#285. Gillar du värme?? –dra upp på Etna!! –eller hett som f..n!!

Det är ju varje svensks stora glädje att låta sig stekas av solen vid stranden. Om man nu gillar värme så varför inte satsa på riktig värme!! –eller som guiden sa hett så in i helvete! Dra till helvetet eller Etna!!

 Vulkaner är fantastiska upplevelser!! –speciellt om de har utbrott!! Bestig en vulkan för det är ett bra sätt att inse att man betyder ingenting mer än sandkornen på stranden. Detta sett ur jordens synpunkt. Assistent Ninni och jag har bestigit några vulkaner i Europa, Island, Japan, och USA. Vi har beskrivit utbrottet på Stromboli i en tidigare blogg. Här skall vi berätta om hur vi missade det stora utbrottet på Etna 1971.

Några veckor innan vi skulle ned till Sicilien fanns det en liten notis i tidningen om att Etna hade ett stort utbrott som hotade flera byar. Jag svor och Ninni drog en suck av lättnad.

Vi tog in på ett litet hotell i Taormina, man kunde se Etna från balkongen. En härlig syn. Ner på stan å hyra bil. Det var någon som klagade på att jag hyr för stora bilar, men här blev det en liten. Den enda inne!!

Vi försökte ta närmaste vägen upp på Etna men det gick inte för de senaste lavafloderna hade stängt av flera vägar. Klev man upp på lavafloden så var den fortfarande mycket varm och glödde här och där.

Ett riktigt ”road block” på Etnas sluttning. 1971. Observera vinrankorna.

Växtligheten på vulkansluttningar är vanligen mycket frodig. Är du en vinkännare har du naturligtvis druckit ett vitt vin från druvor vuxna på Etna. Vägarna upp längs sluttningen är mycket bra i början och man kan stanna till och njuta av utsikten ned mot Catania och medelhavet.

Ginst längs vägen står fint mot den mörka lavan på Etna.

När man kommer upp en bit blir det grusväg, ja lavabelagd väg. Dammig och vass. Vi slapp punktering, som väl var för det fanns inget reservhjul. Vi vågade inte stänga av motorn för vi var nu över 2500 m, och frågan var när motorn skulle börja koka. När vi väl kom upp till vulkanobservatoriet, blev det klart att det inte fanns längre. Lavaflödet hade helt täckt över det. Upp stack bara några master. Här upp var det tänkt att vi skulle byta fordon upp till toppen som ligger på 3330 m. Å si det gick. Det var bara att lasta in sig i den här bilen!!

Min nya bil upp på toppen av Etna!

Vi fick med en lite gubbe i toppluva!! --han var visst guide. Han prata italienska. Det var en kul bil, för den hade bara osynkad växellåda!! Men gissa om den gått uppåt på den här vulkanen, många gånger. Ingen klagan, lite dålig fjädring, men vem bryr sig på väg upp på en den mest aktiva vulkanerna på jorden.

Den sista biten fick man använda apostlahästarna. En bra bit också, minst några hundra meter vertikalt sett. Det ryker hela tiden ur kratern, som ibland puffar ut rökringar. Diametern på kratern är ung 3 km, så det är en riktigt stor vulkan. Det har massor av aktiva sidokratrar och fumaroler där varm gas kommer ut. Guiden tog oss till ett hål, som han kallade ”nära helvetet”. Jag skicka fram assisten Ninni för att kolla om man tog eld??

Assistent Ninni och ”jävulen” på Etna.

Kraterns kant är inte ofarlig. Här förkommer ras och plötsligt kan den spruta up lavaklumpar. Vi hade dock en bra guide som lät oss gå mycket när kratern och titta ned i ”hålet”. Vid farliga situationer är jag alltid mån om att skicka fram assitent Ninni så att hon kan bedöma riskerna.

Ninni på kraterkanten med lavaklumparna.

Det blev en lång resa tillbaka till hotellet. Vi missade kvällsvarden. Fick gå på litet hak och äta och dricka vin. Vilket vin!! Vilken upplevelse, ja Etna.

Jag måste medge att vi badade i medelhavet nästa dag. Dagen därpå blev det nästa vulkan??

#284. Det rätta fotografiska ögonblicket?? –eller att ”göra en bild”!!

När inträffar det rätta fotografiska ögonblicket!! –jo då bilden förmedlar precis det du vill ge åskådaren!! Då har du ”gjort en bild”!! –men är detta inte en utopi?? –kan man hitta det ögonblicket?? Ja, man undrar??

Detta är dilemmat för varje seriös fotograf!! --som vill ge något väsentligt till betraktaren!! Jag skulle nog vilja sträcka mig till att det skulle vara en konstnärlig handling den fotografen utför.

Det händer ibland att man förnimmer att en betydelsefull situation kommer att dyka upp. Man stannar upp och väntar ut rätt form och händelse, och ”gör bilden”. Jag tycker inte om att man säger att man tar en bild, möjligen om man ställt upp moster vid statyn kan jag gå med på det. Om man vill tillverka en betydelsefull bild så ”gör man en bild”. Typiska bilder av den här slaget finns ibland hos Henri Cartier-Bresson.

Dokumentära bilder är nästan likartade. De skall vara formrika för att snabbt ge informationen i det som skall bevaras eller framhållas i en given tid. Här kommer jag ofta att tänka på bilder av W. Eugene Smith. T ex doktorn på landet.

Under den senare kategorin kan man ta in dokumentär sportfotografi. Här gäller det att fånga kritiska ögonblick i sporthändelsen. Förr var det svårt att göra detta, idag är det lättare med sekvensfotografering av en händelse. Fortfarande kan man tala om att ”göra en sportbild” om fotografen väljer rätt plats och rätt moment för att trycka av!! Det är dock en del slump med, som i all konst.

Jag har valt att här ta upp några bilder jag gjort för mycket länge sedan. De är dock inte konstverk. Möjligen dokument.

Huvudvärk? För sent!                                        

Handen trycks in i bollen! Spot on!

Knock! Spot on!

Gå runt. Rätt!

Nicka bort. För sent!

#283. Yellowstone nationalpark!! –en unik natur för alla??

Vi klagar ofta på USA. Ingen ordning och slit och släng. Vi glömmer bort att här finns fantastisk natur!! –tillgänglig för alla!! Bilturen går vidare in i den äldsta och stora Yellowstone parken!!

Motellet hade små timrad stugor och man sov som en stock. När man tittade ut och gick till frukosten så hade det snöat en aning och pudrat bergen. Morgonsolen lyste på hästarna på ängen. Det var verkligen som ett vykort. Men min mage kurrade och det blev ingen bild. Två stora pannkakor, ägg och bacon fyllde upp väl och kaffet piggade upp den stela kroppen.

Nu bar turen in i den äldsta och mycket stora parken Yellowstone. Den är stor som Sörmland och består av en jättelik caldera, d v s en jättevulkan som kollapsat. Här inne finns jättestora berg och fantastiska dalar och raviner. Skogarna är djupa. Du är fri att vandra var du vill om du anmäler det till parkrangers. Jag skulle föreslå att du håller dig till vägarna till en början.

Om du kommer i vårens tid så är det lite publik, ja det är nästan tomt. Å andra sidan kan det bli lite kallt och en del snö. Det finns flera stora hotell inne i parken, bl a Amerikas största träbyggnad. Bor du där har du gångavstånd till flera intressanta stora gejsrar. Det här är världen största gejser fält, med mindre och större. De små sprutar ofta, sådär var femte minut och de stora kanske bara var femte år. När jag gick där helt oanades startade Grand Gejser:

Grand gejser startar var 12 timma.

Djurlivet är fantastiskt. Du kan se björn, varg och buffalo. Älg och råbockar och rådjur ser man överallt. Buffalo är ett imponerande djur och strövar kring på låglandet.

Buffalo.

Naturen är ett skådespel och alla former kan du förvänta dig. Berg och vattenfall är typiskt för det varierade landskapet.

”Lower falls” och bergskedjan i calderans kant.

Glöm inte att gå upp en riktigt tidig morgan. Du behöver inte vara rädd för björnar och vargar. Det är underbara vyer med de sprutande gejsrarna.

Nattlandskapet.

De varma källorna och de stora gejsrarna kan sprida mycket varmt vatten över stora områden och då dödas träden. Det ger upphov till ett mycket egendomligt trädlandskap.

Träd dödade av varmt vatten.

#282. Styr dit näsan pekar?? –eller total frihet att stanna, --var som helst!!

Frihet!! –det betyder olika för oss alla?? Sätt dig vid ratten och rulla ut dit du vill!! –stanna till vid ett matsälle?? Fångas av en vy!! –vänta en evighet!! --”gör en bild” av det rätta ögonblicket!! Njut av bilden du tog!! Det är min frihet!!

Ibland är en reklambild det som tänder drömmar!! Jag blev totalt triggad av en Leica reklambild på 80-talet. Jag har återskapat den här!!

Här är allt du behöver!!

Symboliskt behöver du bara pass, pengar, kamera, klocka, och lite till …..!!

Hej då assisten Ninni!! --nu sticker jag!! Tåget till Cph och flyg vart som helst i staterna?? Jag slänger den lilla väskan med två kalsonger, två strumpor och två T-shirts över axeln. Passerar, med ett välkomnande, passpolisen med ett glatt leende?? –har permanent visa till US.

Löser ut en stor fet och bekväm SUV, med god plats för en Leica M10 på sätet bredvid dig. Sätter på en Summircon 28/2,8 ASPH, som enda glugg på resan. Det är lätt att hitta i alla städer i det här landet, rätvinkliga gatukorsningar gör det enkelt för orienteringen. Det behöv ingen GPS. Första natten på ett bra motell med bra restaurang. T-bone steak med Iidahopotatis. En stor Bud släcker fint och ger sömn.

Morgonkaffe på bensinstationen längs vägen, köper en mugg, som passar i hållaren. Kommer i slang med en ”landsvägspolis” och hör om den där lilla vägen upp mot berget är öppen. Inga problem den är bred och bra!!

Vägen upp mot bergen.

Den va bred och bra, det rullar på fint i 55. Country musik (= häst jazz) i högtalaren, va härligt!! –massor av stationer att höra på även på landet. Stannar till vid en vägkrog för en stadig frukost!!

Vägkrog någonstans i US.

Härliga nystekta tjocka morgon pannkakor med marpel sirup. Svagt behagligt kaffe, inte det där överbrända skånerost. Blandad publik, vänlig personal. En pensionär passerade förbi och hälsade –ha en bra dag. Plastklädda soffar och en servitris med förkläde.

Jag letar alltid efter skyltar.  Passerar en lite småstad och får användning för den ny Leican.

 Högtryck inne och ute.

Det blir en underbar dag med växlande vyer och friheten att stanna precis efter vägen var du vill. Jag kom att tänka på Walker Evans. Undrar hur han tog sig fram längs vägarna på den tiden?? --det konstiga är att man kan träffa på nästan samma miljöer även idag.

När sa du att det var?

Det underbara med landskapet i det här landet i väst!! --är att allting på något underligt sätt kan stanna?? –inte bara tiden utan även ögonblicket!! Det fryser fast och bara blir där. Ingen tycks reflektera över det, det bara finns där. Utan att någon tycks se det??

Vart var det vi skulle?

Fram mot eftermiddagen kan man lugnt börja finna någon liten ort med ett motell. I det här landet behöver man aldrig beställa något i förhand. Det finns alltid någonstans att bo, dyrt eller billigt?? Om man är i varmare trakter är det skönt med en stor pool!! –att koppla av i. Är det mera kyligt kan ett stort varmt badkar och en flaska vin sitta bra!! --innan man intar en lobster dinner i restaurangen. Jag är säker på att man sedan fastnar i baren?? --för americaner och locals slutar aldrig å snacka.

Fortsättning kanske följer??

#281. En liten räkneövning!! –Sony DSC-TX200V skulle ge 562 MPix för fullframe!!

Jakten på megapixel går vidare!! –mindre å mindre pix!! –ger fler och fler pixels per mm?? Tänk efter! --har vi bra objektiv nog för så små pix?? Låt oss göra en lite räkneövning??

Jättedraken Sony har släppt en ny modell som vi skall lägga pengar på. Devisen är så många MP som möjligt i en lite kamera. Sony DSC-TX200V har en sensor som är 6,17x4,55 mm liten och i den här har ingenjörerna stoppat in 4896 x 3672 pix. Med lite praktisk skolboksmatematik, om det finns än, så skulle det betyda att varje pix är 1,26 mikrometer d v s 0,000126 mm. Det kan vi ju jämföra med att i en normalframkallad Tri-X analog film har silverkornen som är ungefär 4-5 mikrometer.

Man kan undra hur liten tråden är som läser ut strömmen hos varje pix?? Ja nu går det nog inte till så utan ingenjörerna har något smart sätt att göra det. Jag kan bara påminna om man idag lätt kan växa halvledande kisel pinnar som är ungefär 0,000010 mm. Kemisterna kan göra små guldbollar med 11 atomer som är 1 nm (0,000001 mm) små. Så det är nog små problem.

Om man nu har en pix som är 1,26 mikrometer och så fyller man ut ytan 24x36 mm så finner man att det efter en del skolboksräknande blir en sensor med 562 MP. Så det är lika bra att du köper hem den värsta dator du kan tänka dig och se till att du får med några parallellkopplade hårdiskar på sådär 4GB.

Problemet är att vår objektiv har en upplösning av sisådär 100 linjepar per millimeter och den här sensorn kräver 404 lp/mm. Kom igen glasgjutarna, en nöt att knäcka!!

Nu finns det ju en tröst i att du kan plocka fram din gamla Canon EOS 20D som hade en sensor så gles att det bara har ung 6 MP. Den här bilden nedan är tagen med en sådan kamera och den har varit utställd på Scandinavian Photo galleri i Bankeryd, som meterförstoring!

Isbjörn räddar godis. Canon 20D, EF 100-400/4,5-5,6 L IS