#2435. Djur till kommersiell förnöjelse?? –är det rättvist??

Det här är en känslig fråga?? –skall vi hålla djur i fångenskap?? –i zoo och cirkusar?? Över huvud taget tjäna pengar på beskådande av djur?? –är det moraliskt rätt?? –mot djuren??

Många ensamma människor lever med husdjur?? –katter, hundar, fåglar och även pinnar??  --för gemenskap och sysselsättning?? Det kan jag tycka är ok, eftersom de flesta sällskapsdjuren är uppfödda i samvaro med människor.

Va, ser det ut så här i friheten

Om man fångar in vilda djur för att visa upp dem i fångenskap i zoo och cirkusar?? –då går man över gränsen till det rättvisa?? Det verkar som om regeringen i landet utom sig verkar fatta detta??

Nu väntar vi bara på att man släppa ut pensionärerna också??

#2434. Ååå va fint slipad den här kristallen är?? –tror du ja!!

Det har hänt mig många gånger?? –när seniorplåtis har visat någon person bergkristaller av mineralet kvarts?? –att man utropat: --å va fint slipade de är?? –å då blir man ju ledsen??

En rekommendation blir att den okunniga personen ifråga bör läsa Sveriges Geologiska Undersöknings korta beskrivning av begreppet mineral?? –hela jordens byggstenar?? --i ordets verkliga dubbla betydelse??

Kristaller av mineralet röktopas, en mörk variant av kvarts, kiseldioxid

De hexagonala kristallerna i bilden ovan har aldrig varit i närheten av slipning?? –lika lite som att någon person har format kronbladen i en blomma?? De plana ytorna  hos kristallerna är naturligt bildade genom att tillväxtprocessen adderat molekyl efter molekyl av kiseldioxid till de olika ytorna, som har vuxit fritt ur en smälta eller lösning, nere i jordskorpan av vår planet.

Om man studerar ytorna på atomär nivå så ser man i ett elektronmikroskop att det finns ”steg” av tillväxt där molekylerna har adderats.

Det finns mer än 800 olika mineral bara i Sverige?? –och mer än 4000 i vår planet. Det vill säga det finns många fler att upptäcka. Säkert mer än tio upptäcks varje år. Senioplåtis har upptäckt ett!!

Ut å leta i vårt land?? –det finns många platser att leta på. Den här hittade seniorplåtis i Riddarhyttan:

En kristall med Koboltglans, CoAsS, (eng. Cobaltite)

#2433. Det är skillnad på is och is??

Det är det verkligen?? –både strukturellt och geografiskt?? Grovt indelat så kan man skilja på glaciärer och årligen bildade sjö- och havsisar?? De består huvudsakligen av hexagonal is??

Du har säkert sett att snöstjärnan är sexuddig?? –och det är en följd av att vattenmolekylerna är fjärrordnade i en  atomstruktur som har hexagonal symmetri. Det finns flera olika kristallstrukturer av is, åtminstone sex olika. Faktiskt är is mycket komplicerad att förstå med sin dynamiska vätebindning mellan molekylerna. Iskristaller kan bli mycket stora, ja kanske de största vi känner till?? Isen i en insjö kan mycket väl vara en enda kristall??

Is i form av en glaciär bildas vanligen från snö som faller på dess översta yta. Snön packas sedan till is med snö från år till år. De flesta glaciärerna bildas på land, men ”flyter” ibland ut i havet eller i en sjö. De stora inlandsglaciärerna i Antarktis, Grönland och Svalbard ”flyter” ut i haven.

Glaciäris som flyter ut från Antarktis

Glaciären Austfonna flyter ut från Nordaustlandet i Svalbard

Glaciärerna består i stort av snö pressad till is. Om de smälter så bildas sötvatten. Det betyder att de är enorma sötvattenreservoarer på jorden. När en glaciär smälter så stiger havsnivån på jorden!!

Havsisen innehåller lite salt?? –men det är huvudsakligen små fickor med saltvatten?? –som sitter mellan iskristallerna?? Nordpolens ismassa är i huvudsak en havsis och byggs på från år till år?? Men en stordel av isen smälter årligen. När havsisen smälter så stiger inte havsnivån?? Även i Antarktis finns det en stor variation i hur mycket havsis som fryser och smälter under ett år. I vissa områden kan man se hur årlig havsis omger isberg, som kalvat från inlandsglaciärerna??

Årligen bildad havsis omgivande glaciäris i Antarktis

Några djur är helt beroende av den årliga havsisen för sin existens?? –jo, isbjörnen och kejsarpingvinen.

Kejsarpingvin på havsis med glaciäris i bakgrunden

#2432. Fokusstapling?? –med Olympus OM-D E-M1II?? –vad är det??

Macro foto det är svårt det?? –om du vill ha en skarp bild av hela objektet?? –som bara är några millimeter stort?? I gamla tider blev skärpdjupet bara någon del av millimeter?? –med en bild??

De senaste 10 åren har den digitala bilden givit  möjlighet till multiexponering vid olika fokus?? Bilderna kan sedan staplas samman i externa datorprogram som PS 5.

Det finns två huvudmetoder. Antingen flyttar man kameran på en släde i små steg och fokuserar eller så fokuserar kameran automatiskt på olika punkter. Numera kan även kameran slå samman många bilder och räkna ut en bild direkt. Det klarar till exempel Olympus OM-D E-M1II med vissa Olympus objektiv. Seniorplåtis har testat lång-zoomen 40-150mm 1:2,8 PRO.

Hur gör man då: Gå in på Fotograferingsmeny 2. Tryck PÅ. > slå PÅ Focus BKT > slå PÅ Focusstapling > välj PÅ. Kameran tar då 8 bilder och slår ihop bilderna till en bild direkt. Du kan välja fokusstegens längd (10 lägen) i näst sista steget, här får du testa själv. Om du stänger av fokusstaplingen i näst sista steget så får du i stället fokusbracketting och då har du möjlighet att ta 999 bilder vid olika fokus, men då kan inte kameran klara jobbet att lägga ihop så många bilder. Du måste gå över till ett externprogram som Photoshop 5. Det finns på beskrivet på YouTube hur man gör. Det är inte svårt??

Vi tar ett exempel med bilder av  mineralet Pyrit (kattguld). Kuberna här är ungefär 10 mm och inte så extremt små. Om man tar en vanlig enkel bild vid ett fokus så ser det ut så här:

10 mm liten kristall av pyrit. EM1II med 40-150mm 1:2,8 @ 150 mm, f/2,5, 250 s, ISO200

Om man tar en bild med fokusstapling av 8 bilder samlade till en i kamera så kan man faktiskt ta bilden med handhållen kamera. Annars rekommenderas stativ. Bilden kan se ut så här:

Fokusstapling av 8 bilder, fokussteg 5, handhållen kamera. Annars som bild ovan.

I denna bilden kan du notera att vissa delar av bilden är oskarp. Detta kan skyllas på att kameran är handhållen. Vidare får man testa med olika fokussteg för att optimera resultatet.

Nu slår vi av fokusstapling i näst sista steget och får fokusbracketting?? Nu kan man välja hur många bilder den skall fokusera med. Välj då att sätta fokus manuellt på närmaste punkten du vill ha skarp. Välj sedan massor av bilder, som 150, och välj ut antalet bilder som behövs för att få ditt objekt i fokus. I min test var det 20 bilder. Så här blev bilden:

Fokusbracketting av 20 bilder med EM1II + 40-150mm 1:2,8 @ 150 mm, f/3,2, 320 s, ISO 200

Det här var en första test att plåta makro med moderna metoder för seniorplåtis. Skall man optimera detta så skall man nog skaffa ett makroobjektiv från Olympus. Det finns två att välja på??

Så tar vi en bonusbild av en Pyritkristall med många tvillingar:

Pyritkristall med många tvillingar. Observera strieringen på ytorna. Fokusstapling av 8 bilder, fokussteg 5, handhållen kamera. Annars som bild 2 ovan.

#2431. Har dom dä?? –så har dom dä i Buenos Aires??

Är du oinspirerad av att plåta i din hemby?? –vissa av oss blir det?? Å andra sidan är de få platser som du känner så väl?? –att du kan koncentrera på det unika?? –som hemma?? Men visst att se nya vyer är tankeväckande??

Det märker seniorplåtis så tydligt vissa dagar i den lilla akademiska bondbyn i syd?? –inga motiv är spännande?? Vad gör man då?? –en möjlighet är att gå hem och dyka ned i bildarkivet?? –och besöka någon stad du varit i??

Här kommer några bilder från Buenos Aires:

Gatufoto i inspirerande miljö