Öxnehagadagen en mångkulturell folkfest för stora och små

Sedan några år tillbaka anordnas en stadsdelsfestival i Öxnehaga i Huskvarna. Öxnehaga är ett miljonprogramsområde som är beläget på en höjd sydväst om Huskvarna. I år firar Öxnehaga sitt 45 års jubileum och bostadsföretaget Vätterhem 75 år.



Det mesta går att planera men inte vädret och efter ett par år med dåligt väder strålade solen över karnevalsdeltagare och publik. Efter att karnevalståget som denna gången gick rakt genom Öxnehaga centrum avslutats uppträdde gruppen Panetoz.



Medlemmarna i Panetoz vill skapa ett postivit kaos som river sönder fördomar och låter människor vara sig själva. Den drygt 1000 personer stora publiken som bestod av barn, ungdomar, medelålders och pensionärer var med på noterna och dansade, applåderade och sjöng med i gruppens hits.





Klicka på den följande länken om du vill se 45 bilder till från Öxnehagadagen: https://flic.kr/s/aHskWNyCqi

Text och foto: Mikael Good

Huskvarna marknad

Efter bästa förmåga försöker jag dokumentera min hemstad och tanken är att det ska bli en bok och en utställning någon gång i framtiden. En del kallar säkert bilderna som jag tog på Huskvarna marknad för gatufoto. Men jag kallar dem inte för gatufoto utan för dokumentärfoto. I grund och botten är jag en dokumentärfotograf som dokumenterar min omgivning i text och bild oavsett om jag jobbar på hemmaplan eller bortaplan.

         

Jag passade även på att testa Fujifilms 18-135mm objektiv. Det funkade finfint och bildresultatet blev betydligt bättre än förväntat.





Text och foto: Mikael Good

 

Huskvarna min hemstad

Under drygt tio års tid har jag hållit på med fotoprojektet Huskvarna min hemstad. Efter bästa förmåga försöker jag att dokumentera staden och dess invånare. Tanken är att det ska bli en utställning och en bok med Huskvarnabilder om ett decennium eller två.





Text och foto: Mikael Good

 

Fornfynden på botten av Huskvarnaviken

Under vattenytan i Huskvarnaviken finns en veritabel skattkammare för marinarkeologer och historiker som söker svar om vår forntid.

Vättern tippar sakta men säkert mot söder och det gör att det som tidigare varit strandområde har översvämmats. De senaste 5000 åren har vattennivån i Södra Vätterbygden stigit med nästan 10 meter. Tack vare detta har ett kulturhistoriskt landskap som sträcker sig från stenålder till medeltid bevarats och skyddats mot exploatering på botten av Huskvarnaviken.

Många intressanta fynd har redan gjorts i Huskvarnaviken. Bland annat har ett bronsålderssvärd, en halsring från bronsåldern, ett bronsåldersröse och vad som kan vara en hamnanläggning från järnålder eller vikingatid hittats. Men fler fynd finns säkerligen dolda i bottensedimentet.

Eftersom saker konserveras bättre under vatten kan de lämningar som finns på botten av Huskvarnaviken ge oss en unik insikt och kunskap om vår svenska förhistoria. Lämningar från sten- och bronsålder hittas på 6-8 meters djup, från järnålder och vikingatiden på 3-4 meter och från medeltiden på 1-2 meter.

Det finns många frågor som kräver svar om Huskvarnavikens kulturlandskap. För att öka förståelsen för vikens betydelse för människor från stenåldern till medeltiden behöver arkiv och äldre kartor gås igenom och nya utgrävningar på både land och i vatten genomföras. 

Text och foto: Mikael Good

Historisk vandring i medeltidens Huskvarna

Min dotter läser om medeltiden i skolan. Hon är mycket intresserad av tidsepoken och därför tog jag med henne på en historisk vandring till det medeltida fästet Rumlaborg som ligger utmed Huskvarnaån.



Under medeltiden var Huskvarnaåns utlopp i Vättern en mycket strategisk plats. De första befästningarna i området anlades förmodligen redan under tidig medeltid. På biskopsgården Humlarums ägor anlades en borg under slutet av 1200-talet. Borgen som ursprungligen hette Humblaborg byggdes ut ordentligt under kung Albrekt av Mecklenburgs (1364–1389) regeringstid då det ursprungliga träfortet försågs med ett stenhus som omgavs av en träpallisad och en vallgrav. I den vevan byttes även namnet till Rumlaborg.



Fogden för Rumlaborgs län fick sitt säte på borgen efter ombyggnaden. Under Kalmarunionen (1397-1523) var fogden oftast dansk eller tysk. Man kan förmoda att dåtidens kungligheter besökte borgen under sina resor genom landet. På 1400- och 1500-talen stod en rad bataljer vid borgen och den brändes ned och återuppbyggdes vid ett antal tillfällen.



Efter Gustav Vasas maktillträde förlorade borgen sin betydelse och istället började det gamla francikanerklostret i Jönköping att byggas om till slott 1544. På order av kung Karl IX revs stenhuset år 1611 och borgen byggdes om till en öppen skans. På 1840-talet jämnades borgområdet som då låg på Rosendala herrgårds ägor ut och förvandlades till en engelsk park med lusthus. På 1930-talet restaurerades ruinen och en arkeologisk utgrävning av en del av området genomfördes. Fynden finns att beskåda på Huskvarna museum.



Det är spännande att ha en såpass viktig historisk plats som Rumlaborg på gångavstånd. Jag passade på att ge min dotter en levande historielektion om en spännande tid i Sveriges historia på ruinerna av den gamla borgen och en av dess skansar. Men jag tycker att det är mycket märkligt att Jönköpings kommun inte gör mer av en såpass viktig och historisk plats. Det känns som om kommunen lämnat Rumlaborg lite vind för våg istället för att försöka göra den historiskt viktiga platsen till ett turistmål av rang.



Jag kommer att återkomma med en längre artikel om Rumlaborg. Men först måste jag gräva lite djupare i historien!



Text och foto: Mikael Good