Reportaget från Gullbrannafestivalen hamnade på mittuppslaget

I gårdagens inlägg nämnde jag att jag skickat ett reportage i text och bild till tidningen Världen idag. Så här ser det ut i tryck. Dragarbilden är tagen med Leica M240 och Zeiss 21/2,8. Jag skriver det bara för att visa att det fortfarande finns yrkesfotografer som arbetar med Leica.

Du kan ta del av reportaget i följande länk, reportaget är premium, vilket innebär att du inte kan ta del av texten, men du kommer åt att se alla 30 bilderna: https://www.varldenidag.se/nyheter/kristen-musikfestival-slog-nytt-besoksrekord/repseA!uUxmbZhyfKajsIScYvUcxA/?fbclid=IwAR2K3LcXhFRtMCpxqEo68W9FqnRcPRWE35JBKhELGnnB0rVlp3MwiYqSNsE

Text och foto: Mikael Good

Guldet fanns i skeppet på Gullbrannafestivalen

Nu har jag kommit hem från fyra intensiva dagar då jag varit festivalfotograf på Gullbrannafestivalen utanför Halmstad. Jag har även redigerat klart bilder och skickat in ett reportage i text och bilder. Reportaget kommer att publiceras på ett uppslag i Världen idag i morgon. Men innan jag återgår till hängmattan vill jag dela med mig av min topp fem lista från festivalen.



1. Switchfoot's cover på Led Zeppelin's - Rock and Roll som de körde under repetitionen. Chad Butler smiskade trummskinnen nästa lika hårt som John Bonham. Vilket tryckt! Synd bara att de inte körde covern under det ordinarie settet.

2. Blenda! Vilken scennärvaro! Hon kan mycket väl bli vår nästa stora musikexport, särskilt som hon precis har signats av Pharrell Williams.

3. Electric Banana Band! Att få se sina barndomshjältar, och sjunga med i deras klassiska låtar tillsammans med flera tusen personer var en riktig höjdare. Publiken spände från Anton 2 år till Inga-Britt 84 år, och tillsammans fick vi uppleva en härlig fest! 
– Nu när KISS har lagt av, är vi det enda kvarvarande kostymbandet, sa Lasse Åberg 79 år med ett leende innan spelningen.

4. Lecrae! Jag vet att han är bra live, men så bra som Lecrae var på Gullbranna visste jag inte att han var. Vilken närvaro, vilket publiktryck, vilket mellansnack! Hans flödande rap och tunga beats, fick publiken i rörelse, och hela Skeppet sjöd och gungade i takt. 

5. Johannes Jonsson från Metal Bible, som hade en av mina favoritskivor Theocray’s - As the World Bleeds bland vinylerna som han sålde i sin monter. Nu kan jag lyssna på detta progressiva  metal mästerverk på riktigt!

Sämst var vädret! Blåst och ösregn är inte något bra festivalväder! Men inte ens det kunde hindra att festivalen slog nytt besöksrekord. Vädret gjorde även att konserterna blev riktigt välbesökta! I slutet av rengbågen finns enligt sägnen guldet, om man ska tro på sägnen fanns guldet i konsertarenan Skeppet på Gullbrannafestivalen.

Text och foto: Mikael Good

Historiskt landmärke i Huskvarna rivs

Senare i eftermiddag inleds enligt en trovärdig källa rivningen av innerröret i den 55 meter höga skorstenen vid Husqvarna fabriken. Trots att många har opponerat sig mot rivningen kommer det första steget att påbörjas idag. Det finns en liten risk för att delar av skorstenen kan rasa när innerröret tas bort, varför arbetet kommer att ske efter arbetstid när fabriken är tom. Närområdet kommer även att spärras av när rivningen påbörjas. Resten av skorstenen kommer att rivas i slutet av sommaren. 

Bilden som jag tog på väg till redaktionen blir kanske den sista som jag tog på skorstenen.

Text och foto: Mikael Good

Leicafotografer är stockkonservativa

Ända sedan Leica M3 introducerades 1954 har Leica Camera AG hållt fast vid ett tydligt designkoncept. Men varenda gång som de har försökt att frångå mallen har de mötts av motstånd från de konservativa användarna.



1971 introducerades Leica M5. Det var den första M Leican med inbyggd ljusmätare. Men trots det föll den inte Leica fotograferna i smaken. Den annorlunda designen och att den var större och tyngre än tidigare M-kameror och Leica-fotograferna ratade den. Produktionen lades ned redan 1975 efter att 33 900 kameror tillverkats.



Leica fotografer är stockkonservativa och efter detta valde Leica att ersätta den med Leica M4-2. Och samtidigt utveckla en kamera med inbyggd ljusmätare som rymdes i en kamera med samma storleksförhållande som denna. 



Man kan tycka att Leica borde ha lärt sig sin läxa där och då. Men trots detta introducerade de en Leica som radikalt skiljde sig från tidigare analoga och även digitala modeller i september 2012. Den nya kameran var större och tyngre än tidigare. Trots att den var späckad med många finesser såsom live-view, filmfunktion, flerfältsmätning och möjlighet till extern digital sökare tog inte Leicafotograferna riktigt kameran till sina hjärtan. Det var en bra kamera men enligt dem hade den inte den rätta Leicakänslan.



Leica pressades in till ritbordet och fick jobba hårt för att plocka fram en kamera som rymdes inom de klassiska Leicamåtten och såg ut som och kändes som en analog kamera. Den nya kameran introducerades i januari 2017, och denna gången tog Leicafotograferna den nya kameran till sina hjärtan.



Jag tycker om att jobba med mätsökarkameror och bryr mig inte så mycket om extra millimetrar och gram. Som grädde på moset är begagnatpriset relativt lågt med Leicamått mätt. Jag skulle gärna vilja ha en Leica M10, men i och med att jag inte har en obegränsad budget, valde jag att köpa en begagnad Leica M 240. Jag har inte något problem med vare sig tyngd eller storlek. Faktum är att jag ofta har med mig kameran och använder den tillsammans med ett 7Artisans 28/1,4 både i jobbet och privat. Förutom den översta bilden är alla bilderna i det här inlägget är tagna med den kombinationen,





Text och foto: Mikael Good

Ps: Om du är sugen på att fota en riktig  karneval så vill jag tipsa om Hammarkullekarnevalen som hålls den 24-26 maj.

La Vida Es Un Carnaval

I lördags samlades drygt tusen människor i olika åldrar och med olika ursprung för att fira årets Öxnehagadag. I år var sambaskolan A Bunda på plats. Med sin färgsprakande och svängiga inledning av dagen hjälpte de till att höja festivaltemperaturen rejält.
– La Vida Es Un Carnaval (livet är en karneval), utbrast en kvinna i publiken med rötter i Chile när hon omfamnades av sambarytmerna.

Under ett par år har det kommunala bostadsföretaget Vätterhem arrangerat Öxnehagadagen tillsammans med föreningar och organisationer som är verksamma i stadsdelen Öxnehaga i Huskvarna. Ett av inslagen under dagen är ett karnevalståg, där dagis, skolor, föreningar och församlingar gått med. En lokal sambainfluerad danstrupp har tagit täten i tidigare karnevalståg, men trots att de har kämpat på har den rätta karnevals- och feststämningen ändå inte riktigt velat infinna sig.

I år bestämde sig Vätterhem för att satsa lite extra för att höja partytemperaturen. De tog kontakt med sambaskolan A Bunda från Göteborg, som med sina 170 medlemmar är en av Europas största sambaskolor. A Bunda som har uppträtt på festivaler och karnevaler runt om i Europa och Sverige tackade ja till att medverka.

När det var dags för årets Öxnehagadag fanns ett hundratal medlemmar från A Bunda på plats. I sina färgsprakande dräkter dansade de fram på Öxnehaga, och bjöd på svängiga rytmer, skir glädje och energisk sambadans som stöddes av en stor grupp med rytmiska slagverkare. Den rätta feststämningen infann sig direkt, och de drygt tusen åskådarna som samlats utmed karnevalsvägen fick nästan nypa sig i armen för att förstå att de var i Sverige och inte i något sydeuropeiskt land.

Bilderna i artikeln är tagna med Leica M 240 + 7Artisans 28/1,4 samt Sony A7rII+Canon EF 70-200/4 IS

Text och foto: Mikael Good