Det är tråkigt att glättiga bilder på s.k. kändisar...

Det här inlägget är delvis en kommentar på Bengt Björkboms blogg: Straight 113 / Den glättiga fotografin! 

Det är tråkigt att glättiga bilder på s.k. kändisar tar allt mer av det mediala utrymmet, men det är väl som så att bildredaktörerna är mer intresserade av pengar än kvalitet och bilder på kändisar säljer tidningar, ju mer tidningar som säljs desto nöjdare blir aktieägarna. Det hade varit trevligt om det fanns någon bildtidning med reportage-, dokumentär och gatufoto gärna från udda miljöer som inte är drabbade av katastrofer av olika slag. Men tyvärr så finns det inte tillräckligt stor efterfrågan för bildtidningar och de senaste tio åren har flera av de stora framträdande bildtidningarna, som genom åren har lyft fram så många skickliga fotografer och visat så många fantastiska dokumentär- och reportagebilder gått i graven samtidigt som dagstidningarna ger allt mindre utrymme för reportage- och dokumentärfoto.

Det är tråkigt att det inte finns något tryckt media som lyfter fram reportage-, dokumentär och gatufoto, det är tråkigt att det är så svårt att få ställa ut reportage-, dokumentär och gatufoto, på gallerier. Men det är bra att ett forum som internet finns, genom internet har jag fått visa upp mina reportage-, dokumentär och gatufoton för en relativt stor publik! Till dags datum har jag haft ca: 65.000 besökare (av dessa är ca: 40.000 unika) på min hemsida och det är en betydligt större siffra än jag någonsin hade kunnat räkna med! Men det är roligare att ställa ut bilderna och få direktkontakten med besökarna, så länge de är intresserade av bilden och inte av tekniken bakom den, visst händer det att jag får en del "feedback" iform av mail från olika besökare men det är roligare att få den mellan fyra ögon. Det är roligt att ett forum för berättande bilder som  www.outoffocusmag.com får så mycket uppmärksamhet och besökare, den sidan är väl värd ett besök för alla som är intresserade av reportage- och dokumentärfoto, med det vore roligt om Outoffocusmag kunde komma i tryckt form någon gång, det är trots allt trevligare att se bilder i tryck än på en flimmrande skärm!

Jag tror trots allt att omanipulerad (oförfalskad) reportage-, dokumentär och gatufoto kommer att överleva, trots att det ser mörkt ut i dessa glättiga manipulationstider, det kommer alltid fram nya unga fotografer som är beredda att föra facklan vidare även om de är få så kommer de säkert att bli fler i framtiden!

Veckans skiva: The Joshua Tree - U2

//Chasid

Gatufota på lunchen...

...En del utnyttjar lunchrasten för att ta en välgörande promenad, insupa lite frisk luft och rensa tankarna inför eftermiddagens arbetspass. Jag gjorde så tills för ett par veckor sedan. Men som den gatufotograf jag är så började jag snart att allt mer tänka på alla fina bildtillfällen som jag missade. Jag bestämde mig då för att ta med fotoapparaten till jobbet och gatufota minst en gång under arbetsveckan.

Dagen efter att jag bestämt mig plockade jag med mig min fotoapparat och ett lämpligt vidvinkligt objektiv. Nu har jag hållit på med lunchgatufoto i ett par veckor och jag brukar växla fotoapparat mellan min bastanta fullformatare & Leitz 35'a och min lilla fotoapparat med 1.6 crop & fisheye. Det är roligast att fota med fisheyet, man kommer verkligen nära människor med det objektivet men bildkvaliteten blir desto bättre med 35'an och fullformataren, lite som Mamiya 6 faktiskt.

Känner du att du har lite tid över på lunchen så passa på att utnyttja den tiden till lite gatufoto!


















Veckans skiva: Brothers & Sisters - The Alman Brothers

//Chasid

Ps: Inlägget Normalobjektiv för gatufoto som av misstag låg ute i en kvart idag, kommer att publiceras imorgon igen!

15 - oktober blir 5 mars

...En nytt inlägg i min blogg per vecka ska jag försöka skriva, skrev jag i februari. Jag har kommit upp i 34 nu och kan man räkna vilket jag är dålig på (matematik är alldeles för abstrakt för mig) så kommer man ganska snart fram till att 34 minus oktober blir mars (jag fick hjälp av en miniräknare!).

Nu när mörkret börjar lägga sig över landet och kylan kommer krypande, så hoppas jag att jag får lite mindre tid till trädgårdsskötsel och lite mer tid till att skriva. Förhoppningsvis så är jag uppe i de 52 blogginlägg som var min målsättning, när janus vänt sitt ansikte och vi åter är inne i februari!

En ringlande trapp i Napoli, Italien

Veckans skiva: Hard Again - Muddy Waters

//Chasid

Gatufoto

Förra torsdagen när var jag ute och testade mitt nya klassiska gatufotoobjektiv på fältet, så råkade jag ut för något som jag bara har upplevt en gång tidigare.

Jag stod och tittade genom sökaren ut över en gata när jag kom på att jag glömt något , jag vinklade ned fotoapparaten för att ställa in exponeringskompensationen som stod i ordentligt + läge.  Då kom en välklädd man i 60-års åldern upprört fram och bad mig att radera den bild jag enligt honom nyss hade tagit på honom.
- Jag hörde minsann slutarljudet sa han småilsket.
Jag bedyrade att jag inte hade tagit någon bild och att han måste ha hört i syne.
- Får jag se sa han syrligt och pekade envist på displayen.
Jag tryckte igång fotoapparaten och visade honom den senaste bilden.
- Är det likt dig sa jag leende när jag visade upp en bild på en asfaltsläggare (se bilden nedan).
Han tittade noga på bilden, snörpte ihop munnen, vände på klacken och gick sin väg.

Edit: Om jag hade tagit en bild på mannen ifråga så hade jag aldrig raderat den, utan sagt till honom att han kan gå in på Fotosidan och se den i min blogg!

Att någon har lagt sig i mitt gatufotande har nu hänt mig två gånger.

One way Street. Leitz Summicron-R 35/2.0, Canon 

Bilden i större format:
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/1118023.htm

Veckans skiva: The Turning Point  - John Mayall

//Chasid

In mitndrinen - mitt i händelsernas centrum

Att vara mitt i händelsernas centrum och fånga de snabbt flyende ögonblicken av tid och väva ihop dem till en tidlös historia är det som tilltalar mig med gatufoto. Jag har aktivt hållt på med gatufoto i över 20 år. När jag gatufotar gör jag det nästan alltid med blicken genom sökaren, mycket för att de som blir avbildade ska ha en möjlighet att opponera sig om de så vill, vilket hitintills bara har skett ett fåtal gånger

Det finns många sätt att närma sig motivet på i gatufoto, en del väljer ut en plats där de stannar för en längre stund och väntar in motivet. En del väljer att gå riktigt vidvinkelnära för att fånga ögonblicken, medan andra väver in stadsmiljön och skapar storslagna vyer i det levande och pulserande urbana landskapet.

Jag tycker att gatufoto ska innehålla en händelse av något slag, gärna med en humoristisk touch, ser man på mästarnas bilder så var de just mästare på att fånga de snabbt flyende ögonblicken i precis rätt stund, de stod inte som passiva åskådare med ivrigt autofokuserande teleobjektiv och snabbt klapprande motormatning utan de var aktivt mitt i händelsernas centrum med en liten diskret fotoapparat och en vidvinkel som oftast var inställd på hyperfokal.

Gatufoto är en populär form idag, men jag tycker nog att kvaliteten på gatufoto har sjunkit radikalt, det är mycket innehållslösa och teleplatta bilder utan mål och mening som dyker upp på utställningar. Gatufoto ska beröra, fånga betraktaren och berätta en liten historia. I gatufoto så gäller det att aktivt vara In mitndrinen som det så utmärkt heter på yiddish (på svenska betyder det ungefär mitt i händelsernas centrum) och fånga de snabbt flyende ögonblicken av tid.



The Modern World

Jag skäms 

Jag har hittat den perfekta granen

Bilderna kan ses  i större storlek här: http://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=115372

Veckans skiva (singel): Going Underground - The Jam

//Chasid