid att se på grannskapet!! Inte heller invånarna!! --är så intresserade av cyklisterna?? Det går även för de extra feta svina!! –då de mest äter för å må  bra på julbordet!!

Det är populärt för danskarna att åka över till Sverige idag!! –då den danska kronan är väl värd för handel!! På sextiotalet var det andra bullar!! –då var den svenska kronan väl värd och då gick turen till Danmark!! –speciellt för att köpa kött!!

 Men det var en grupp danskar som ändå tyckte om Sverige på den tiden?? –nämligen tävlingscyklisterna. I Danmark fick man gå upp i svinottan för att köra loppen!! –ty polisen ville inte ha cylister i trafiken på dan!!

Här i landet kördes ofta loppen på dagen. Så också Bokskogen Runt 1967. Antalet åskådare var glest längs banan, som drog fram bland gårdarna. De stora feta svinen visade inget intresse heller utan stod med trynet i leran eller mattråget!

Cyklister på linje mellan gårdarna i Skåne 1967.

Det kanske inte är så förunderligt?? –men det var mer oväntat att inga danskar var med i den främre linjen när det drog ihop sig till spurt. Utan det blev svenskt för hela slanten!!

Rolf Persson vinner Bokskogen Runt före Alf Hansson 1967.

#217. Cykelsport en naturupplevelse!! –eller kamp inpå linjen!!

Stortävling i stan!! –bästa cyklisterna på startlinjen!! –lokalpressen rycker ut med bästa besättning?? –juniorplåtis med Rolleiflexen!! Cykeltävling är både en naturupplevelse!! –som en kamp på linjen!!

Det var högsommar den 4 juni 1961 och traditionsrika Linköpingsloppet skulle gå av stapeln!! –det var målgång på gatan utanför T1 regementet. Klassisk lång rak spurt!! --med möjlighet för spurtspecialisterna att dra upp när de ville!! –långspurt eller kortspurt.

Juniorplåtis hade börjat skriva cykel för Corren och plåtade med en Hasselblad 1000F. En kompis hjälpte till så det gavs möjlighet att åka med en bil och titta på loppet ute på banan. Loppen på den tiden gick ofta på grusvägar, för att där var ingen tät trafik. Å andra sidan var det lättare att få punktering för cyklisterna.  Östergötland en vacker sommardag på landet!! --kan vara bedårande förföriskt!! –å då är det lätt att förfalla till Rosenlunderi!!

Herbert Dahlbom i täten för Linköpingsloppet 1961.

A-klassen hade en klart lysande stjärna på startlinjen!! –Herbert Dahlbom, som var tempospecialist, men också fruktad långloppsåkare!! Han bröt sig ofta loss och gick solo till mål. Så blev det också i det här loppet!! –han kom hem ensam, många minuter före klungan.

Det blev mer spännande i B-klassen där de spurtsnabba ungtupparna Lennart Emanuelsson, från Hillerstorp, och Sune Pettersson (senare namnbyte till Wennlöf), från Örebro gjort upp om segern i en snabb spurt.

Lennart Emanuelsson och Sune Pettersson gör upp om segern i B-klassen.

Måldomarna hade svårt att skilja de båda snabbspurtrarna åt?? --och juniårplåtis tyckte det var så spännande att han tryckte av lite sent!! Hasselbladaren hade ju dessutom en ganska lång fördröjning innan bilden togs. Därför är mållinjen redan passerad på den här bilden och det ser ut som om Lennart vinner?? --men det är Sune som döms som segrare!!

Sune Wennlöf skulle växa ut till en fruktad spurtare i Norden. Han blev nordisk mästare 1967 i Finland på 18 mil landsvägsåkning. Han vann en etapp i 6-dagars! --och han blev etappvinnare i ett flerdagarslopp i Danmark, där spurten var på H.C. Andersens Boulevard vid Rådhusplatsen!! Även Emanuelsson blev en storcyklist med många segrar.