"Måla med ljus"

Multireporter och opinionsbildare. Det som står i min blogg är mina högst privata tankar och åsikter.

Voigtländer GF1 Streetshooter

Gatufoto blir allt populärare och det finns många “regler” och “förordningar” för vad man får och inte får göra vid gatufoto. En del fotar analogt och andra digitalt. Jag fotar analogt med mina digitala kameror och digitalt med min analoga kamera. Men det spelar egentligen ingen roll vilken kamerautrustning man använt bara slutresultatet blir bra och förmedlar något till betraktaren. Följande bilder är tagna med allt från väldigt små, enkla och billiga kameror till betydligt dyrare apparater, undrar just om det går att se någon skillnad?


© Mikael Good

© Mikael Good

© Mikael Good 

© Mikael Good 

© Mikael Good 

Många gatufotografer tycker att en kamera (helst analog) och ett objektiv (35 mm) är det som gäller för gatufoto, själv fotar jag efter humör och väljer oftast objektiv och kamera efter dagsformen. Det händer även att jag gatufotar med normalzoom vilket är rent av blasfemiskt för riktiga gatufotofundamentalister. Även om jag har en analog Leica och behärskar det heliga gatufotospråket tyska så bryter jag gärna mot regler och förordningar vid gatufoto och gör vad som faller mig in, huvudsaken är ju som sagt att slutresultatet blir bra! Bättre en bra digital bild i datorn än tio rullar exponerad film i kylskåpet :)


Voigtländer GF1 Streetshooter © Mikael Good, 2010

Objektivet på bilden är sålt men kameran och sökaren har jag fortfarande kvar och de är inte till salu för tillfället :)

Jag passar även på att önska alla mina läsare ett riktigt gott nytt år! Välkommen tillbaka till bloggen nästa år och kom ihåg att storebror ser er så tänk noga efter innan ni publicerar känsligt material på internet!

Dagens låt: Where The Streets Have No Name - U2

//Chasid 

Ps 1: Jag var precis inne och kollade de mest lästa bloggarna på FS denna veckan och det här har jag nog aldrig varit med om tidigare, jag trodde att det var fullständigt omöjligt att knuffa bort Herr Björkbom från bloggtoppen :) Men snart är säkerligen ordningen återställd igen!



Ps 2: Jag är också glad att Fotosidan äntligen har infört ett spamfilter! Om det är någon som publicerar ett flertal inlägg efter varandra så är det bara det senaste inlägget som dyker upp på blogglistorna, de andra inläggen syns inte. Även om jag inte stört mig så mycket på "spammet" så vet jag att det är många andra bloggare som är glada idag :)

Postat 2010-12-30 13:40 | Läst 12393 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Jakten på Major Plagge – Nazisten som räddade judar

När jag googlade på mitt namn för att försöka få tag på en artikel i en lettisk tidning som jag var med i tidigare under året, ramlade jag över boken "The search for Major Plagge: the Nazi who saved Jews" Jakten på Major Plagge: nazisten som räddade judar), det är en bok som är skriven av min name Michael Good men det skulle mycket väl kunna vara en bok som jag själv skrivit då jag är mycket intresserad av historia. En viktig nyckel till att förstå ett land och dess folk är att kunna deras historia.

Här kan ni läsa ett utdrag ur Michael Goods bok:  "The search for Major Plagge: the Nazi who saved Jews"

Lettland och Litauen har en bitvis ganska så mörk historia. Det var många letter och litauer som tyvärr var väldigt behjälpliga i nazisternas utrotning av både judar och romer. Lettiska specialkommandon var så effektiva att tyskarna skickade fler judar från omkringliggande länder till Lettland för att utrotas... I Litauen började förföljelsen av judar redan innan tyskarna tågade in i landet 1941 och många litauer var sedan delaktiga i utrotningen av judar... Av Lettlands 74.000 judar överlevde bara 15.000 och i Litauen levde 220.000 judar innan kriget av dem överlevde endast 12.000...

De tre åren mellan 1941 och 1944 är en mörk tid i de baltiska ländernas historia och det är en tid som de ännu inte har gjort upp med. Jag tror att folket i både Lettland och Litauen måste göra upp med sin historia innan de kan få ordning på sina länder igen.

Här kan ni läsa mer om utrotningen av judar i baltstaterna, sidan är på engelska: Yad Vashem


© Mikael Good, 2010

© Mikael Good, 2010

© Mikael Good, 2010

När jag ser idylliska björkdungar i Lettland kan jag inte låta bli att tänka på de fruktansvärda avrättningarna av tiotusentals oskyldiga lettiska judar i Rumbulaskogen utanför Riga åren 1941-1942.

Dagens låt: Kom hem nu - Lars Winnerbäck

//Chasid

Postat 2010-12-29 09:11 | Läst 13098 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Ett kallt land med varma människor



Nu är min mycket uppskattade serie med reportage från Hoppets Stjärnas julpaketsutdelning i Lettland slut för denna gången. Tanken är att ni genom texterna och bilderna ska få känna på hur det är att vara med och dela ut ett julpaket till en behövande lettisk familj.

En del läsare har ställt sig frågan varför jag har valt att presentera reportagen i min blogg. Det är en berättigad fråga och förklaringen är helt enkelt den att jag har använt min blogg för att berättelserna om människorna som jag mött ska nå ut till ännu fler läsare. Genom att lägga upp berättelserna i min blogg kommer även bilderna till sin rätt. Jag har lagt upp en del av reportagen från Lettland på Hoppets Stjärnas hemsida men då har jag bara kunnat ha med en eller två bilder. För mig är samverkan mellan text och bild viktig och därför har jag valt att även publicera materialet i min blogg så att ni ska få ta del av så många bilder från julpaketsutdelningen som möjligt. 



Här följer en lista på de nio olika reportagen från Lettland som har publicerats i min blogg under december, klicka på rubriken så kommer du till inlägget:

Jag bor som en drottning i mitt palats
Hur många latt är egentligen 19900 kronor?
Det sista vita tegelhuset på höger sida en dryg km innan gränsen
En julhälsning från ett litet gult hus utanför Vecumnieki
Nu kan vi ha en riktig julfest!
På en stor röd boll sitter Daniels
Nu är julpaketet på plats under granen
En julhälsning från en familj i Baldone, Lettland
En varm hälsning från ett kallt Lettland


© Mikael Good, 2010

Ett stort varmt tack till alla er som har packat ett julpaket eller som har gett en penninggåva till Hoppets Stjärna. Tack vare ert stöd och engagemang har de lettiska familjerna och pensionärerna som fått ett välfyllt julpaket kunnat fira jul tillsammans med mat på bordet och presenter till barnen.

Om du är intresserad av att publicera något av reportagen i en tryckt tidning eller på nätet är du välkommen att kontakta mig på: chasid68@gmail.com



© Mikael Good, 2010. All rights reserved.

Postat 2010-12-27 15:05 | Läst 14332 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Jag bor som en drottning i mitt palats

Mörkret har sänkt sig över Riga och det underkylda regnet har gjort trottoarerna glashala, folk drattar på ändan både till höger och vänster om mig, jag känner mig som Bambi på hal is när jag försiktigt rör mig framåt med ett tungt och välpackat julpaket från Sverige i min famn.




Den hala trottoaren © Mikael Good, 2008


Den lilla katten © Mikael Good, 2008

Min tolk Liana stannar till och säger att vi är framme, hon öppnar dörren till ett gammalt flerfamiljshus som byggts i mellankrigstiden, vi går upp två våningar uppför den knarrande och knirrande trappan och in i en lång korridor. En liten svartvit katt ligger och sover framför en dörr och katten vaknar till och ilar förskräckt iväg när vi närmar oss den. Liana stannar framför en rejäl dörr och knackar på. Ljudet av rasslande klor hörs innanför dörren och strax får vi en rejäl utskällning av en ilsken hund. Det rasslar till i låset och dörren öppnas av en leende kvinna i 70-års åldern med milda snälla men samtidigt lite busiga ögon, hon presenterar sig som Alla Mischenko och kramar välkomnande om Liana och sedan mig och visar oss sedan glatt in i vardagsrummet, hon stänger in den arga hunden i köket så att den får lugna ned sig något. Jag ställer ned det tunga julpaketet på ett bord. Det är mycket varmt i den veddoftande lägenheten och det sprakar ordentligt om kakelugnen.



Alla © Mikael Good, 2008


Julpaketet och bilden på sonen © Mikael Good, 2008

Sonen omkom i en trafikolycka
Alla kommer tillbaka från köket och säger:
- Ni får ursäkta Ricky han är inte riktigt lika glad i gäster som jag är, men han har snart lugnat ned sig och då ska han få hälsa på er.
Alla berättar att hon ursprungligen kommer från Livov i Ukraina, hennes pappa var från Ukraina och hennes mamma från Polen. Hon flyttade till Riga på 50-talet. I Riga träffade hon sin ryske man och tillsammans fick de en son. Alla blev änka i slutet av 70-talet och hennes älskade son omkom i en trafikolycka för femton år sedan. Hon saknar sin son och har satt upp en bild av honom på en hedersplats i vardagsrummet. Alla berättar att alla hennes släktingar är döda och hon saknar dem mycket, idag känner hon sig bara behövd av sin hund Ricky. Alla ser sorgsen ut men helt plötsligt skiner hon åter upp i ett leende och säger.
- Tack gode Gud för att jag har en TV jag vet inte riktigt hur jag skulle klara mig utan den, jag älskar att titta på ryska såpoperor, de får mig att drömma mig bort för en stund. Hade det inte varit för min TV och alla mina vänner så hade jag varit helt ensam. Jag är tacksam för mina vänner som hjälpte mig och stöttade mig när jag hade det som svårast efter det att min son dött.

Trots att Alla har varit med om en del tuffa saker i sitt liv så skrattar och ler hon mycket och hon säger ofta Slava Bogo som är ryska och betyder Prisa Gud. Alla bär på en varm och levande gudstro som hon lever ut genom sitt liv. Korset runt hennes hals är inte bara en klädsam symbol utan en verklighet för henne.


Alla © Mikael Good, 2008

Svårt att klara sig i det lettiska samhället
Alla är social och utåtriktad men trots det har hon svårt att klara sig i det lettiska samhället. Hon talar flytande ryska, ukrainska och polska men hon pratar inte lettiska vilket gör det svårt för henne att kommunicera med myndigheterna. Många myndighetspersoner i Lettland kan ryska men de vill helst inte prata eller förstå något annat än lettiska.
- Även om det är svårt för mig att klara mig i Lettland idag så älskar jag Lettland, många av mina bästa vänner är letter och jag är glad för att jag har dem. Jag är faktiskt väldigt glad och tacksam för det som jag har, min lägenhet, mina vänner, hon tänker efter en liten stund och säger sedan med ytterligare ett leende
- Jag tycker att jag bor som en drottning, min lägenhet är som ett palats!
Jag tittar mig runt i lägenheten och även om den är ordentligt hemtrevlig och ombonad så är den kraftigt nedgången och i stort behov av renovering, den har säkerligen inte renoverats sedan den byggdes på 20-talet, men Alla är i vart fall mycket nöjd med sitt centrala och i sina ögon fina boende.


Ricky och Alla © Mikael Good, 2008

Hennes pension är låg och hon har bara 1850 kronor att leva på per månad, de pengarna ska räcka till el, hyra, TV och lite mat varje månad.
- Tack och lov för att jag inte är så stor i maten, jag äter vanligtvis lite potatis och grönsaker som jag köper billigt på marknaden och det klarar jag mig på.

Hon reser sig plötsligt upp från stolen och går till köket och öppnar dörren till Ricky som äntligen har slutat skälla och gnälla och släpper ut honom i vardagsrummet, han hälsar ordentligt på oss på hundars vis innan han slutligen slår sig till ro på sängen.
- Ni får ursäkta Ricky han har lite dåligt temperament, säger Alla och skrattar.


Ricky och Alla © Mikael Good, 2008

Nu ska jag bjuda mina vänner på fest
Hon tittar på det välfyllda julpaketet med sin milda blick och slår ihop händerna i ren och skär glädje och säger:

- Jag har aldrig någonsin sett så mycket mat på en och samma gång, nu ska jag bjuda alla mina vänner på julfest. Det var länge sedan som jag hade råd att arrangera en fest och jag älskar fester. Det enda som jag har kvar är mina vänner och dem är jag mån om.
- Innan du går så vill jag ge dig en gåva Mikael, du påminner mycket om S:t Nicolaus och jag har en ikon som föreställer honom som jag vill att du ska ha, hon ger mig ikonen och säger vidare:
- Om du vill får du gärna komma på min fest Mikael, jag har ett varmt och skönt gästrum för långväga gäster och vänner som du kan få bo i tillsammans med din familj.
Jag tackar så mycket för ikonen och inbjudan men säger att jag tyvärr inte kan vara med på hennes fest i år. Men det kanske går att ordna till nästa år!


Alla © Mikael Good, 2008

Hennes hjärta orkade inte längre

När jag åkte tillbaka till Lettland i november följande år berättade Liana den sorgliga nyheten för mig att Alla hade dött i början av januari, hennes hjärta som opererats fyra gånger de senaste åren orkade helt enkelt inte vara med längre. Liana träffade henne ett par dagar innan hon dog och Alla hade talat gott om mig och såg fram emot att vi skulle träffas igen till hösten.

Liana berättade att Alla hade haft en julfest tillsammans med alla sina vänner och jag kan se framför mig hur de skrattade och gladdes över att kunna träffas, umgås och äta gott tillsammans en sista gång, tack vare att en vänlig svensk hade packat ett välfyllt julpaket till henne. Hade jag haft möjlighet så hade jag gärna varit med hemma hos Alla tillsammans med min fru och mina två små barn den 24 december, jag tror att det hade varit en fest att minnas.

Jag är övertygad om att Alla har gått vidare till den eviga bröllopsfesten och jag tror att hon känner sig som en riktig drottning i dag! Jag säger samma sak idag som jag sa till henne när jag lämnade hennes lägenhet: Da svidanje Alla - på återseende Alla!


S:t Nicolaus

S:t Nicolaus Ikonen som jag fick från Alla bär jag alltid med mig i min plånbok och den påminner mig ständigt om det viktiga arbetet för de minsta och svagaste i världen och den glädjen som jag tack vare alla er som har packat jukpaket har haft förmånen att få vara med och sprida till dem som behöver den så väl.

Med det här reportaget passar jag även på att önska alla mina läsare en riktigt trevlig Messiasafton och ett gott nytt år!

Text & foto: Mikael Good

Postat 2010-12-24 08:27 | Läst 13664 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

En Cliffhanger inför ett mastigt reportage den 24/12

I morgon kommer jag att publicera ett längre reportage från Lettland i min blogg. Det kommer att handla om en äldre kvinna som jag mötte i Riga för ett par år sedan. Givetvis kommer texten att vara kryddad med många bilder. Jag känner att jag vill bjuda mina många läsare på något extra den 24 december och vad är då inte lämpligare än ett mastigt reportage!

Som ni säkert känner till så är det svårt att få in reportage i tidningarna i dag, de är tyvärr mest intresserade av att skriva om lättnyheter, skvaller och väder. Men som tur är finns webben och reportaget kommer även att publiceras i redigerad form på Hoppets Stjärnas hemsida. Men vem vet det kanske även letar sig in i någon tidning vad det lider :)

<Edit> Reportaget finns att läsa här: Jag bor som en drottning i mitt palats <Edit>


© Mikael Good, 2010

Dagens låt: Fight the Good Fight - Triumph

//Chasid

Postat 2010-12-23 16:52 | Läst 7275 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera
1 2 3 Nästa