#1898. Skärfläckor?? –med 1620 mm FOV glugg?? –en prakt??

Man tager vad man haver?? En ny Olympus Pen-F och en gammal Canon glugg med stackade extendrar?? Då kan man få en FOV så man kan se skärfläckorna??

Det betyder att gluggen blir en Canon 300/4 IS L + 2x extender + 1,4x extender + adapter till kameran. Det blir manuellt fokus, men observera att kamerans bildstabilisator fortfarande jobbar. Den här kombinationen måste du ha på ett stativ?? Handhållet blir nästan omöjligt då man skall hitta fågeln?? Det är också svårt att sätta fokus?? –då jag inte hittat fokushjälpen i kameran?? Med Olympus objektiv fungerar fokushjälpen bra.

Här kommer ett urplock av bilder efter tre timmar i blåsten:

Skärfläckor vid Flommens naturreservat anno 2016-06-12

#1894. Nya Olympus 300 mm f/4 + 1,4x extender i fältstudie??

Hård blåst och darrig gubbe?? –är ingen bra kombination?? –om man skall plåta skärfläckor med en 840 FOV glugg?? Det går dock bra om man har den här gluggen??

Nämligen Olympus nya tele?? –Olympus Zuiko M 300 mm f/4 med extender MC-14 1,4 x, monterat på en Olympus Pan-F. Det hade aldrig gått att handhålla motsvarande Canon med vit storglugg?? Nu klarade seniorplåtis att hålla den här kameran mer än en halvtimma?? –visserligen darrade han men objektivet IS och kamerans IS tog ut alla skakningar?? Helt otroligt?? –även om tusendelen användes.

Resten av tiden, tre timmar i blåsten, satt kameran på ett stativ. Här kommer ett axplock av bilder:

Skärfläckor vid Flommens naturreservat anno 2016-06-19

Seniorplåtis intryck är att det här är den bästa tele-gluggen man kan ha till en m4/3 kamera. Varmt tack till Peter Elmqvist på Olympus som lät mig prova den.

#1890. Bästa telet?? –seniorplåtis använt?? –kolla storkarna i Vomb??

Seniorplåtis har denna våren kämpat med att plåta Prins Oscars storkpar vid Vomb?? –på mycket långt avstånd?? Äntligen!! --den här gluggen fungerar bra med skarpa bilder??

Seniorplåtis har fått låna den nya Olympus 300 mm f/4 gluggen av Peter Elmqvist på Olympus. Med Olympus 1,4 x extender så blir detta en 840 mm FOV bild med Olympus Pen-F:

Olympus M Zuiko 300mm F4 + MC-14 @ Pen-F

Det vattentäta objektivet är mekaniskt tip top och autofokus snabbaste jag sett på Olympus. Med samverkande IS i objektiv och kamera så spelar det ingen roll hur mycket blåsten skakar stativet. Det är också sandstorm säkrat. Här kommer några bilder av tre storkungar i boet. De är beskurna till nästan 100%:

Prins Oscars storkar vid Vombs ängar. Med Pen-F + 300/4. 1/320 s, f/8 ISO 200.

#1875. Vart tog de vägen?? –berguvens ungar??

Seniorplåtis skulle testa 2400 mm gluggen i fält?? –och plåta berguvens ungar i Hardeberga stenbrott?? Boet ligger på en berghylla 300 meter från observationsplatsen.

Med blotta ögat ser man inte boet?? –och med en vanlig kikare kan man ana något som kan rör på sig?? Med en bra tubkikare kan man se att det är berguvar på hyllan. Boet är bebott sedan många år med ett berguv par som ofta har två-tre ungar. Platsen är offentlig och beskriven av Skånes Ornitologisk förening.

Om man kommer till observationsplatsen på eftermiddagen så ligger boet i solskugga. Det är då extremt svårt att ställa fokus med den 2400 mm långa gluggen som seniorplåtis beskrev i en tidigare blogg. Det var dock möjligt att se att det var 3 ungar i boet. Två nästan fullvuxna och en lite mindre.

Tre berguvsungar i Hardeberga stenbrott anno 2016-06-06

Eftersom det är mycket dålig kontrast i skuggan på bergsklippan så gjorde vi ett nytt besök tre dagar senare. Vi var på plats strax efter 9 och det var nu möjligt att ta en bild med ”högupplösning”, med antalet pixlar som 10368x7776.   Bilden här nedan är sedan samplad ned till en lång kant av 2048 pix i LR 6.Den är sedan skärpt i Silver Efex 2.

Det märklaga var att berguvens ungar inte fanns kvar. Kan de ha flugit ur boet redan?? Kan den lite mindre rackarn verkligen flyga redan?? Seniorplåtis tycker att det ser ut som om det har skett ett ras vid boet?? Kan det vara så illa??

Berguvarnas bohylla anno den 2016-06-09

Jag tycker det ser underligt ut?? –med stenblock på hyllan. Jämför de två bilderna.

Det är mycket svårt att använda den långa brännvidden av 2400 mm. Det dammar en hel del i det aktiva stenbrottet. Man bryter pre-kambrisk kvartssandsten, som är mer än 600 miljoner år gammal. Det bullrar också en hel del från stenkrossarna. Damm och buller påverkar bildkvaliteten.

Vi återkommer med ytterligare en blogg där vi använt detta udda objektiv.

#485. Naturfoto?? –hur når man över det högkvalitativa bildbruset??

Naturfoto i böcker och på TV?? –har mycket hög kvalitet?? Till vilken nytta är det?? –får vi bättre livsrum?? –eller är det bara en estetiskt tilltalande uppgift?? Det här är svårt?? –är det bara en kommersiell hobby??

Jag komma att tänka på det här?? –för idag skall jag gå på det månatliga mötet på fotoföreningen PhotoNatura, i Hässleholm. Man skall ha med sig tre bilder som skall visas på mötet?? –och förhoppningsvis skall de öppna för kritik och diskussion?? Det brukar vara mycket högkvalitativa bilder från mycket kompetenta fotografer?? –du kan besöka föreningens hemsida så ser du vilka som är med!!

Jag funderar på vilka bilder jag skall ta med?? –man kan säga att de flesta naturfotograferna har bilder i åtminstone fyra kategorier:

Estiskt dekorativa

Estiskt dokumentära

Opinionsbildande dokumentära

Vetenskapligt dokumentära

De två första grupperna spelar en stor uppgift då det är en källa för hobbyverksamhet. Det skapar också en viktig känsla för naturanärhet för betraktaren. Det i sin tur stöder varsamhet om naturen. Många medlemmar här på fotosidan hör till den här gruppen, likväl som jag själv. En del professionella fotografer finns även inom de här områdena. Opinionsbildande fotografi är mindre vanligt, då det kräver mycke arbete och ekonomiska resurser. Vilka kan då gör sådan fotografi?? Hit hör de stora internationella TV bolagen och vissa naturfotografer, t ex Mattias Klum. Vetenskaplig dokumentär fotografi är ovanlig, vi har ett lysande exempel i Lennart Nilsson här i Sverige, och finns vanligen bland forskarna själva. De flesta bilderna finns då i vetenskapliga tidskrifter och ibland i populärvetenskaplig litteratur. Jag var själv verksam i detta område under 30 år som forskare. Vanligen krävs det  utrustningar i mångmiljonklassen för att ta sådana bilder.

Nu kan man som enkel amatörer, som jag, göra en insats genom att plåta den del av naturen som vi blir överraskade av. Kanske blir då andra det också, och kanske är det informativt även för ”naturarbetarna”??

Jag valde att ta med de här bilderna till månadens PhotoNatura möte:

Därför att jag hade tidigare ingen aning om att sothönsungar såg ut så här, och att de betedde sig så här!!