#248. Drivved!! –dä bra att ha!! –eller isbjörn simma 69 mil!!

Ved är bra att ha!! –som bränsle och byggmaterial!! Drivved ä ändå bättre!! –den kan berätta vad som hänt de senaste 10000-tals åren i vår del av Arktis. Det var varmt under stenåldern!! –så varmt att en del av norr Grönland var isfritt!!

Drivved är vanligt på stränderna i Arktis!! –det kommer ut från taigan med floderna och flyter ut i havet. Strandvallarna innehåller drivved om det finns fritt vågsvall från havet!! Man finner drivved på många platser på det norr halvklotet. Typisk är stränderna i Oregon, som är skyddade av staten.

Oregons kust 1979.

På Svalbard finns det gott om drivved, som huvudsakligen kommer från den Ryska taigan. Nu när den Arktiska vinterisen smälter undan kraftigt på somrarna, på grund av förhöjd koldioxid i atmosfären så friläggs också stränderna på norra Grönland. Svenska och danska forskare har visat att de gamla strandvallarna har drivved från stenålder (8000 år sedan). Man har gjort 150 kol-14 tidbestämningar och kommit fram till att Arktis måste varit nästan isfritt efter den senaste istiden. Resultaten är presenterade i välrenommerade Science.

Det här betyder att det varit varmt tidigare i Arktis, men det försvarar inte vår extrema förbränning av fossila bränslen som nu orsakar uppvärmningen. Det betyder dock att isbjörnarna måste varit tränade att simma långt redan på den tiden för att hitta is att jaga säl på. Forskare har visat att en isbjörnshona med GPS hade simmat 69 mil på 9 dagar ute till havs för att sedan vandra 180 mil på is. Hon förlorade under den tiden bara 22% av kroppsvikten. Detta är nedärvda beteende sedan mer än 8000 år.

Isbjörnen tål alltså en hel del!

Åttionde breddgraden nord Svalbard 2011.

#247. Varför f/0,95?? –eller Kina på väg!! –vart??

Fler och fler f/0.95 objektiv dyker upp!! –varför undrar man?? Är det macho att vara extrem?? –eller har de verklig användning?? Är det high tech?? –ja, och sannolikt vill Kina visa framfötterna??

Det finns nu ett flertal objektiv på marknaden med den höga ljusstyrkan 0.95 eller 1.0. Först ut var Canon på sextiotalet med ett f/0.95 objektiv för Canon 7. På 70-talet hakade Leica M på med ett Noctilux f/1.0

Canon 50 mm f/0.95 och Leitz Noctilux 50 mm f/1.0

Canon hade ett autofokus objektiv EF 50mm f/1.0 för ett tag, innan digitala tiden kom. Det lades ner men finns på ebay för stora pengar. När den digitala tiden kom tycker man att behovet av 1-objektiv skulle spela mindre roll, med de ljusstarka sensorerna. Men inte, nu presenterar Leica M ett f/0.95 asphäriskt objektiv, som blir en storsäljare. Koreanska Nokton släpper ett f/0.95 för m4/3 kameror med 25mm brännvidd och i dagarna släpper kinesfirman  SLR Magic objektivet HyperPrime CINE 50mm T0.95. En glugg som väger 1 kilo och har en glasmassa i många av elementen med grundämnet Tantal. I flera av de tidiga objektiven fanns den radioaktiva isotopen Thorium, som höjde brytningsindex hos glaset. Nu har man infört Tantal i stället. Det är inte radioaktivt. Det kan också användas i ytbehandlingen av objektiven.

Varför vill man då ha ett objektiv med f/1?? –jo det ger ett mycket litet skärpedjup och det kan vara bra vid filmarbeten och foto då man vill frilägga något litet!! Hur litet är då skärpedjupet?? Det finns ”siter” på nätet där du kan räkna ut skärpedjup (DOF) ta och kolla här eller här så kan du se vad gäller. Man har på avståndet 1 m bara 10 mm DOF för bländare 1.

Canon f/0.95

Om man i stället väljer ett objektiv med bländare 1.4 så blir motsvarande värde 20 mm. Det kanske spelar roll i vissa tillämpningar men jag tycker det är tveksamt om man kan ha ett mycket mindre f/1.4 objektiv. Så kanske är f/0.95 objektivet en statussymbol??

Nu tror jag att det senaste objektivet från SLR Magic är ett skrytbygge från Kina. En demonstration i den allmänna ekonomiska och tekniska boomen i detta landet. De kommer inte bara att dominera den billiga produktmarknaden i framtiden utan också den högteknologiska!! Det satsar idag på utbildning och de mänskliga resurserna är enorma. Betänk att till varje universitetsplats, i alla nivåer, finns tusentals sökande. Det blir kvalitet genom gallring det!! En toppforskare i Kina, hon eller han är topp, i jämförelse med vad vi kan visa upp i väst, och de är många!!

Vad har Sverige att komma med?? Poppsångare och fotbollsspelare!!

Blivande professorer? Peking 1986.

#246. I stället för fyrverkeri!! –Gott Nytt År!! --med naturen idag!!

GOTT NYTT ÅR!! –alla vänner på Fotosidan.

Nyårsblomma i Lund den 31 december 2011.

Jag och assistent Ninni önskar alla läsare på Fotosidan ett Gott Nytt Foto År!!

#245. Dags att byta från ISO till DIN?? –eller nått annat??

Ljuskänsligheten, uttryckt i ISO, hos digitala sensorer börjar bli löjligt stora tal!! –eller vad sägs om ISO 204800?? –som anges för EOS 1D X!! Skalan är gjord för gammaldax film!! –stenålder??

Ljuskänsligheten för film uttrycktes i den gamla goda analoga tiden i mätetalen DIN eller ASA. DIN-skalan (DIN = Deutsche Industrie-Normen) publicerades först för svartvit film 1934 och är baserad på densitometermätningar av film exponerad med standardiserad ljusmängd och framkallningsmetod. Den har en 10-baserad logaritmisk skala så att en dubbling av ljuskänsligheten (= ett bländarsteg) motsvarar 3 steg.  ASA skalan utarbetades av Kodak CO för svartvit film 1943 och den är en aritmetisk skala baserad på exponering och bedömning av negativets bildegenskaper för ett standardiserat förfarande. En film med 100 ASA var dubbelt så snabb som en film med ljuskänsligheten 200 ASA. ASA-skalan omdefinierades 1960 så att filmer med 200 ASA ändrades till 400 ASA i stället, dvs man dubblade värdet i skalan.

Sammanställer man de båda skalorna så gällde efter 1960 att 400 ASA vara lika med 27° DIN. Före 1960 kan man på exponeringsmätare hitta markeringar för båda skalorna och det är inte säkert att 27° DIN motsvaras av 200 ASA!!

Här är det i stället 160 ASA!!

ISO systemet sammanförde de båda systemen 1974 så att man angav både det aritmetiska ASA som logaritmiska DIN i formen av ISO 400/27°. Detta framgår av den här filmasken från 80-talet!!

Det blev allt vanligare att man inte satte ut det logaritmiska värdet så att det blev ISO 400 kvar. Skalan var definierad upp till 3200 ASA. Det fanns en negativ färgfilm SR-G 3200 från Konica med den här känsligheten. Jag har själv använt den. Det fanns också en svartvit film Kodak T-MAX P3200.

Så kom den digitala tiden och tillverkarna av sensorer fortsatte att använda ISO skalan och nu rakade den snabbt i höjden ovanför den definierade ISO-skalan för film. Rekordet är snart ISO 204800 i EOS 1D X och det lär inte vara taket. Men om man nu använder så här stora mätetal så anger siffran 204800 att man kan bestämma ljuskänsligheten på 1/200000 när!! Vilket är nonsens!! Även om man anser 8 vara signifikant i 204800 så skulle man mena att den är uppmätt med en noggrannhet av 1/2000!! Vilket även det är osannolikt!! Kom ihåg att de gamla densitometermätningarna av film hade mycket stora mätfel, och man fastlade mätskalorna erfarenhetsmässigt i närmaste fasta mätetal!!

Vad skall man använda i stället?? Det finns faktiskt en skala, APEX, definierad så att 0 är ISO 3/6°, det vill säga ISO 400 är 7 och ISO 204800 är 16. Den skalan skulle funka bra med sina små mätetal. Men om man vill hålla på de gamla fina skalorna som DIN så går det också bra ty ISO 204800 blir så litet som 54.

Mitt förslag är att gå tillbaka till DIN-skalan för digitala sensorers ljuskänslighet.

Här kommer slutligen en bild som är tagen med en kinatillverkad svartvit film köpt i Peking 1986 och den hade ljuskänsligheten uttryckt i DIN som 27. Den var ganska grovkornig om man framkallade den i D-76, som framgår här.

Peking 1986. Olympus OM-4 med Zuiko 180/2,8.

#244. Hur stort skall hålet vara?? –duger det inte som det är??

Bygga om är den stora drivkraften för svenskar!! Gäster från utlandet brukar fråga mig om svenskar bara arbetar på semestern?? Det ligger något i det?? Det huggs ut och det provas nya lösningar överallt!!

Det verkar vara en stark känsla detta!! --att inte nöja sig med det som finns?? -utan man måste ständigt ändra och bygga om!! Grannens nya tak måste man ju matcha!! –å ny köksinredning måste man ju ha??

Å nu har grannen satt in en ny dörr?? –stor och fin, med glasruta. Då måste jag ju fixa en större ingång!! –men det blir ett förfärligt mejslandet och spettande!!

Det är ju bra att man har fått inbyggt spett och en skalle som är specialformat så att slaghastigheten kan bli hög. Det här skall vi nog fixa på några dagar. Det blir nog inflyttningsklart till våren och utsikten är bra, men kunde bli bättre?? Han där borta i den andra björken har ju fått mycket bättre utsikt och frågan är om han inte har större kvadratmeteryta i sovrummet?? Men han ser konstig ut?? Han har ju ingen näbb??

Det här blir ett bra vinterhärbärge, bara man får plats med all kottarna?? –men hålet är stort nog och spaningsområdet ok. Flera granar finns inom korthåll, med massor med kottar. Det här blir kanon!! --om inte någon ilsken flygare vill flytta in redan??

Bobestyren på tomten Övre Uggelfors är i full gång inför eventuell kommande vinter och vår. Vi får hoppas att allt går väl, för jag tänker inte lägga mig i med något oväsen från någon ombyggnad.